1. Inledning

På den här sidan kommer du att få läsa om datorspelens historia. Håll dock i minnet att det finns oerhört mycket mer att säga. De fakta jag valt ut är så som jag har fått historien berättad för mig och så som jag kommer ihåg den.

Bland multimedialänkarna till spelhistoria hittar du gott om sajter med ytterligare information om datorspelens historia.

2. 60-talet

En allra första början hittar man i den tekniska utvecklingen under slutet av 50- och under hela 60-talet. Det finns ett fåtal mycket enkla prototyper till ”datorspel” från denna tid.

De flesta utvecklades av datorkunniga personer på universiteten runt om i världen. Det var ju ytterst få andra på den tiden som hade tillgång till datorer.

De spel man hade tillgång till på sin fritid var antingen sällskapsspel eller enklare flipperspel i spelhallar. Men när man gjorde de första datorspelen var man tvungen att tänka helt nytt och man var dessutom begränsade av ytterst outvecklade datorer.

De första datorspelen gjordes alltså av folk på universiteten och tillverkades inte för försäljning. Men de spel som togs fram gjorde ändå stor succé. Sajten The Dot Eaters skriver om hur det kunde gå till (min egen översättning):

”PÅ MIT 1961 fanns en grupp forskare som kallade sig ”The Tech Model Railroad Club”. De läste science fiction-böcker och fantiserade om krig mellan interstellära rymdskepp. En dag fick de en ny dator till sin avdelning. De behövde då ett program som kunde demonstrera den nya maskinens egenskaper. Tanken föddes då på att skapa ett spel som simulerade rymdkrigen.”

Tillsammans skapade man Spacewar. Spelet hade två rymdskepp, som kallades ”kilen” (the wedge) och ”nålen” (the needle) eftersom de såg ut så (se bilden).

Grafiken var naturligtvis inte den bästa, men var med den tidens mått oerhört avancerad. Bakgrunden visade en svart stjärnhimmel och i mitten fanns en so, som på bilden är den lite större pricken i mitten.

Solen drog in skeppen med sin gravitation. Det gällde att skjuta ner varandra utan att dras in i solen.

Hamnade man i svårigheter fanns en ”hyperrymdsfunktion”, som innebar att man kunde trycka på en knapp för att hoppa till ett slumpvist valt ställe på skärmen.

Dot Eaters fortsätter:

”Våren 1962 är spelet klart och väger då 9K. Det orsakar en sensation på MIT och det blir snabbt en lång kö av folk som vill spela. Snart börjar andra kopiera spelet och det sprids runt till andra universitet i USA.”

Spelet lär vara ett av de mest kopierade någonsin och idén användes av i stort sett alla spelutvecklare under 60- och 70-talet. Upphovsmännen tog aldrig patent på sitt spel och anledningen var troligen att de aldrig kunde förstå hur utvecklingen skulle ta fart. På den tiden var kostnaderna för datorspel överväldigande.

En dator kostade 120000 dollar, vilket även med våra dagars mått är en summa som de flesta människor inte har råd med. En arkadversion (standalone) fanns tillgänglig först 1977 och var stor som ett kylskåp!

Spacewar är alltså en slags datorspelens urmoder. Spelet skapade en fokusering på datorspel och via det utvecklades joystickar och andra typer av spelkontroller.

3. 70-talet: Magnavox och spelkonsoler

Eftersom datorer var stora och dyra hade man först inga planer på att skapa just datorspel. I stället försökte man ta fram särskilda spelkonsoler som kopplades till en bildskärm.

Företaget Magnavox lanserade 1972 konceptet ”Home TV Games”. Man använde sig av enkel elektronik för att få ner priset och spelboxen kopplas till TV-skärmen.

Magnavox Odyssey 200 och skärmbild från ett av dess spel. Bilderna publicerade med tillstånd från Pong-Story.com

Grafiken var svartvit och det fanns inget ljud. Varje box innehöll variationer på ett enda spel och hette sådant som ”Tennis”, ”Hockey”, osv. Spelkontrollerna var mycket enkla och hade rattar och knappar för att styra sakerna på skärmen.

Magnavox sålde fler än 100000 maskiner första året och tack vare att man tagit patent på spelen tjänade man enorma summor. Man befann sig därför också ständigt i rättsliga tvister om patent, bl.a med företaget Atari (se nedan).

Magnavox storhetstid varade under större delen av 70-talet, men konkurrensen hårdnade och spelkonsolernas tid var snart förbi. De skulle dock återuppstå, men först långt senare.

4. 70-talet: Atari

En student på University of Utah som helt fastnat för Spacewar var Nolan Bushnell. Han sommarjobbade i en spelhall och insåg att man skulle kunna tjäna stora pengar på att tillverka en arkadversion av Spacewar. Men hur skulle man kunna det när datorerna var så dyra?

Under åtta år jobbade han på att ta fram ett billigt alternativ. Han flyttade t.o.m. ut ett av sina barn ur hennes sovrum och annekterade det som arbetsrum!

När han tog sin examen 1970 hade han kommit ganska långt. Han fick jobb och därmed helt andra ekonomiska förutsättningar. Snart hade han tagit fram en prototyp till ett spel, som han kallade Computer Space. Det skulle bli världens första datorspel där användaren betalar med mynt.

Ganska snart slutade han sitt jobb och hittade en finansiär till projektet i form av företaget Nutting Associates. Han tillverkade 1500 spel med en futuristisk design.

Se bilden till höger. Bilden publicerad med tillstånd från The Dot Eaters.

Men kontrollerna var svåra att sköta och spelet sålde inget vidare. Designen av själva spelet fick dock lovord och det användes som dekor i flera science fiction-filmer.

Bushnell insåg att han måste skapa enklare kontroller. Han lånade idéer från Magnavox och det var det som sedermera skapade rättsliga tvister, som jag nämnde i förra avsnittet.

Han bröt efter ett par år med Nutting Associates och startade tillsammans med en kompanjon, Ted Dabney, företaget Atari. Namnet kommer från ett ord lånat från spelet ”Go”, som anspelar på dess motsvarighet till att ställa någon schack.

De utvecklade först ett spel som var en slags variant av tennis, som redan var välkända för användare av spelkonsolerna. De valde dock att använda ljudeffekter. Inte sådana som de egentligen vill ha: en entusiastisk publik och riktiga tennisljud. I stället förstärkte de missljuden från kretskorten!

När de skulle beskriva hur ljudet lät när bollen träffade ett ”racket” så fastnade de för Pong. Detta blev sedan namnet på spelet. Det man såg på skärmen påminde mycket om den bild jag visade i förra avsnittet för Magnavox-spelet. Ytterligare en rättslig tvist att lösa alltså!

De gjorde först en prototyp och försökte sälja det, men fick nobben överallt. Då ställde de spelet på en restaurang i närheten. När bartendern senare på kvällen ringde och berättade att spelet hade gått sönder visade det sig att spelet inte alls var trasigt. I stället fanns så mycket mynt i det att det inte kunde svälja mer. Succén var alltså enorm!

Se bilden till vänster. Bilden publicerad med tillstånd från The Dot Eaters.

De bestämde sig därför för att bygga och lansera spelet själva. Man sålde 8500 spel första året, i en bransch där 2000 sålda flipperspel ansågs vara en bra försäljning!

Under de närmaste två åren lanserade Atari sedan ett tiotal varianter av Pong. Men ytterligare några dussin kopior från andra företag dök upp. Atari omsatte inom ett par år drygt 3 miljoner dollar, men konkurrensen hårdnade också. Av denna anledning (?) valde Dabney att hoppa av och sålde sin del av företaget till Bushnell.

Vilka var då konkurrenterna? Många är idag glömda, men ett fåtal finns kvar. Kee Games släppte 1974 spelet Tank, som var betydligt mer avancerat än Pong. Det har bl.a ett ROM-chip som gav spelet en bättre grafik. Spelet hade ungefär samma idé som tidigare: två tanks skall skjuta ner varandra och samtidigt se upp för minor och lika hinder. Spelet blev en ännu större succé än Pong och var det mest spelade under 1974.

Kee Games och Atari gick under 1975 samman bara för att året efter bli uppköpta av Warner. Köpesumman på 28 miljoner dollar gjorde Bushnell rik. Han fortsatte dock arbeta vidare i företaget.

Varför köpte Warner upp Atari? Jo, filmbolagen började upptäcka att spelföretagen gjorde större vinster än dem själva. Samtidigt insåg de kanske också mervärdet av att kunna göra datorspel på olika filmteman. Men det skulle dröja ända till 1982 innan detta blev verklighet.

Under det närmaste åren släppte Atari ett stort antal arkadspel och var genom hela 70-talet störst på arkadspel. Men man slog sig även in på konsolmarknaden på allvar, efter några års trevande försök. Man gjorde det tack vare hemversionen av Pong och uppbackningen från Warner och butikskedjan Sears.

En av de största konkurrenterna till Atari är Midway. De bygger Gunfight, det första spelet med en mikroprocessor. Denna manick gör spelet mer vaierat och mer slumpartat och därmed svårare. Midway gör även en annan klassiker i ubåtsspelet Seawolf. Företaget Taito gör Space Invaders, som borde vara välkänt för de flesta.

Space Invaders hade något ingen annan tidigare haft: en high score-lista för alla att försöka slå.

Atari svarar genom att lansera Asteroids (1979), som ger spelaren möjlighet att skriva in sina initialer efter sina poäng.

Spelen hade en egen låda, ofta gjord i glasfiber, med enkla kontroller för att styra någonting på den lilla (ofta inte ens 15 tum) skärmen.

Space Invaders	Breakout
Bilderna publicerad med tillstånd från The Dot Eaters.

I takt med att datorerna blev bättre utvecklades också arkadspelen. Redan runt 1980 klarade de 8 bitars färggrafik, hade stereoljud, möjligheter för två personer att spela mot varandra, osv.

Cinematronics skapade 1977 världens första vektorgrafikbaserade spel, Space Wars, som var en uppdaterad version av det klassiska Spacewar.

Andra personer som sysslade med datorspel under 70-talet var bl.a Steve Jobs, anställd på Atari och sedermera grundare av Apple. Han och Steve Wozniak konstruerade en variant av Pong som de kallade Breakout. Spelet var programmerat i BASIC. Eftersom det spelades på svartvita skärmar till en början brukade man tejpa skärmen med olikfärgade, genomskinliga remsor för att skapa olika färger!

Jobs och Wozniak hade fler ideer som de framförde till Bushnell, men de fick inte napp utan gick vidare. Jobs sade upp sig från Atari och därmed var Apples historia startad.

5. 80-talet: Arkadspelen

Spel med namn som ”Death Race 2000” och ”Mortal Combat” vittnar om att spelen blev alltmer realistiska och våldsamma i takt med att tekniken förbättrades.

Flera forskare varnade under slutet av 70-talet och början av 80-talet för våldet i datorspelen. Man sände program på TV om hur datorspelen förstör ungdomarna, bl.a i ”60 Minutes”. Flera spel togs som konsekvens bort ifrån marknaden.

Denna debatt har sedan dess kommit och gått. Idag har man en frivillig märkning och en åldersgräns på datorspelen. Huruvida datorspelen eller dåliga hemförhållanden är orsaken till att folk påverkas till att själva bli våldsamma lämnar jag dock utanför denna genomgång.

Det finns många klassiska spel från början av 80-talet, t.ex Pac-Man (1980) från Namco, Donkey Kong (1981) och Mario Bros (1983) från Nintendo:

Pac-Man	Donkey Kong

Att spelmarknaden ganska snart var viktig för den här typen av maskiner framgår kanske av att Electronic Games, den första tidningen som bara handlar om datorspel, kom ut redan 1980.

1982 lanserade Atari spelet E.T., som var ett spel som byggde på filmen. Kopplingen mellan spel och film dök alltså upp nu. Faktum är att datorspelsmarknaden tjänade ungefär tre gånger så mycket som filmbranschen 1982. Detta fick naturligtvis filmbranschen att försöka hitta lämpliga samarbetsprojekt. Atari och Warner hade ju redan ett, som jag tidigare nämnt.

Arkadspelen finns idag bl.a i spelhallar på nöjesfält. Varje spel innehåller som regel ett enda program och kan bestå av en stor bildskärm och en stol att sitta på eller en låtsasmaskin (scooter, rymdskepp, bil, motorcykel, kanot, osv). Dessutom låter de väldigt mycket och stolen och ratten (etc) rör sig i takt med motorljudet för att simulera en riktig bil, osv. Tanken är att ge spelaren en mer intensiv upplevelse än hemma vid datorn.

Många arkadspelstillverkare, som Nintendo, Sega och Sony har idag försökt ta sig in på datorspelmarknaden genom att lansera särskilda spelkonsoler och spelboxar. De första har en inbyggd skärm och de senare använder en tv-skärm eller filmduk med projektor. Detta ger ekon från tidigt 80-tal, som vi strax skall se.

6. 80-talet: Spelkonsolerna

De första maskinerna för att spela datorspel hemma gick ut på att försöka överföra arkadspelen till vardagsrummen. Man utnyttjade tv-skärmen och lanserade lådor med elektronik som innehöll spelen.

Under slutet av 70-talet började de första programmerbara spelkonsolerna tillverkas. Dessa kom från framförallt Atari, som ville utöka sitt utbud. Programspråket var BASIC, men det blev ingen större succé då de flesta inte kunde tillräckligt för att tillverka egna spel.

I stället skapade man spelkonsoler med olika minneskort för olika spel. Bilden visar en sådan maskin från Atari.

Bilden publicerad med tillstånd från The Dot Eaters.

Men dessa spel, som allmänt kallades videospel, var begränsade. Dels var spelen inte tillräckligt varierade och dels var grafiken dålig.

Visserligen utvecklades spelen, men de blev snabbt utmanövrerade då persondatorerna kom ut på marknaden.

Men det som kanske var – och fortfarande delvis är – den avgörande skillnaden mellan spel på en spelkonsol och spel på en dator är att de förra är licensierade. Det innebär att det kostar pengar för spelutvecklaren att göra spel för konsolen. Datorspel får däremot vem som helst göra utan att betala för det.

Detta gör att marknaden för datorspel växer snabbare än konsolmarknaden, under början av 80-talet. Konsolmarknaden överlever, men de flesta tillverkarna gör handhållna enheter, t.ex Game Boy och Game & Watch.

Bilden hämtad från Wikipedia.org. Upphovsrättsinnehavaren okänd.

Flera av dåtidens spel lever fortfarande kvar. Dels genom att folk fortfarande bevarar gamla datorer och konsoler i sin ägo och fortsätter spela.

Dels för att man idag hittar gott om emulatorer, som gör det möjligt att spela spelen på nyare datorer.

Dels också tack vare Internet, som har begränsad bandbredd och därmed tvingar spelen att bli enklare.

Dels för att många därför har programmerat om spelen för att fungera i andra, modernare format, som Flash eller Java.

Dels också för att nya spelmaskiner tagit plats: mobiltelefonerna, vars datorkraft ännu är ganska liten och bara tillåter ytterst enkla spel.

Dagens spelkonsoler liknar väldigt lite den gamla typen. Men principen är ungefär densamma: en låda med en dator kopplas till TV-skärmen. Spelen laddas via CD- och DVD-skivor. Namnet antyder vad det handlar om: Nintendos Gamecube, Sony Playstation, Microsofts X-box.

Fördelen med sådana lådor är att de ofta är specialgjorda för just spel och slipper därmed den vanliga persondatorns bekymmer med virusskydd och andra program som tar prestanda från processorn.

7. 80-talet: Hemdatorerna

Jag har redan skrivit lite om datorerna under början av 80-talet. Läs mer på sidan Datorns historia.

De hemdatorer som lanserades under början och mitten av 80-talet användes nästan uteslutande till spel. För varje ny generation blev grafiken allt bättre och spelen mer och mer avancerade.

Framförallt var det introduktionen av färggrafik som blev avgörande för speltillverkningen. Möjligheten att spela ett spel i färg gjorde att många skaffade sig en Vic 20 (1980) från Commodore.

Bilden publicerad med tillstånd från Old-Computers.com.

Namnet ”Vic” kommer av grafikkretsen i datorn. Talet 20 inte för antalet kilobyte i RAM, som många tror, då VIC20 hade 5kB RAM minne. Den hade även ett enkelt ljudkort och ett grafikkort inbyggda och blev snabbt en favorit för folk som ville spela och göra datorspel.

Commodore hade grundats redan 1954 av den till USA invandrande polacken Jack Tramiel. Företaget reparerade till en början skriv- och räknemaskiner. Under mitten av 70-talet hade den marknaden blivit svårare att överleva i så man började tillverka egna datorer. Vic 20 var företagets andra dator på marknaden, efter den numera bortglömda Personal Electronic Transactor (PET).

Efterföljaren till Vic 20 hette Commodore 64 men kallades C64 eller Vic 64 eftersom den använde en Vic-grafikkrets som sin föregångare.

Bilden publicerad med tillstånd från Old Computers.net.

Den är en av världens mest sålda datorer (c:a 30 miljoner) och tillverkades mellan 1982 och 1991. Operativsystemet hette Basic version 2, den hade en processor som arbetade i 0,98 Mhz, ROM-minnet var på 20KB och RAM-minnet hela 64KB.

Datorn var lätt att använda och programmera, vilket medförde att det gjordes tusentals spel till den. Spelen lagrades först på kassettband, senare på enkla floppy diskar och så småningom på 3,5″ disketter.

Efterföljaren, Commodore 128 (1985) blev ingen succé utan C64 var den dator man lyckades med. Fortfarande finns gott om folk som använder datorn.

I Storbritannien hette konkurrenten Sinclair ZX80 (1980) och ZX81 (1981). De såldes antingen färdig eller som byggsats. ZX80 hade 4KB i ROM, 1KB i RAM och 3,25 Mhz i processorkraft!

Bilden hämtad från Wikipedia.org. Upphovsrättsinnehavaren okänd.

Utmanaren till C64 var Sinclairs uppgraderade version av sin storsäljare ZX Spectrum hette den. Bilden här bredvid visar hur den såg ut.

Prestandan motsvarade ungefär den hos Commodore C64. Datorn blev så framgångsrik att dess upphovsman, Clive Sinclair, blev adlad.

1985 lanserades två datorer som skulle komma att erövra världen: Atari 520 ST och Commodore Amiga 1000, båda med egna operativsystem och betydligt kraftigare processor än tidigare.

Atari 520 ST	Amiga 1000
Bilden från Internet. Upphovsrättsinnehavaren okänd.	Bilden publicerad med tillstånd från Old Computers.net

Alla datorer användes självklart inte enbart till att spela spel. Datorer som saknade ljudkort eller ”värstinggrafik” användes i stället till kontorsgöromål. Exempel på sådana maskiner var Apple II (1977), ABC 80 (1978), IBM PC (1981), Apple Lisa (1983) och framförallt Apple Macintosh (1984).

Commodore Amiga och Atari kämpade om herraväldet ungefär fram till början av 90-talet, då Windows blivit tillräckligt bra för att hantera datorspel. Datorerna utvecklades gradvis, men det var kanske först på 90-talet som även kontorsdatorer kunde användas till att spela spel.

Vilka spel fanns då? Som jag skrev fanns tusentals till Commodore 64 och många av dem kan man titta på och själv spela idag, mha en s.k emulator. Detta gäller även spelen till Atari och Amiga. Bland länkarna hittar du sajter att leta vidare på.

Till de riktigt storsäljande titlarna under 90-talet hör bl.a Doom, Half-Life, Monkey Island och Myst. Du kan läsa mer om dem på sidan om datorspelsgenrer.

7. Frågor och övningar

Frågor för att repetera det du läst:

Fråga 1
Hur kom de första datorspelen till under 60-talet? Vem gjorde dem och varför?

Fråga 2
Berätta lite om spelkonsolernas historia. Hur såg spelen ut på 70-talet? vad hände under 80-talet? Vilka spelkonsoler finns idag? Ta reda på fakta om de vanligaste och berätta lite om dem!

Fråga 3
Hur startade företaget Atari? Varför tror du att det blev så betydelsefullt under 70-talet?

Fråga 4
Vilka hemdatorer använde man på 80-talet? Berätta lite om dem!

Fråga 5
Bland länkarna finns sajter där man kan spela gamla datorspel. Välj ut ett spel och berätta lite om dess historia. Vad går det ut på? Vad är bra och vad är dåligt med det?

För många bilder har det varit omöjligt att hitta den rättmätige upphovsrättsinnehavaren. Skulle jag ha publicerat bilder som bryter mot copyrightlagar får ni gärna höra av er så rättar jag till det!