Hjälpmedel och handikapp

1. Lite om webbdesign för handikappade

Den här sidan fortsätter på temat webbdesign, som du kunnat läsa om på de förra sidorna. Det är nämligen så, att det inte bara är utseendet man måste arbeta med, för att skapa en bra webbdesign. Även innehållet och hur sidan ser ut under ytan är viktigt. Det sistnämnda är för övrigt något som så gott som alla som gör hemsidor idag slarvar med.

Vad är det då för saker man skall tänka på? Jo, inte alla som besöker dina sidor har samma förutsättningar som du. Om vi bortser från de rent tekniska aspekterna, som vilken dator och internetanslutning besökaren har, finns sådant som att denne talar dålig svenska, har nedsatt syn eller har någon form av förståndshandikapp.

Ordet "Handikappad" klingar fel i de flestas öron. Många tror att man måste ha något fel på hjärnan bara för att man inte kan se eller höra ordentligt. Men handikapp kan också vara de nyss nämnda tekniska problemen, likaväl som att den som besöker sidan kanske inte behärskar svenska språket så väl.

På den här sidan får du lära dig det mesta om hur man lägger till kod för att underlätta för alla med handikapp. De olika kapitlen ger tips på hur man kan göra sina sidor tillgängliga för alla. Men du bör ha läst mina sidor Introduktion till webbdesign och Webbdesign & layout först.

Fler än jag har uppmärksammat detta med den "dolda webbdesignen". Jag har fått hjälp av flera av er som läst mina sidor och som vet hur svårt det kan vara att läsa dåligt utformade sidor. Numera finns det också ett särskilt avsnitt på W3Cs webbplats. 5 maj 1999 kom nämligen deras "Checklist of Checkpoints for Web Content Accessibility Guidelines v1.0". Du hittar också mer information bland länkarna, som vanligt.

2. Webbläsarens inställningar

Tittar man under menyerna i webbläsaren, finner man ganska snart olika inställningsmöjligheter. Man kan t.ex ändra

• Teckenstorlek
• Teckensnitt
• Teckenfärg
• Bakgrundsfärg

I nya webbläsare kan man även stänga av tolkningen av stilmallar, så att man kan göra sina egna inställningar.

Flera webbläsare stöder även Active Accessibility, som är ett tillägg till Windows 95. Active Accessibility underlättar för synskadade att läsa en sida med bilder. Programmet talar om var bilderna finns och vilka som har alt- och title-attribut. Det hjälper även till och tolkar menyer och dialogrutor.

För synskadade finns även programmen Window Bridge och Info Vox, som ger ännu bättre hjälp vid tolkning av sidor. Info Vox är ett svensktalande, mjukvarubaserat talsyntesprogram, alltså det jag tidigare pratat om som en "talande webbläsare". InfoVox är väldigt användbart eftersom det fungerar tillsammans med de flesta typerna av ljudkort.

3. alt och title

Som du kunde läsa på min sida Bilder på hemsidan, bör man skriva ett alt-kommando inne i ett bildkommando. Detta för att de som ser på sidan utan bilder, t.ex för att bildvisningen är avstängd, skall kunna förstå vad bilden föreställer. Om man inte lagt in någon alternativtext, kommer det bara att synas ett frågetecken eller ett "X" i bilden. Här är tre "bilder", dels så som bilden ser ut (ett lejon), dels utan något motiv och utan alternativtext och dels utan något motiv men med alternativtext:

Tanken är här att alt-texten, Lejonhanne!, skall synas när man håller muspekaren över bilden till vänster. Texten skall även synas i fönstret längst till höger. Emellertid fungerar inte detta i alla webläsare, utan man har i stället infört ett nytt kommando, title. Vi gör därför om bildexemplet och använder oss av title i stället för alt:

I de flesta webbläsare syns ingenting, oavsett om jag använder alt eller title. I vissa webbläsare syns däremot alt-texten längst till höger, i första exemplet. I andra exemplet med title kommer en liten textruta fram när jag håller muspekaren över bilden. Den bild som finns i mitten, som saknar både alt- och title-attribut, innehåller däremot ingen information. Testa själv!

Man kan och skall alltså använda både alt och title i sina bildkommandon, för att underlätta för besökaren. I synnerhet gäller detta om man använder bilder som rubriker och om man har väldigt viktiga bilder, som förklarar texten på sidan.

4. longdesc

Detta attribut lades med i HTML 4.0-specifikationen. Det är till för att komplettera alt, på så vis att alt ger en kort, rubrikliknande text till en bild som saknas, medan longdesc ger en "long description", alltså en längre beskrivning av bilden. Denna funktion kallas ibland även för D-länkar, där D står för just "Description".

Attributet kan användas på två olika sätt:

<IMG src="Bild.gif" alt="Lejonhanne!" longdesc="Bilden visar en lejonhanne som...">
<IMG src="Bild.gif" alt="Lejonhanne!" longdesc="Lejon.wav">

I det första fallet ligger beskrivningen direkt som text inne i bildelementet och kan då läsas av den vars webbläsare förstår attributet. I det andra exemplet finns i stället en hänvisning till en ljudfil, som den intresserade kan öppna för att få en röst som förklarar vad bilden föreställer. Man kan naturligtvis också använda sig av en vanlig HTML-fil. Särskilt användbart är detta då man utnyttjar bildkartor (image maps), som annars kan vara väldigt svåra att tolka.

Jag har aldrig sett hur detta attribut fungerar och kan därför inte säga så mycket om hur det är tänkt att ljudfilen skall öppnas.

5. lang

Det finns många program som använder sig av attributen inne i de olika HTML-kommandona för att söka efter användbar information. Lang-attributet har många användningsområden i detta avseende och kan utnyttjas av:

Söktjänsternas robotar, som indexerar Internet och skiljer mellan dokument efter vilket språk de är skrivna på.

Röststyrda webbläsare och liknande tjänster, där man vill ha ett så korrekt uttal som möjligt.

Språk- och stavningskänsliga webbläsare och andra program, så att de kan skriva citationstecken, frågetecken och andra nationella avvikelser korrekt.

Rättstavningsprogram, som klarar av att rätta dokument med flera olika språk.

Lang-attributet hjälper alltså till att presentera sidan på ett så korrekt sätt som möjligt. Idag finns det ännu inte någon omfattande användning av attributet, men det är ändå ett mycket effektivt och ändå lätt sätt att ge besökarens webbläsare och andra program värdefull information om sidan.

Det kan också vara bra att känna till att lang-attributet bara är rådgivande och aldrig tvingande. Man skriver det så här:

lang="sv"

vilket talar om att sidan är skriven på svenska. Och eftersom det är ett attribut måste det skrivas inne i ett element. Så gott som alla de vanliga elementen går bra, men man brukar skriva det så tidigt i dokumkentet som möjligt, t.ex så här:

<HTML lang="sv">

eller

<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=ISO-8859-1" lang="sv">

När webbläsaren stöter på (och förstår) ett lang-attribut, värderar den det. Först och främst var det står i dokumentet och därefter vilket språk det är som anges. Ett lang-attribut i t.ex <P> värderas som viktigare än ett som står i <META>. Om lang-attributet används i ett element som inte avslutas, kommer efterföljande element att tolkas efter det språk som anges i lang. Så fungerar det om man t.ex skriver lang i <BLOCKQUOTE>: då upphör inte lang-attributet förrän elementet avslutas med </BLOCKQUOTE> och ärvs i t.ex alla <P> som ingår i citatet. Exempel:

<Q lang="sv">The Swedish "å"</Q>

som t.ex används av en talande webbläsare för att i en engelsk text skapa rätt uttal av den svenska bokstaven. Fast då måste det naturligtvis finnas svenska uttal i programmet.

<Q lang="es">"Hasta la vista? på spanska?!"</Q>
<Q lang="de">"Det här är tyska, nicht wahr?!"</Q>
<Q lang="fr">"Detta är franska, eller hur?!"</Q>

som blir:

"Hasta la vista? på spanska?!"
"Det här är tyska, nicht wahr?!"
"Detta är franska, eller hur?!"

Om din webbläsare klarar av lang-attributet skall den förhoppningsvis visa citationstecknen och frågetecknen så som det görs i respektive språk.

Koder för olika språk

De olika språken har tvåbokstaviga landskoder, t.ex "sv" för svenska, "en" för engelska, "fr" för franska, "de" för tyska, "it" för italienska, "nl" för holländska, "es" för spanska, "ja" för japanska, "pt" för portugisiska och "ur" för urdu. Alla koder styrs i en deklaration som heter ISO 639 och går att hitta på ISO.org.

Där kostar dock en del av det man vill läsa pengar, så ett annat alternativ är att läsa "Cover Pages" version: www.oasis-open.org/cover/iso639a.html. Lägg märke till att landskoderna här inte alls är de som förekommer i domännamn!

Jag måste här passa på och berätta om hur jag för något år sedan försökte få reda på vilken språkkod svenska har. Jag ringde en myndighet i Stockholm, som är ansvariga för standardisering inom landet. Men de visste inte. Efter att ha skickat mail till ett antal personer som borde veta, fick jag till slut kontakt med en man hos ytterligare nån myndighet, som berättade att svenska har "sw" som landskod. Denna använde jag sedan i ungefär ett år, förvissad om att jag kunde lita på denna uppgift. Men så fick jag till slut ISO 639 i mina händer och där kunde jag se att "sw" är koden för swahili (!) medan svenska har "sv". Efter att ha kollat detta igen visade det sig alltså att jag från början fått helt felaktiga uppgifter... Så om någon av er har haft svårt att förstå mina sidor har vi nu hittat en trolig anledning.

Här är ett litet urval av språkkoder:

Dessutom finns det en massa specialkoder för olika varianter och dialekter av olika språk, t.ex "en-US" för amerikansk engelska, "en-cockney" för cockney-engelska, "i-navajo" för navajoindianernas språk och "x-klingon" för klingonska (i Star Trek). Bokstaven "x" indikerar att det är ett experimentspråk.

6. SMIL

När W3C tog fram specifikationen för SMIL (Synchronized Multimedia Integration Language) under 1998, gjorde de det delvis för personer med handikapp. SMIL (uttalas som "smajl") möjliggör synkronisering av multimediafiler på en hemsida, t.ex för strömmande filer.

Tanken är att man med SMIL skall kunna få en ljudfil och en filmfil att spelas upp samtidigt. Man kan se en film och höra en berättande röst eller få dialogen översatt till teckenspråk eller svenska.

Arbetet med SMIL stöds av bland andra Netscape, RealNetworks och Lucent Technologies. Du kan läsa mer om SMIL på W3Cs sidor: www.w3.org/AudioVideo

7. Länkar

Jag har bara tagit med sådana länkar jag tycker verkar vettiga. På många av sajterna hittar du mängder med länkar till föreningar, organisationer och myndigheter!

Hjälpmedelsinstitutet: www.hi.se
Här finner du mycket matnyttig information om hur man skall skriva sina sidor så att de kan läsas av alla. Rekommendeeras!

LL-stiftelsen: www.llstiftelsen.se
Ger bl.a en definition av vad lättläst svenska är.

Riksorganisationen Unga Synskadade: www.ungasyn.se
Sveriges synskadade ungdom presenterar sin verksamhet.

Utländska:

Microsofts Accessibility Pages: www.microsoft.com/enable
Här finns mycket information, bl.a om de hjälpprogram som finns till Windows.

Usable Information Technology: www.useit.com

W3C: www.w3.org
Web Accessibility Initiative (WAI): www.w3.org/WAI
WAI Page Author Guidelines Working Group: www.w3.org/WAI/GL
the World Wide Web Consortium har många bra länkar och specifikationer inom området. WAI är ett jätteprojekt, som resulterat i flera läsvärda texter.

SMIL

SMIL Composer: www.sausage.com/supertoolz/toolz/stsmil.html

W3C Synchronized Multimedia Activity Statement: www.w3.org/AudioVideo/Activity

Övriga, utländska:

Nanopac: www.nanopac.com
Olive Tree Software: www.olivetreesoftware.com
PC-Squared: www.pc-squared.com