Ajax

1. Inledning

Den här sidan berättar om Ajax, som är en viktig del av Web 2.0. Jag visar inga exempel på Ajax här, men ger på länksidan gott om länkar för den som vill lära sig programmera sådana sidor. Gå till länksidan »

2. Vad är Ajax?

I sin artikel "What is Web 2.0" skriver Tim O'Reilly om "Rich User Experiences" och hur dessa vuxit fram på den nya webben. De olika tekniker som man använder har fått samlingsnamnet Ajax:

"The collection of technologies used by Google was christened AJAX, in a seminal essay by Jesse James Garrett of web design firm Adaptive Path."

Ajax står för "Asynchronous JavaScript And Xml" och är framförallt en metod som gör det möjligt att uppdatera endast vissa delar av en webbsida, t.ex sådana som besökaren efterfrågar genom att klicka på dem.

Detta är dock inte detsamma som diskussionen statiska och dynamiska webbsidor, som handlar om hur hela webbsidor skall skapas. En statisk sida ser alltid likadan ut och utgörs av en Html-sida. En dynamisk sida skapas på nytt varje gång och kan därför variera. Innehållet hämtas då ur en databas eller liknande. Statiska webbsidors teknik kallas ibland "Web 1.0" och dynamiska "Web 1.5".

Men statiska och dynamiska sidor innebär fortfarande att en hel sida laddas i webbläsaren. Med Ajax kan man alltså ta ett steg ytterligare.

Ajax myntades alltså av amerikanen och webbgurun Jesse James Garrett i en artikel med namnet "Ajax: A New Approach to Web Applications" (februari 2005). Han skrev:

"Google Suggest and Google Maps are two examples of a new approach to web applications (...) Ajax is shorthand for Asynchronous JavaScript + XML, and it represents a fundamental shift in what’s possible on the Web."

Ajax är kanske inte så användbart för traditionella webbsidor, som mer liknar dokument. I stället fungerar Ajax bäst för sidor i artikelform, t.ex bloggar, nyhetssidor eller sidor som de ovan nämnda från Google.

Grunden som Ajax bygger på är fortfarande Html och CSS, kompletterat med JavaScript och Xml. Man utnyttjar en DOM och dessutom använder man något som kallas XMLHttpRequest, som jag berättar mer om på en särskild sida i sektionen om Internet. Gå dit »

Du kan läsa mer om DOM och XML på en särskild sektion. Läs mer »

3. För- och nackdelar med Ajax

Alla tekniker har sina för- och nackdelar. Som jag redan skrivit är Ajax-baserade metoder inte alltid användbara, t.ex för hemsidor som liknar dokument. På min webresurs är ju sidorna sådana och jag har alltså ingen nytta av att ladda in mindre delar av sidan.

Fördelarna är dock många då man låter besökarna interagera med webbinnehållet. Som vi sett är t.ex kartor av denna typ. På Google Maps kan man zooma in och ut, tills synes utan att sidan laddas om. Man kan också förflytta sig över kartan genom att ta tag i den och flytta runt. Innehållet uppdateras då dynamiskt och man slipper se hela sidan laddas om på nytt.

Interaktiviteten är det som alla talar om som den stora fördelen. Fördelen med korta nerladdningstider en annan. Det som tidigare bara kunde göras via appletar skrivna i Java eller andra applikationer som krävde plugins, kan nu utföras direkt i webbläsaren (förutsatt att det finns en inbyggd ajaxmotor).

Fördelar med Ajax i korthet:

• Man följer standarder som alla kan använda.
• Det går därför att skapa effektiva arbetsflöden.
• Man sparar bandbredd genom att blott delar av sidan måste laddas om.
• Man kan skapa användarvänliga sidor.
• Besökaren behöver ingen mjukvara annat än webbläsaren. Inga plugins används.

Vanligaste kritiken är att besökaren inte alltid vet var han eller hon är på en sida. Hur skall man kunna skapa bokmärken för ajaxbaserade sidor? Hur fungerar tillbaka-knappen? Olika lösningar har presenterats, men fortfarande är tekniken i sin linda, med allt vad det innebär av barnsjukdomar.

Kritik har även framförts från dem som menar att Ajax kräver relativt stor bandbredd för att innehållet skall uppdateras utan fördröjning och hackande sidor. Huruvida den kritiken är relevant eller inte vågar jag inte svara på, men nog borde då också vanliga, statiska webbsidor ha samma problem.

Ytterligare kritik har kommit gällande säkerheten och problem kring kompatibiliteten. Åter andra har argumenterat för att sidorna inte kommer att kunna anpassas lika bra för olika besökare, t.ex dem med olika handikapp. Debatten är just nu i full gång och lär hålla på några år till.

Ajax fungerar inte heller med webbläsare som är 3-4 generationer gamla (eller mer). Men det kanske är ett mindre problem.