Till startsidan för Jonas Webresurs Undervisningsmaterial
Webbdesignövning 4

Exempel på berättarstrukturer

På den här sidan kan du läsa lite om vilka olika slags berättarstrukturer man kan välja för sin analys.

Exempel på berättarstrukturer för Webbdesignövning: Website usability - hemsidors användbarhet (1) Svårighetsgrad: Enkel

Det kanske enklaste sättet att layouta sin analys är genom att lägga alltsammans på en och samma sida.

Först kan man lägga en inledning, som berättar vad det är man har tänkt göra.

Under den kan analyserna läggas efter varandra. Layouten är kanske inte den roligaste, men är enkel att förstå sig på. Man slipper arbeta så mycket i GoLive och kan koncentrera sig på att göra sin analys färdigt i tid.

En stor nackdel är naturligtvis att sidan blir väldigt lång och kräver att man rullar neråt.


Exempel på berättarstrukturer för Webbdesignövning: Website usability - hemsidors användbarhet (2) Svårighetsgrad: Enkel

Ett nästan lika enkelt alternativ är att göra en startsida.

På denna kan man lägga en inledande text, som berättar lite allmänt om analysen.

Sedan skapar man länkar till två nya sidor, där sajterna analyseras en och en.

Denna struktur gör det enkelt för läsaren att förstå hur analysen är uppbyggd. Det är också lätt att lägga in länkar mellan de båda sidorna med analyser, om man skulle vilja jämföra något.

Sidan blir inte lika lång som i förra exemplet. Däremot är analyserna gjorda på var sin sida, vilket innebär att sajterna inte jämförs så mycket som man kanske skulle vilja.


Exempel på berättarstrukturer för Webbdesignövning: Website usability - hemsidors användbarhet (3) Svårighetsgrad: Medel

Den här strukturen påminner om den förra. Skillnaden är att man lägger in många fler länkar, där man jämför utseende, funktion och annat.

Svårighetsgraden avgörs givetvis av hur väl man klarar av att skapa intressanta jämförelser i sin analys. Lämpligen väljer man ut några viktiga saker man tar upp och analyserar.

Fördelen med denna sorts analys är att läsaren får hjälp med vad som är väsentligt. Han eller hon får också en större inblick i hur sajterna liknar eller skiljer sig åt.

En nackdel med denna struktur är givetvis att den kan bli svår att överskåda. Man måste också vara noga med att skapa länkarna så att de pekar rätt.


Exempel på berättarstrukturer för Webbdesignövning: Website usability - hemsidors användbarhet (4) Svårighetsgrad: Medel

Ett annat och ännu lite svårare sätt är att skapa en startsida med länkar till sidor där olika detaljer ur sajterna jämförs.

Minst fem olika sådana sidor är lämpligt. Analysen kan då styras ännu mer och läsaren kan få ta del av sånt som inte framgår av en ytlig betraktelse.

Vad kan man lyfta fram och ta upp? Det kan vara sådant som hur menysystemet ser ut och fungerar. Färger och bilder är en annan möjlighet, liksom hur mycket yta reklamen tar upp på startsidorna.

Man kan också analysera det språkliga innehållet, hur enskilda sidor ser ut och fungerar o.s.v.

Svårigheten med denna struktur är att man måste göra en djupare analys av olika detaljer på sidorna. Man måste dessutom bestämma sig för sådant som är utmärkande och därmed intressant att läsa om.

Dessutom får man mer jobb med att klippa ut bilder av det man analyserar, liksom skapa flera olika sidor med olika layout. Planeringsarbetet tar därmed mycket tid och kräver ganska stor erfarenhet av liknande arbeten.

Om man gör denna analys rätt är den dock mycket lättare att läsa än de tidigare.


Exempel på berättarstrukturer för Webbdesignövning: Website usability - hemsidors användbarhet (5) Svårighetsgrad: Svår

Hur blir en analys svårare? Man kan bygga på strukturerna ovan med fler sidor och uppgifter och man kan även titta på sidorna i olika webbläsare, med bild- och scriptvisningen frånslagen, osv.

Dessutom kan analysen också göras svårare genom att välja en linjär struktur.

Denna innebär att man skapar en hemsida där läsaren bara kan bläddra åt ett enda håll, som i en film eller berättelse.

Det svåra blir då att tänka igenom ganska noggrant hur berättelsen skall löpa, vad man vill säga och vad läsaren kan förväntas ställa för frågor. Sådana bildspel brukar vara väldigt svåra att göra så att de blir innehållsrika och samtidigt lättlästa.

En linjär berättelse skapar dock ganska stora möjligheter att styra vad man vill ha sagt - och vad läsaren skall upptäcka. Därför är denna form kanske också den som blir roligast att göra, om man har tid.

Känner man sig osäker på det rent linjära berättandet, kan man alltid skapa länkar tillbaka till tidigare sidor. Men då liknar strukturen mer den man finner i exempel 4.


Den här sidan är en del av Jonas Webresurs - www.jonasweb.nu - copyright © 1998-2011