Krönika på Jonas Webresurs: Om att undervisa i multimedia

Den här texten handlar om hur det är att undervisa på grundkursen i multimedia på gymnasiet. Jag har nämligen gjort det under några år och berättar här om alla de möjligheter och svårigheter som jag upplevt.

Läs mer om kursplanen och undervisningsmaterialet på sidan med mina kurser. Gå dit >

Ämnet multimedia

Multimedia dök upp som ett obligatoriskt ämne på några program på gymnasiet under 2001. Tanken var förmodligen att bygga på elevernas kunskaper från Datakunskap så att de lättare kunde tillgodogöra sig de lite svårare ämnena i tvåan och trean. Multimedia ger också ännu större möjligheter att arbeta i projekt tillsammans med andra ämnen.

På min skola, Munkebäcksgymnasiet i Göteborg, har vi lagt grundkursen i data på hösten och multimedia på våren. Samma lärare brukar ha båda ämnena, vilket ger stora möjligheter att variera undervisningen.

Ursprungligen var tanken att grundkursen i multimedia på 100 poäng också skulle innehålla 100 timmar. Detta visade sig dock bli för dyrt och i stället fick vi 80 timmar till vårt förfogande. Även denna tid har sedan krympt successivt i takt med besparingskraven på skolan, motsvarande ungefär 10% de senaste två åren.

Om man därtill lägger till att eleverna då och då är sjuka, har tiden kommit ner i c:a 60-70 timmar. I kursen uppstår då och då också tekniska problem, som gör att arbetstakten blir lägre. Olika småprojekt brukar också initieras, liksom gemensamma aktiviteter på skolan, vilket gör att den faktiska tiden på kursen mycket väl kan hamna runt 50 timmar eller strax under för en elev.

Jag brukar ha mycket programkunskap i datakunskapen, medan multimediekursen ägnas åt att lära sig arbeta i projekt. På datakursen får eleverna lära sig grunderna i Word, Excel och Photoshop. Multimedia börjar med en introduktion i PowerPoint, om inte eleverna har haft en fotokurs, där de brukar göra ett enkelt bildspel i detta program. Sedan bygger vi på dessa kunskaper och tittar på hur man använder händelseinställningar, animerar objekt, lägger in ljud, m.m.

Första projektet

Samtidigt som jag introducerar eleverna i PowerPoint får de börja arbeta med sitt första projekt. De skall göra en enkel presentation om det program de läser, i mina elevers fall Medieprogrammet. Presentationen får vara hur stor som helst, men brukar landa på 10-30 sidor.

Presentationen skall dels innehålla en kort beskrivning av eleven och av skolan. Vem är du? Var ligger skolan? Vad tycker du om att gå där? är exempel på frågor som skall besvaras.

Har vi tur är digitalkamerorna tillgängliga och då kan eleverna gå ut och ta kort på skolan och på varandra. Då tar detta ganska mycket tid, ungefär tio timmar. Under mitt senaste år (2003) hade vi inga kameror utan fick i stället koncentrera oss på det material som fanns tillgängligt, dels genom de bilder eleverna tagit på fotolektionerna, dels de bilder som fanns på skolans hemsida.

Presentationens andra del skall handla om det program eleverna läser. Vad gör man i ettan? Vad kan man välja i tvåan och trean? Här får eleverna större förståelse för sin egen studiegång och kan dessutom förbereda sig för det val till just tvåan, som vår skola brukar ha i mitten av februari. Som en bieffekt avlastas därmed också studiehandledaren, studievägledaren och studierektorerna.

Jag brukar låta eleverna arbeta ganska självständigt. Då och då visar jag vad andra elever har gjort via en projektor och en bärbar dator. Individuell visning via elevens bildskärm, där eleven letar upp äldre arbeten från en CD-skiva eller från skolans nätverk, förekommer också.

Hitta information och planera arbetet

En bit in i projektet upptäcker eleverna två saker, dels att det är svårt att hitta information om olika kurser och dels att man behöver planera sitt arbete. Jag har försökt olika vägar för att hjälpa till här.

Studievägledaren kommer på besök till klassen och berättar om Medieprogrammet och svarar på frågor. Detta brukar vara uppskattat av alla parter, men kräver givetvis att man har tillgång till en kompetent studievägledare. Även vår bibliotekarie brukar hjälpa till med material, tips på länkar och liknande. Skolans hemsida har förhoppningsvis mycket material som går att använda. Vissa elever intervjuar också kamrater i tvåan och trean om vad man kan förvänta sig.

När det gäller planeringen är det svårare. Loggbok är ett sätt, som tyvärr ofta fallerar eftersom eleverna inte skriver så mycket och inte heller alltid ser möjligheterna med. Dessutom har de redan påbörjat arbetet i PowerPoint och skriver där in vad de behöver göra. Jag brukar därför låta eleverna arbeta efter eget huvud och hjälper bara till om jag ser att de inte alls klarar av uppgiften. Det brukar vara några elever som inte gör det och det är viktigt att de inte känner sig misslyckade.

Samtidigt är det väldigt bra om eleven inte lyckas helt och sedan förstår varför. Därför försöker jag alltid ha en dialog med varje elev och förklara vad han eller hon gör bra, vad som är felaktigt och vad som kan förbättras.

Redovisningen

Så småningom, efter ungefär 15-20 timmar, brukar eleverna ha nått ganska långt. Då diskuterar vi oss fram till ett datum då arbetena skall redovisas. Jag tycker inte att man skall bestämma det på förhand, eftersom olika grupper arbetar olika snabbt. På min skola är det dessutom så, att den tekniska utrustningen varierar ganska mycket mellan olika salar. Detta skapar olika förutsättningar för eleverna och gör att vissa grupper kan arbeta snabbare än andra. Detta vill jag inte att eleverna skall bli lidande av.

De flesta eleverna vill inte redovisa själva. Men att göra en muntlig redovisning är en nyttig förberedelse för den fortsatta studiegången och arbetslivet. Jag vill inte tvinga någon men har ibland använt mig av en morot: den som redovisar på egen hand får ett halvt betyg bättre på arbetet. Det betyder att om jag sätter G+ på arbetet och eleven redovisar själv blir slutbetyget på arbetet VG.

En redovisning innebär att eleven eller jag själv visar alla sidor. Sedan ger jag en bedömning vad som är bra och vad som kan bli bättre. Eftersom eleverna ser varandras arbeten och dessutom har sett tidigare års arbeten, brukar vi vara ganska överens om vilket betyg arbetet är värt.

Varje redovisning tar 5-10 minuter och man orkar med ungefär 5 redovisningar innan det krävs en rast.

Elever arbetar olika snabbt

Någon eller några veckor innan redovisningen skall ske brukar några elever redan vara färdiga. En del vill då börja på nästa projekt, medan andra vill vara lediga.

De elever som påbörjar ett nytt projekt måste vara helt klara och ha betyget MVG. Annars får de fortsätta förbättra sitt arbete.

Här brukar jag försöka vara tydlig med att klargöra mina betygskrav. Den elev som vill ha ett högt betyg måste göra en större arbetsinsats. Svårare är det med de elever som skulle kunna få ett MVG, men som hellre har en sovmorgon och är lediga. Detta brukar inträffa då de får reda på att de fått godkänt på uppgiften. De strävar alltså inte högre, vilket jag försöker diskutera med eleven om. Men det slutgiltiga ansvaret överlåter jag faktiskt åt eleven.

Andra projektet

Vårt andra projekt består i att göra en musikpresentation. Eftersom eleverna brukar älska detta har jag lagt in en begränsning. På bara fem sidor i PowerPoint skall de presentera en musikgrupp som de gillar.

Fem sidor kan tyckas för lite, men i PowerPoint går det ju att animera texter och bilder. Varje sida kan alltså innehålla många olika objekt, som placeras på varandra och animeras därefter.

Eleverna har fått reda på sitt betyg för första projektet. De vet nu att man kan arbeta på tre olika områden. Man kan dels göra en snygg design, dels skapa en avancerad teknik och dels fylla presentationen med mycket eget innehåll. Dessa betygskriterier försöker jag hålla levande för att hjälpa eleverna, men också för att ingen skall tro att det bara är att slarva igenom projektet.

Produkten viktig

Här kommer vi in på det som är lite av multimedieämnets problem, jämfört med t.ex. språk och andra teoriämnen. Det är nämligen inte så avancerade färdigheter som behövs för att skapa en produktion. Det som är svårt är däremot att sätta samman något som håller både utseendemässigt, tekniskt och innehållsmässigt.

Där teoriämnena alltså värdesätter färdigheter och kunskaper gäller för multimedian (och många praktiska ämnen) att det är produkten som är viktig.

Många elever är duktiga och jobbar hemma. Här är det lätt att hamna i svårigheter när elever frågar om de måste gå på lektionerna. Går det inte bra att jobba hemma i stället? Jag tycker det är helt ok, men man måste samtidigt förklara för eleven att produktionen blir mer värd om man som lärare får se den växa fram. Processen från idé till färdig produkt är alltså viktigt att läraren ser. Därför är närvaron viktig. Det går alltså bra att arbeta hemma för den som också går på lektionerna. Endast i undantagsfall har jag tillåtit elever att ta med sig arbetet hem och inte vara närvarande på lektionerna.

Redigera musiken

Musikarbetet tar ungefär 10-15 timmar att få färdigt i PowerPoint. Sedan skall eleverna lägga in länkar till 3-4 exempel på låtar som artisten har gjort.

Här har vi gjort så att man laddar ner musik i form av mp3-filer. Eleverna får lära sig att använda KaZaa och iMesh för att hitta låtar. I flera fall finns inte rätt låt och då får eleven ta med sig en CD med musiken på. Då använder vi ett enkelt konverteringsprogram för att omvandla CD-filerna till wav eller mp3.

Sådana program tar lite tid att hitta och det är bra om man är väl förberedd. Eftersom datasalarna på min skola varierar i kvalitet fungerar inte heller alla program överallt. Tack vare att jag hade kollat upp några program på Download.com (ett filarkiv på nätet) lyckades jag behålla min auktoritet i klassrummet, senast jag höll kursen. Men sådana kunskaper behöver förnyas varje temin.

Filerna öppnas sedan i ett enkelt ljudredigeringsprogram, t.ex. Acoustica MP3 Audio Mixer. Du hittar en enkel beskrivning av detta program under Programkunskap i menyn till vänster.

Eleverna får i uppgift att korta ner låtarna till max 60 sekunder. Detta tränar dem dels i att redigera ljud, men underlättar också sådant som lagring (filerna blir mindre) och redovisning (vi slipper lyssna på långa låtar).

Man kan välja två olika vägar till färdiga låtar. Antingen sparar man den redigerade filen i wav-format eller så sparar man den som mp3. I förra fallet blir filen ganska stor och har man dåligt med lagringsutrymme måste man dra ner på ljudkvaliteten eller välja mp3. Fördelen med wav är dock att PowerPoint själv kan spela upp dem.

Sparar man som mp3 kommer PowerPoint att öppna en ljuduppspelare, t.ex. Windows Media Player. Det skapar en felkälla och fungerar inte alltid som man vill. Min dator hade dåligt med internminne vid redovisningen med följd av att ljuden hackade, när denna metod användes.

En ytterligare komplikation var att det ljudredigeringsprogram vi använde saknade möjligheter att spara direkt till mp3. Därför tvingades vi ladda ner ytterligare ett program, som kunde konvertera från wav till mp3. Detta blev dock för krångligt för de flesta elever.

Att ladda ner och redigera musiken tar uppskattningsvis 5-10 timmar. Vissa elever tappar tyvärr sugen här, om de inte får mycket hjälp. Jag gjorde så att jag ordnade den musik de ville ha, om de misslyckades på egen hand. Sedan fick de redigera musiken själva.

Slutfasen av projektet

När musiken var färdig uppmanar jag eleverna att lägga presentationen och musiken i en och samma mapp. Detta för att PowerPoint annars kan ha svårigheter att hitta till musikfilerna. Länkningarna tenderar att krångla vid nästa lektionstillfälle.

Nu inleds slutfasen av projektet. Nu skall eleverna lägga in musiken i sina presentationer, ett arbete som tar uppskattningsvis två timmar per elev. Dessutom upptäcker många att deras arbeten behöver förbättras.

Efter 15-25 timmar, beroende på hur snabbt och noggrant eleverna jobbar, är det dags för redovisning. Jag använder här en egen dator, högtalare och projektor, om datasalen saknar sådan utrustning. All utrustning bör man kontrollera och testköra innan man redovisar, så att ljud och bild verkligen fungerar.

Redovisningarna tar något längre tid än i det första projektet, ungefär 10-15 minuter. Även här måste man lägga in en rast för att hålla intresset uppe.

Bildmanus och flödesschema

Eftersom det är lätt att jobba med datorn gör många bara det. Men jag vill också att eleverna skall träna sig i att planera ett arbete. Därför kräver jag att de lämnar in ett detaljerat bildmanus över arbetet, samt ett flödesschema.

Jag brukar säga att bildmanuset skall vara så detaljerat att vem som helst i klassen kan ta det och göra en presentation som ser nästan likadan ut som den de själva har gjort.

Min erfarenhet är att eleverna ännu inte klarar av att planera ett helt arbete på papper innan de börjar arbeta med datorn. På det här sättet tvingas de nu tänka igenom vad de har gjort, utan att det blir för svårt. Dessutom tränar de sig i att rita bildmanus och tänka schematiskt.

Slutligen diskuterar jag igenom varje arbete individuellt med eleven, som också får en lapp med betyg på vart och ett av områdena layout, funktionalitet och innehåll.

Betygskriterierna

I mitt ämneslag har vi inte riktigt varit överens om kriterierna för de olika betygen. Några menar att man måste ta hänsyn till elevens utveckling. En elev som börjar på IG-nivå och sedan gör ett arbete som är på VG-nivå, kan mycket väl får ett MVG i betyg, resonerar man. Motiveringen är att eleven har utvecklats mycket mer än någon som går från VG till MVG och detta måste synas i betyget.

Jag delar inte riktigt denna uppfattning, även om jag kan se poängerna. Jag tycker i stället att kunskapskraven skall vara målrelaterade, så att eleverna har tydliga och bestämda mål att nå upp till.

Tredje projektet

Min tanke med ett tredje projekt var ursprungligen att eleverna nu skulle vara tvungna att planera arbetet innan de började med själva produktionen. Bildmanus och flödesschema skulle alltså lämnas in innan arbetet i datorn började.

Emellertid har tiden successivt krympt och räcker numera inte till, som jag nämnde i början av den här texten. Uppskattningsvis har eleverna redan lagt 35-55 timmar på de två inledande projekten. Därför hinner inte alla elever med ett tredje arbete.

Det är inte heller alla som vill lämna sitt musikprojekt. I stället vill man arbeta vidare med det och kanske göra det ännu bättre.

När jag började undervisa i multimedia drev jag igenom detta tredje projekt. Jag prövade sedan olika ämnen för olika klasser, bl.a fick eleverna rita upp sina initialer med banverktyget i Photoshop och färglägga dem. Ett annat projekt var att analysera en hemsida. Ytterligare något projekt gjordes tillsammans med engelskan.

Under vårterminen bröt hela mitt arbetslag schemat och arbetade med projektet "Barn och reklam". Svenska, engelska, mediekommunikation och multimedia deltog i arbetet. Tre veckor ägnades åt att sammanställa presentationer i PowerPoint. Redovisningen skedde gruppvis.

Ytterligare ett projekt har varit att spå i händer. Eleverna fick då en text som berättade hur man spår. Sedan fick de rita upp sin hand på papper och spå sig själva eller en kompis. Därefter fick de välja helt själva hur de skulle presentera spådomen. Här gjorde några fantastiska arbeten, medan vissa tyckte att det var svårt att hitta på så mycket själva.

Det största problemet med ett tredje projekt är dock att tiden inte räcker till. Eleverna känner sig därmed stressade och mina betygskrav blir för höga och måste gradvis sänkas.

Fortsättningsvis kommer jag inte att hålla något tredje projekt, utan använder nog den eventuellt överblivna tiden till något annat, t.ex. mer teori eller ett mindre grupparbete ihop med något annat ämne.

Jonas Ahlberg
20 juli, 2003