Vem gör vad på en webbyrå?

1. Vad gör en webbyrå?

Den här sidan berättar om de olika yrkesroller man kan ha på en webbyrå eller när man arbetar med en stor webbplats. Rubriken har jag valt för att göra dig uppmärksam på, att de olika yrkesrollerna hänger intimt samman med vad webbyrån gör. Eftersom det finns många olika sorters webbyråer, finns det också en varierande samling yrkesroller.

I webbens barndom, på 90-talet, kunde man arbeta ensam på en webbyrå. Då gjorde man allting själv, från att ta kontakt med kunder till att rita upp och koda allting själv. Men idag måste man oftast specialisera sig, eftersom lösningarna blivit så många och systemen så komplexa. Alla har var sin nisch som man arbetar och utbildar sig inom.

Småningom kanske denna nisch blir för stor och då måste fler personer anlitas för att klara av alla arbetsuppgifter. På motsvarande sätt kan en nisch försvinna och därför måste man försöka ha en så bred kompetens som möjligt. Det är en väldigt rörlig värld, där uppskattningsvis 25% av det man vet idag är gammalt och oanvändbart om ett år!

I en multimediaproduktion finns tre olika steg: förproduktion, produktion och efterproduktion. På motsvarande sätt kan man se på webbyrån: det finns ett förarbete där webbplatsens (produktionens) riktlinjer läggs upp, ett arbete med att framställa webbplatsen, samt ett arbete med att årgärda eventuella fel och brister. Denna process sysselsätter många olika personer.

De större webbyråerna fungerar också som ett mellanting mellan en reklambyrå och en programmerarverkstad. Det betyder att där jobbar folk som är duktiga på att föra ut ett budskap och på att få det att fungera i en teknisk miljö. För att kunna konkurrera måste man ofta kunna alla olika delar av produktionen. Kunden vill ju inte få bara halva jobbet gjort, utan vill bli hjälpt från en idé till färdig produktion.

För de mindre företagen är det oftast så att man samarbetar om stora projekt och kampanjer eller arbetar som underleverantör till en större byrå. På den här sidan kommer jag dock att utgå ifrån en stor webbyrå.

Detta ställer självklart stora krav på kompetensen hos personalen. Man brukar säga att det finns tre viktiga kompetensområden:

• Strategi: konsten att kunna lägga upp en strategi för kunden, t.ex hitta rätt medel för marknadsföring och försäljning.
• Kommunikation: kunskaperna om hur man för ut kundens budskap så att konsumenterna får upp ögonen för det, t.ex fördelarna med kundens produkter framför konkurrenternas.
• Teknik: färdigheterna i olika tekniska lösningar, t.ex hur man bäst bygger en webbplats, en webbshop, osv.

Dessa skall vi nu titta lite närmare på.

2. Förproduktion

I förproduktionen ingår en mängd olika yrkesroller. Webbyrån måste ju först ha skaffat en kund. Det betyder att man har gjort reklam för sin byrå, tagit kontakt med kunder, fått in briefar, lämnat ut offerter på de tjänster man tillhandahåller, osv. En brief är en skiss som kunden lämnat på det arbete de vill ha utfört. Offerterna innehåller både tids- och kostnadsförslag, samt förslag på tekniska lösningar.

Att göra offerter och sedan vänta på nya kunder och arbeten kan vara både tids- och kostnadskrävande. Därför är det många webbyråer som inte överlever första året. Detta gäller faktiskt många nystartade företag.

Många kunder vill också ha prov på vad man kan göra, vilket betyder att man måste kunna lämna referenser. Detta gäller i synnerhet om man är en liten eller ny byrå. Har man inga bra referenser kan man då göra olika "dummies", alltså sajter som fungerar men inte används av någon. De är gjorda bara för att visa upp den kompetens webbyrån har.

Många gånger händer det att man gör skisser och lämnar förslag på lösningar, som inte passar med kundens önskemål. Många webbyråer kanske arbetar mot en speciell plattform, t.ex en viss server- och databasmjukvara. Då får man visserligen god kompetens inom det området, men tappar också kunder som vill ha andra lösningar.

När man väl fått en kund som antagit offerten man lämnat börjar arbetet, att tillsammans med kunden utforma en strategi. Här diskuterar man dels hur sajten skall se ut, dels vilka tekniska lösningar som kommer att bli aktuella, vad de olika lösningarna kostar och hur lång tid de tar. Arbetet involverar då webbdesigners, programmerare, systemadministratörer, databastekniker, och liknande kompetens. Sedan finns det en eller ett par produktionsledare. Flera av rollerna kan dock hanteras av en och samma person.

En annan del av kundkontakten innebär att kunden vill ha reda på vilken service och support de kommer att få. Kunden är även intresserad av att veta vilken utbildning de kommer att få om sin produkt. Webbyrån måste kanske här också ta hjälp av de som tillverkat mjukvaran som används, om inte den egna supportpersonalen räcker till.

Ofta krävs även att man diskuterar med kunden om vilken kapacitet förbindelsen med webbservern skall ha och hur den skall ske. En kund kanske kan få en fast förbindelse mot Internet och dessutom gratis telefoni, vilket blir lönsamt i längden. Vill kunden administrera sin egen server eller skall den vara dedicerad, dvs stå hos någon annan? Här krävs alltså täta kontakter med kunden och med olika tele- och datakommunikationsföretag.

Ekonomin är viktig, både för webbyrån och kunden. Man lägger upp budgetar, skapar kalkyler och diskuterar hur mycket man måste sälja via sin webbshop för att få tillbaka sina investeringar. Här kommer kanske även marknadsförare in, som kan ge förslag på olika kampanjer, som kunden kan genomföra, t.ex i samband med lanseringen av sajten man skall bygga.

Numera är det också viktigt att ha god säkerhet. Jurister och säkerhetsexperter kommer att berätta för webbyrån och kunden vad som gäller för att få god säkerhet och vad som händer om säkerheten fallerar och kundregistret kommer i orätta händer.

Jurister kan också vara bra att ha till hands när man skall skriva kontrakt och liknande. Många uppdrag måste t.ex göras inom en viss tid och lyckas man inte måste man betala skadestånd. Då är det bra att ha personer inblandade som vet vad lagen säger.

Det är ju dock inte bara webbyrån som skall planera och arbeta. Kunden måste kunna berätta vilka mål de har med sin sajt, vilken målgrupp den riktar sig mot, vilken information som skall finnas på sajten, osv.

Så småningom börjar konturen av webbsajten bli tydlig och man kan börja arbeta med själva produktionen av den.

3. Produktion

Produktionen kommer igång så snart webbyrån och kunden arbetat fram ett koncept för webbsajten, samt en grafisk profil och en arbetsplan. Då vet man nämligen vad sajten skall användas till, någorlunda hur den skall se ut och hur man skall gå tillväga för att skapa den. Under arbetet kommer dessa givetvis att justeras något, men det är viktigt att man har en plan för arbetet, så att man slipper göra om. Tid är ju som bekant pengar.

På webbyrån lägger nu arbetsledaren ut olika uppgifter på rätt personer. Olika formgivare får uppgiften att skapa ett intressant formspråk, som stämmer överens med det budskap och innehåll som uppdragsgivaren avsett.

Här samsas fotografer, illustratörer, bildbehandlare och animatörer, å den enda sidan, med dem som skapar layouten å den andra: skribenter, art directors, copywriters och webbdesigners. Båda dessa inriktningar brukar ibland kallas kommunikationsdesign respektive interaktionsdesign.

På många byråer gör en person flera olika jobb, i synnerhet om de ligger nära varandra, som att fotografera och sedan behandla dem i Photoshop. Saknar man någon som gör en viss arbetsuppgift, brukar det vara billigast och bli bäst om man köper in den tjänsten från något annat företag.

När webbplatsen sakta växer fram gör den det på två olika sätt: utseendemässigt och tekniskt. När bilderna och texterna blir klara, alla färger och teckensnitt bestämts, och formen på sidorna avgjorts, ritas allt först upp på papper (eller görs i Photoshop; se mina sidor om Photoshop). Ansvarig för detta är normalt den eller de person(er) man kallar webbdesigner.

Om webbplatsen skall bli en slags tidning kommer arbetet med att lägga in nya texter och bilder att bli återkommande. Då brukar arbetet med detta skötas av en webbredaktör, medan det mer tekniska arbetet görs av webbdesignern, som ibland även kallas webbmaster. Den senare sköter då allt som inte har med texterna och bilderna att göra, som att rätta till småfel, lägga in reklambanners, uppdatera adresser, skapa länkar, osv.

Webbdesignern står på så vis mitt emellan att göra innehållet (texter+bilder) och att sköta den tekniska sidan. Han (eller hon) är "spindeln i nätet", som kan lite om allt. Idag använder många företag databaskopplade sidor, vilket underlättar sökning på och uppdatering av sajten. Tekniken sköts av systemadministratörer och systemtekniker, som har hand om hårdvaran (servers, brandväggar, modem, osv), och programmerare, som handhar mjukvaran: server- och databasprogrammen. Webbdesignern är den som skall se till att både innehållet, utseendet och funktionen fungerar och samverkar på ett bra sätt.

4. Efterproduktion

Efterproduktionen består dels av att få en produktion färdig och dels av att sälja den. Man brukar säga att en tredjedel av tiden går åt till förproduktionen, en tredjedel till produktionen och ytterligare en tredjedel till efterproduktionen. Det är nämligen då man kontrollerar att allting fungerar som det skall. Man rättar till små fel, ändrar i vissa koder, gör bilder och rubriker lite större eller mindre, kontrollerar kompatibiliteten, osv.

Idag är det också viktigt att man lanserar sin sajt på ett bra sätt. En sajt som inte får reklam kommer inte att få någon stor publik. Därför satsar man ofta mycket pengar på marknadsföringen. Radioreklam, affischer, reklamfilmer och liknande måste eventuellt produceras, men det gör sällan webbyrån, utan sköts av andra företag, som kunden anlitar.

Så småningom är arbetet klart: allting fungerar som det skall och kunden är nöjd. Återstår då bara att fakturera företaget för det utförda arbetet!

5. Frågor och övningar

Fråga 1
Vad är en webbyrå och vad gör den? Vad menas med att en webbyrå kan ha olika kompetensområden?

Fråga 2
Vad innebär förproduktionsstadiet? Vad gör man under förproduktionen?

Fråga 3
Vad händer under själva produktionen? Vilka personer arbetar med den?

Fråga 4
Vad är efterproduktionen för något? Vad innebär den och vem arbetar med den?

Fråga 5
Besök, ring eller mejla en webbyrå och fråga dem lite om hur de arbetar. Vilka saker behöver de kunna för att göra sitt jobb? Vad händer om de inte har tillräckliga kunskaper inom ett område?