Presentationsteknik

1. Inledning

Många multimediapresentationer har idag en berättarröst eller någon som pratar i bild. Man hoppas på det viset öka attraktionskraften och intresset hos publiken. Men det är inte bara att ställa sig och prata, utan man måste alltid tänka igenom vad man skall säga och hur man skall göra det.

Den här sidan handlar om just detta. Jag har valt att rubricera innehållet som "presentationsteknik".

2. Vanliga fel

Om man spelar in sig själv på video, i synnerhet om man framför ett föredrag, kommer man att störa sig på tusentals småsaker, som man tycker att man gör fel.

Men vad är det för fel man gör? Här har jag skapat en lista över det mest vanliga och det som är lätt att göra något åt:

Man pratar otydligt och för snabbt. Det första kan man göra något åt genom träning. Det senare beror oftast på att man är nervös.

Vanligt är också att man stakar sig och använder läten som skall fylla ut alla tomrum, t.ex öhhh... ähhh... ehhh... hmmm...

Ett annat vanligt fel är att man använder upprepningar. Det kan vara ord i slutet av meningar, som ofta återkommer, t.ex typ, så att säga, liksom, och så vidare, tror jag.

Nervöst fnitter, harklingar, fnysningar och diverse läten med näsan är också extremt jobbiga att lyssna på för publiken. Rensa halsen och näsan från slem innan du går upp på scenen!

Genom att träna sig i att prata långsamt och ge akt på alla underligheter man har för sig då man pratar, kan mycket av detta arbetas bort. Likadant gäller då man gör följande fel:

Pratar oengagerat. En talare som inte tror på det han eller hon säger kommer inte att bli intressant. Engagemang är alltså viktigt.

Likadant är det med vederhäftighet. Den som pratar måste inte bara gilla det som sägs utan också veta att det är bra. Kunskaper om ämnet är alltid ett plus för den som lyssnar.

Genom att då och då avbryta och ge exempel från verkligheten kan man göra ett föredrag väldigt intressant. Kan man svara på publikens frågor vinner man ytterligare poäng.

Distraherande rörelser. Det finns knappast något som är så irriterande för publiken än då föreläsaren står och vickar på foten, kliar sig, petar näsan eller öronen, trummar med en penna, osv.

Ibland kan man råka ut för att det är svårt att sitta still, i synnerhet då man är nervös. Men om man är uppmärksam på vad man gör kan många onödiga rörelser stoppas medan de ännu bara är impulser.

Den som skall visa en datorskärm på en projektor måste vara extra uppmärksam på sådana här rörelser. Publiken följer troget muspekaren på den stora skärmen.

Om man då rör frenetiskt på musen så att muspekaren flyger hit och dit kommer publiken ganska snart att få fnatt och sluta titta. Endast då muspekaren skall användas till något får man därför röra musen!

Kroppsspråket är också viktigt. Det gäller att inte dra upp axlarna och se ängslig ut, utan att slappna av i hela kroppen och försöka se glad ut. Det beteende och det känsloläge man har på scenen påverkar publiken i samma riktning.

Men att arbeta bort sådana här fel och egenheter kräver stort tålamod och tar ofta lång tid att åstadkomma.

3. Några goda råd

Ett bra sätt att bli en bättre presentatör är att spela in sig själv på video eller bandspelare. Helst skall man då hålla ett föredrag och ha en publik. Genom att göra om sin presentation och spela in på nytt kan man följa sin egen utveckling. Då ser och hör man ofta att man behöver jobba mer på vissa saker.

Den som filmar sig själv får också en större vana att stå framför kameran (och publiken), vilket i många sammanhang är en nog så stor prövning.

Är du nervös inför att prata inför en stor publik? Tänk då på hur du själv uppfattar det när någon annan pratar och du sitter i publiken. Ofta har man stort tålamod med den som är nervös eller osäker på scenen. Vad är det man inte står ut med? Jo, en person som pratar för fort (osv) och har tränat för dåligt på det han eller hon skall säga. Likadant kommer publiken att tycka om dig.

Ett annat tips är att man skall prata långsammare än man gör normalt. Den som är spänd och nervös pratar ungefär en halv gånger fortare än den som är lugn. Det betyder att man förmodligen missar att hålla tiden. Det föredrag man höll på sin kammare, som tog en timma, kan ta blott en halvtimma inför publik - om man inte tvingar sig själv att ta det lugnt.

Tystnad under ett föredrag är inte farligt, så länge publiken känner att du säger viktiga saker. En kort paus i anförandet ger både tid för egen reflektion och att komma med frågor och kommentarer.

Om vi tittar närmare på själva föredraget är det viktigt att börja rätt. Man måste vara väl förberedd. Det räcker inte med att läsa igenom föredraget dagen innan, utan man måste i stort sett kunna det utantill. Annars riskerar man att missa viktiga delar eller säga saker i fel ordning.

Det kan vara bra att säga vad man heter och vem man är. Prata dock inte för mycket om dig själv, eftersom det kan uppfattas som skryt och göra publiken avigt inställd.

Var ödmjuk! En kaxig attityd uppfattas av de flesta som sarkasm och att du ser ner på andra, inklusive dem i publiken.

4. Vad gör en produktion intressant?

Först och främst: försök disponera ditt föredrag så att det alltid finns en röd tråd. Börja med att säga vad du skall prata om.

Sedan säger du om du har en tes, teori, budskap eller liknande, som du vill försöka stödja med ditt resonemang.

Dela in ditt föredrag i kapitel eller avsnitt, så att publiken får hjälp med att förstå vad det är du pratar om. Berätta sedan inför varje nytt avsnitt vad det handlar om och hur det förhåller sig till helheten.

Ha alltid några nödutgångar i ditt föredrag. Skulle det t.ex visa sig att du drar över tiden måste det finnas avsnitt du kan stryka utan att föredraget blir ett fiasko. Likadant om du får mer tid än du räknat med. Då kan du ta fram några extra avsnitt eller fördjupa något av dina resonemang.

Var lyhörd för om publiken vill fråga något eller om du måste förtydliga någon detalj. Försök också variera din presentation så att publiken både får lyssna på dig, kanske se bilder eller diskutera med varandra.

Försök ha ett intressant presentationsmaterial. Hand- eller maskinskrivna OH-blad blir ganska trista att titta på. Försök hitta en snygg layout och ha inte med för mycket text på varje sida.

Ha alltid en viss ögonkontakt med publiken. Låt din blick svepa över deras huvuden. Titta inte folk direkt i ögonen, åtminstone inte under lång tid. Undantaget är om personen har tilltalat dig och ställer en fråga.

Tänk på ditt kroppsspråk och försök se ledig och avslappnad ut. Om publiken ser att du trivs kommer den förmodligen också att göra det.

När du är färdig skall du alltid sammanfatta vad du har sagt. Ge publiken en kort repetition av de viktigaste punkterna. Ta gärna upp frågor som publiken har. Är det brist på tid? Avsluta då med att dela med dig av kontaktuppgifter, t.ex din e-postadress, där du går att nå för dem som är intresserade av fortsatt dialog.

Ingen är bra på detta första gången. Det gäller att träna, träna och åter träna. Läs också gärna litteratur i ämnet. Bokhandlarna brukar ha en hyllmeter eller två med böcker om olika presentationstekniker. Lycka till!

5. Förslag på vidareläsning

Det finns i princip hur många böcker som helst som handlar om presentationstekniker och hur man håller föredrag. De böcker jag själv läst och tycker är bra är följande:

Göran Hägg Praktisk retorik (1998)
Kurt Johannesson Tala väl (2001)
Jan Marne Att tala är guld (2004)

Har du förslag på andra böcker får du väldigt gärna tipsa mig!

6. Frågor och övningar

Fråga 1
Tycker du att det är viktigt att lära sig om presentationstekniker? När kan du behöva sådana kunskaper?

Fråga 2
Nämn fem vanliga fel som man kan göra. Varför är det dumt att göra sådana fel?

Fråga 3
Ge några exempel på saker man kan göra för att fånga sin publik då man berättar något!

Fråga 4
Hur kan man lära sig att bli en bättre talare? Hur kan du göra för att bli bättre?

Fråga 5
Träna med några personer i en grupp. Berätta något och låt de andra berätta vad som var bra och vad du gjorde fel. Försök hitta både bra och dåliga saker!