 |
Olika berättarstrukturer |
1. Linjära strukturer
De olika sätt på vilka man kan använda och interagera med en multimediaproduktion, bestäms i hög grad av vilken berättarstruktur den har. Man brukar säga att det finns två olika grundtyper, nämligen de linjära och de icke-linjära eller interaktiva. Här skall jag börja med att prata om de linjära.
Linjär
En linjär struktur har enbart en startpunkt och en slutpunkt. Exempel på sådana produktioner är t.ex TV- och radioprogram och biofilmer, som inte går att stoppa mitt i.
En sådan struktur innebär låg aktivitet från den som använder produktionen. Dessutom är betraktandet passivt. Man börjar titta ett visst klockslag och sedan har man ingen möjlighet att påverka berättandet.
Sekventiell
En annan form av linjär struktur är då berättandet sker i sekvenser.
Så sker t.ex i en bok, som rimligen läses från pärm till pärm, men där man kan lägga ifrån sig boken när man är trött och fortsätta en annan gång.
Även en videofilm har denna struktur, i och med att man kan pausa och titta vidare en annan gång. Ytterligare ett exempel är en musik-CD, vars låtar man kan spela upp i valfri ordning.
I och med att sekvenserna följer efter varandra på det här sättet, uppnås bara en något högre aktivitet och betraktande. Det finns blott vissa, begränsade möjligheter att påverka berättandet i denna struktur.
2. Interaktiva strukturer
Till dessa två linjära berättarstrukturer kan vi sedan lägga flera olika slags icke-linjära. De icke-linjära strukturerna har en helt annan grad av interaktivitet. Man säger att de är användaraktiva. Detta är ett utmärkande drag hos multimediaproduktioner.
Matris
Denna matrisformade struktur kallas ibland också för "grafisk" eller "nät". Den kännetecknas av att alla noder i produktionen går att nå överallt ifrån. (Den röda noden i bilden markerar en tänkt startpunkt.)
Befinner man sig på en viss plats kan man alltså lätt ta sig till något nytt ställe. Så här fungerar t.ex många hemsidor. Användaren behöver alltså inte följa någon förutbestämd väg utan kan bestämma berättandet helt själv.
Men det finns stora nackdelar med en sådan här helt fri struktur. Det kan t.ex vara väldigt svårt att navigera i den. Berättandet blir ganska snabbt kaotiskt, i synnerhet om det är en omfattande produktion. Därför försöker man normalt styra berättandet något, genom att välja någon av strukturerna nedan.
Träd
En trädformad struktur innebär normalt att man har en "startsida" eller utgångspunkt, från vilken användaren kan välja mellan olika alternativ. I bilden har jag ritat in två olika alternativ till varje ny nod.
Strukturen innebär att man måste leta sig tillbaka till startsidan för att kunna nå till andra delar i produktionen. Detta innebär alltså att man inte kan röra sig obehindrat i sidled i strukturen.
Bibliotekens sökverktyg har ofta denna uppbyggnad, där man först söker kategorier, titlar eller författare och sedan når allt längre ner, ju närmare en viss bok man kommer. För att nå till andra böcker måste man göra en ny sökning, osv.
Hjul
Det finns många olika sätt att bygga hjul på. Vanligen använder man en startsida, från vilka de andra sidorna sedan kan nås.
Finessen med denna struktur är sedan att de olika noderna även kan nås utan att man behöver gå via navet i mitten. Detta skiljer den från t.ex stjärnstrukturer.
Stjärna
Stjärnformade strukturer är mer låsta i sin uppbyggnad än hjulformade. För att nå de olika sidorna måste man alltid gå tillbaka till startsidan.
Fördelen med detta är naturligtvis att användaren aldrig kan villa bort sig. Men på motsvarande sätt kan användaren bli frustrerad, när han eller hon inte kan navigera fritt mellan de olika sidorna.
Blandade strukturer
De olika berättarstrukturerna har alla sina för- och nackdelar och passar bra i olika slags produktioner.
Många gånger räcker det heller inte med att bara ha en enda struktur och då kan man blanda flera olika. På så vis kan man utnyttja en strukturs fördelar utan att drabbas av dess nackdelar.
Bilderna visar här dels sekventiella stickspår i en sekventiell presentation, dels en matrisliknande struktur sammankopplad med en trädstruktur.
Som du ser kan man ju också använda sig av flera olika startsidor.
Det viktiga är ändå att man använder en struktur som passar för den produktion man gör så att produktionen uppfyller de syften man har med den. För att veta vilken struktur som passar bäst måste man planera sitt arbete. Om det handlar nästa sida.
3. Frågor och övningar
Fråga 1
Vilken är skillnaden mellan linjära och interaktiva berättarstrukturer?
Fråga 2
Vad innebär en linjär och en sekventiell struktur? När använder man dem?
Fråga 3
Ge några exempel på interaktiva strukturer och vad de innebär!
Fråga 4
Går det att kombinera linjära och interaktiva berättarstrukturer? Hur då?
Fråga 5
Välj ut en hemsida eller multimediapresentation. Försök rita upp ett flödesschema över dess delar!