Planera en produktion

1. Inledning

Den här sidan tar upp något av den teori som finns kring planeringen av ett multimedialt arbete. När man jobbar med multimedia är det viktigt att planera arbetet innan man sätter igång och jobbar.

Det jag skriver här är endast riktlinjer. Alla som arbetar professionellt med multimedia har sina egna rutiner för hur arbetet skall bedrivas.

2. Grovplanering

Även om man bara gör ett litet arbete kan det vara bra att göra en grovplanering. Med det menas att man skriver upp (eller kommer ihåg) svar på några enkla frågor:

• Vad är det vi skall göra för produktion?
• Vilka program skall vi använda?
• Var skall arbetet visas? När? För vem?
• Vilket material behöver vi ta fram?
• Vem gör vad i arbetsgruppen?

Oavsett om man arbetar själv eller i en grupp kan det vara bra att ta fram ett stöddokument, med svar på dessa eller liknande frågor. Framförallt eftersom det är lätt att arbetet drar ut på tiden så att man måste stressa mot slutet.

Har man möjlighet skall man också försöka dokumentera sitt arbete, så att alla vet vad som är gjort. Man kan också återvända till dokumentationen efteråt och fundera över vad som var bra och mindre bra i arbetet.

3. Synopsis

Synopsis innebär att man skriver ihop en lite mer detaljerad beskrivning av det presentationen skall handla om. Man tar också hänsyn till lite fler saker än grovplaneringen. Här är några exempel på frågor man kan besvara i en synopsis:

Genre
Vad är det för slags presentation vi skall göra? Skall vi fokusera på fakta eller underhållning? Eller båda?

Målgrupp
Vem riktar sig produktionen till? Vem skall titta på den? Kommer målgruppen att tycka att det är för mycket (eller för lite) information eller bilder?

Formen
Hur skall presentationen göras? Vilka delar skall ingå mer än texter och bilder?

Syfte och budskap
Varför har vi valt just detta innehåll? Vad är det vi vill föra fram för budskap? Vad vill vi uppnå?

Kampanjens datum
När skall presentationen göras? När måste den vara klar?

Det är denna arbetsbeskrivning man sedan skall utgå från när man börjar det praktiska arbetet. En detaljerad analys hittar du också på sidan "En produktion i praktiken". Läs mer >

4. Bildmanus

Ett bildmanus kan man skriva för att komplettera synopsis. I bildmanuset skissar man upp hur produktionen kommer att se ut. Ibland hör man uttrycket storyboard, som är samma sak. Ett bildmanus berättar bl.a följande:

• Vad är det man ser på skärmen? Vad finns det för text?
• Hur ser det ut? Färger och former?
• Vad är det som händer? Finns det någon rörelse?
• Finns det någon person? Vad gör han eller hon?
• Finns det något som är interaktivt i bilden, t.ex en länk?

Ju mer man planerat varje bild och ju mer genomtänkt produktionen är, desto lättare blir det att sätta ihop den. Tiden man vinner kan man sedan använda till att finputsa delarna och göra den ännu bättre!

Exempel på bildmanus:

Du hittar också exempel på bildmanus på sidan Exempel på bildmanus. Läs mer >

5. Flödesschema

När man ritat upp ett manus för presentationen skall man också beskriva hur de olika delarna förhåller sig till varandra. Det gör man med ett flödesschema. De olika sätt på vilka man kan använda och interagera med en multimedieproduktion, bestäms i hög grad av vilken berättarstruktur den har.

Man brukar säga att det finns två olika grundtyper, nämligen de linjära och de icke-linjära eller interaktiva. Här skall jag visa de vanligaste exemplen:

Linjära strukturer

Linjär

En linjär struktur har enbart en startpunkt och en slutpunkt.

Exempel på sådana produktioner är t.ex TV- och radioprogram och biofilmer.

Sekventiell

En annan form av linjär struktur är då berättandet sker i sekvenser.

Så sker t.ex i en bok, när man tittar på video eller lyssnar på en CD eller DVD och kan göra en paus när man vill.

Icke-linjära och interaktiva strukturer

Matris

En matris- eller nätliknande struktur kännetecknas av att alla sidor i produktionen går att nå överallt ifrån.

Så här fungerar t.ex många hemsidor. Användaren behöver inte följa någon förutbestämd väg utan kan bestämma surfandet helt själv.

Träd

En trädformad struktur innebär att man har en startsida från vilken användaren kan välja mellan olika delar av produktionen.

Strukturen innebär att man inte kan röra sig obehindrat i sidled i strukturen. En söktjänst har ofta denna uppbyggnad, där man först söker kategorier, titlar eller författare och sedan når allt längre ner, ju närmare man kommer.

Stjärna

En stjärna påminner om ett träd och innebär att man måste ta sig tillbaka till startsidan igen för att komma vidare.

Hjul

I ett hjul kan man också gå mellan de olika sektionerna - eller gå tillbaka via startsidan.

Exempel på flödesschema:

Du kan läsa mer om flödesscheman och bildmanus på sidan

6. Revidering och testning

Alfa och Beta var de två första bokstäverna i det grekiska alfabetet och brukar vara benämningarna på de två testversionerna som tas fram innan den slutgiltiga (skarpa) masterversionen släpps. Alfaversionen brukar man bara arbeta med internt, medan betaversionen normalt testas av några utvalda personer, s.k betatestare. Ibland släpps också betaversionerna fria för alla att t.ex ladda ner från Internet.

Som en parentes kan nämnas att man numera också ofta testar biofilmer. Man väljer ut personer som kan förväntas gå på den här typen av film och så låter man dem utgöra en testgrupp. Man filmar dem under filmens gång för att se hur de reagerar. Scener där publiken inte visar rätt reaktioner klipps bort eller görs om.

Köper man en DVD-film får man ibland med alternativa slut. Det beror just på att man förhandsvisat en version, vars slut inte mottogs väl av publiken. Sedan har man gjort ett nytt slut. Fördelen med DVD är alltså att man får med sånt extramaterial!

Arbetet med testning och revidering kan vara tidsödande, speciellt om man skrivit ett ofullständigt manus eller om man upptäcker att man valt felaktiga tekniska lösningar. Ett arbete som är tidsödande är normalt också ganska kostsamt för företaget och det är därför det är så viktigt att planera rätt från början.

I samband med att testningen av hela produktionen är klar, börjar man också marknadsföra sin produkt. Man gör olika reklamutskick, sätter in annonser, har olika kampanjer, bygger en särskild hemsida, osv. När man får in beställningar återstår sedan bara själva leveransen av produktionen.

Oftast sker arbetet med produktionen under stor tidspress och med snäva ekonomiska ramar. Det betyder att produktionen kanske inte är felfri. Om kunderna hittar allvarliga fel måste man då även uppdatera produktionen, antingen med en ny version, som kräver en ominstallation över den gamla, eller med en särskild "patch", som installeras in i den gamla versionen. Patchen fungerar likadant som när man lagar ett hål på ett par byxor med en lapp.

Hur mycket tid kan man generellt säga att man lägger på de olika faserna i produktionen? Man kan räkna med att de tre faserna, fram till en första testversion, tar ungefär 60% av tiden. De återstående 40% av tiden går åt till att testa och revidera sig fram till en färdig, säljbar produktion.

7. Frågor och övningar

Fråga 1
Vad innebär det att man grovplanerar en presentation? Vilka saker kan ingå i en sådan?

Fråga 2
Vad är ett synopsis? Vad består ett sådant av? Varför tror du att man skriver ett synopsis?

Fråga 3
Hur ser ett bildmanus ut? Vad finns det för viktiga saker man måste ha med i ett sådant?

Fråga 4
Vad är ett flödesschema? Vilka olika typer av berättarstrukturer finns det? När använder man dem?

Fråga 5
Vad gör man då man reviderar och testar ett material? Vad är alfa- respektive beta-versioner?