Filmproduktion

1. Inledning

Efter att ha läst om filmens historia vet vi fortfarande väldigt lite om teorin bakom filmkunskapen. I princip känner vi bara till följande:

Film är en sekvens av stillbilder som visas i snabb följd.
Vi ser då inte glappen mellan bilderna. Exakt varför det är så forskar man delvis om inom filmteorin, men är framförallt ett ämne inom perceptionsteorin.

Filmen har funnits i drygt 100 år.
Den tekniska förändringen har sedan dess varit enorm, både när det gäller inspelning och uppspelning. Men den tekniska utvecklingen tycker åtminstone jag själv är ganska tråkig. Intressantare är det som finns idag och skymtar inom en snar framtid.

Vilken del av filmteorin är det då jag vill fördjupa mig inom? På de följande sidorna hittar du exempel på sådana. På den sida du just nu läser skall jag diskutera filmproduktion: hur filmen blir till och vilka personer som finns bakom.

2. Förproduktion och förberedelser

Inom filmteorin säger man att en film blir till i olika steg eller faser. Det finns olika teorier om vilka dessa faser är, men de flesta är överens om att det finns åtminstone tre: förberedelser, inspelning och klippning.

Förberedelsefasen kallas även förproduktion (på engelska preproduction). En rad olika personer finns involverade i denna fas, givetvis lite beroende på vad det är för film. Här är dock ett förslag för lite större filmprojekt, t.ex. en Hollywoodfilm:

Producenten

Denne sköter finansieringen av filmen och bidrar eventuellt själv med pengar. Producenten organiserar normalt också arbetet kring förproduktionen och ser till så att rätt personer finns till hands och sköter sina jobb.

En del producenter arbetar "oberoende" (independent producers), vilket betyder att de inte är knutna till något stort filmbolag. Omvänt kan stora filmbolag ha anställda personer som jobbar som producenter – eller anställa sådana för en viss film.

Självklart finns det också en del företag som specialiserat sig på producentrollen. Då utförs arbetet av en hel stab personer.

Uttrycket exekutiv producent (executive producer) betecknar den eller de personer som satte igång ett visst filmprojekt, t.ex genom att köpa in rättigheterna för filmen.

På engelska talar man ibland om en line producer, som sköter det praktiska arbetet med filmen, t.ex genom att föra dialog med produktionsbolaget, manusförfattaren och regissören. Det är nämligen producentens roll att skapa sådana kontakter och ibland har man alltså en särskild person för detta.

Associate producer är någon som har bidragit på annat sätt, t.ex med en studio eller en särskild teknik som används i filmen.

Manusförfattaren

Denne person tar fram manuset till filmen. Ofta finns det flera olika manusförfattare: en som tar fram grundberättelsen och sedan en eller flera som tar fram dialog, scener, osv. Manuset genomgår därför flera olika omarbetningar och finns i flera olika versioner. Den slutgiltiga versionen brukar kallas inspelningsmanus (shooting script).

I dåligt producerade filmer händer det dock att även detta manus skrivs om. Detta kan också behöva göras om något oförutsett inträffar, som att en av skådespelarna avlider eller hoppar av under inspelningen.

Vissa manusförfattare arbetar med egna idéer och skickar in dem till olika producenter. Andra manusförfattare är anställda av filmbolagen för att skriva manus för de idéer de tagit fram, berättelser de köpt rättigheter till, osv.

3. Produktion och inspelning

Inspelningsfasen kallas även för produktionsfasen (production). Den viktigaste personen är nu inte längre producenten, utan regissören.

Regissören (director) har eventuellt redan varit inblandad i att ta fram inspelningsmanuset. Han eller hon skall med utgångspunkt från detta skapa en film. Till sin hjälp har denne en rad personer:

Produktionsdesigners (production designers) är de som tar fram bildmanus för varje scen. De planerar även hur de olika scenerna skall byggas upp i verkligheten. Här ingår att noggrant planera färger, miljöer, rörelser, osv.

En art director är en konstnärlig ledare som finns i gruppen av produktionsdesigners. Här finns också "scenbyggare" (set decorators och set dressers) som bygger upp scenerna i verkligheten, t.ex i en studio eller på en viss plats.

Någon måste även planera kläder (costume designer) och undersöka inspelningsplatsen (location scout).

Under själva inspelningen har regissören många andra personer till sin hjälp:

Scriptan (script supervisor) var förr oftast en kvinna och kallades då "script girl". På svenska har den feminina formen bevarats, trots att ungefär hälften av scriptorna är män idag. Scriptan är den som ser till så att manus följs. Inga detaljer får bli fel så scriptan måste veta om huvudrollsinnehavaren hade klocka på sig i förra scenen eller inte.

Många filmsajter har information om misstag som scriptan gjort i olika filmer. Du hittar sådana sajter bland länkarna. Gå dit >

Det finns också en rad andra medhjälpare (assistant, dialogue och unit directors) som regissören har till förfogande. Dessa hjälper till med planeringen och genomförandet av varje scen.

Skådespelarna (actors) har sedan tidigare noga valts ut av producenten via så kallade prov (castings eller casts). Här hittar man dels huvud- och birollsinnehavarna (leading actors), som alla har bärande roller. Sedan finns "övriga" skådespelare (supporting, minor och extra players). Totalt kallar man hela denna ensemble för rollbesättningen (the cast).

Det kan även finnas statister som "fyller ut" olika scener, genom att vara publik, folk på gatan, folksamlingar, osv. Alfred Hitchcock var ju statist i sina egna filmer, vilket var ett av hans speciella kännetecken som regissör.

Stuntmännen och stuntkvinnorna finns ibland också med och den som leder deras arbete är en koordinator (stunt coordinator) och ibland en koreograf (choreographer). Den sistnämnda jobbar även med skådespelarna och hjälper dem med olika scener, som dansnummer, slagsmål och liknande.

Vissa scener görs ibland av en som liknar skådespelaren, en s.k. "stand in". Det kan vara i scener som inte är farliga rent fysiskt, men som t.ex innehåller nakenbilder. Det blir också billigare att låta en stand-in göra en scen än att betala den riktiga skådisen.

Utöver dessa personer finns sedan även själva filmteamet, som sköter om inspelningen. Fotografen (cinematographer eller director of photography) har ansvaret för att kameran fångar rätt saker. Under sig kan denne ha en kameratekniker, samt olika hantlangare (key grip).

Ljuset sköts av en tekniker (gaffer) som också omges av olika assistenter (best boy). Ljudet hanteras också av en särskild grupp, bestående av en inspelningsansvarig (production recordist eller sound mixer) och personer som håller och riggar mikrofoner (boom operator, third man).

I vissa filmer finns sedan ytterligare personer, som ofta benämns "designers". Dessa kan syssla med specialeffekter och liknande och får då ett namn efter sitt område, t.ex "special effects designer".

Självklart surrar sedan otaliga personer runt inspelningsplatsen med ansvar för sminkning, frisyrer, kläder, mat och dryck, transporter, osv.

4. Efterproduktion och klippning

Klippningen ingår i efterproduktionsfasen och innebär att det inspelade materialet sätts ihop till en film. Varje film består ju av hundratals olika scener och är inte alltid inspelade i rätt ordning. Ofta finns dessutom olika tagningar av samma scen.

En siffra som jag set är att man innan klippningen börjar har ungefär 50-100 gånger mer material än man kommer att använda i den färdiga filmen! En del av detta dyker numera upp på DVD-versionen av filmen.

Regissören har ansvaret för att allt material väljs ut och sätts samman till en film. Till sin hjälp har han olika redigerare (editors), som klipper filmen eller, om den är filmad digitalt, sätter ihop den i ett redigeringsprogram.

Först gör man en grovklippning (rough cut), som är två till tre gånger så lång som den slutgiltiga filmen och inte innehåller vare sig ljud eller specialeffekter. Nu ser man om filmen "fungerar" och har möjligheter att rätta till eventuella fel. Man tar ibland också om vissa scener som inte blivit bra.

När regissören är nöjd tas en första slutgiltig version fram (fine cut) och därefter en "slutgiltig" slutgiltig film (final cut). Nu läggs också ljudet på, vilket innebär att skådespelarnas röster måste synkroniseras med munnens rörelser. Ibland låter man skådespelarna spela in ljudet på nytt i en studio. Så sker även om filmen skall dubbas till flera olika språk.

När filmen är färdig förhandsvisar man den numera ofta för en liten utvald publik, som får ge beröm eller kritik. Om publiken inte är nöjd med slutet eller något annat så händer det ganska ofta att filmen klipps om på nytt.

Då allt detta är färdigt går filmproduktionen över i nästa fas, som innebär distribution, marknadsföring och annat. Men det går jag inte igenom här.

5. Frågor och övningar

Frågor för att repetera det du läst:

Fråga 1
Berätta kortfattat hur en film blir till genom att redogöra för de tre olika faserna i arbete!

Fråga 2
Vilken roll har producenten? Vilka olika slags producenter finns? Hur förhåller sig producenten till ett filmbolag?

Fråga 3
Vilken roll har regissören under arbetet med en film?

Fråga 4
Vilken roll har en scripta under filminspelningen?

Fråga 5
Nämn fem viktiga personer som hjälper regissören och scriptan med inspelningsarbetet.