Staten

1. Inledning

På den här sidan bygger jag vidare på resonemanget kring samhällsekonomin och berättar lite om statens roll. Med "staten" menar jag här framförallt den svenska riksdagen, regeringen och myndigheterna.

2. Vad är staten?

Den svenska staten kan sägas bestå av en rad olika personer och instanser. Hur man gör uppdelningen beror på vilket synsätt man har.

Menar man de ekonomiska resurserna eller den politiska makten? Menar man sett till historien eller hur det är idag? En grundläggande indelning ser ut så här:

• Statschef
• Riksdag
• Regering
• Domstolar

Statschefen är den nuvarande monarken, då detta skrivs i januari 2005, Carl XVI Gustaf. Honom ser du ju på bilden till höger.

Bilden hämtad från Kungl. Hovstaternas hemsida. Fotografen ej angiven.

Han kallas statschef men har väldigt liten makt över staten. Man säger att Sverige har en konstitutionell monarki, vilket betyder att monarkin är inskriven i grundlagen. Men en sådan lag kan alltid ändras.

Monarkin är ärftlig. Det betyder att det barn som föds först av kungen och drottningen ärver tronen. I Sverige har monarken, som statschefen också kallas, mest symboliska och representativa uppgifter och saknar politisk makt. Bl.a d ärför brukar det bli stora rubriker i medierna då kungen ändå har en åsikt i politiska frågor.

Riksdagen utgörs av 349 folkvalda representanter, vars uppgifter är att fatta beslut i viktiga frågor och stifta nya lagar. Jag berättar mer om riksdagens arbete i avsnitt 4.

Regeringen består av personer från riksdagen. Dessa skall styra landet utifrån de beslut och lagar som riksdagen bestämt. Jag berättar mer om regeringen i avsnitt 5.

Domstolarna är oberoende av statschefen, riksdagen och regeringen för att gynna rättssäkerheten, dvs så att även de politiska makthavarna följer lagen. Domstolarnas uppgift är att döma den som begår lagbrott.

Statens uppgifter

Statens viktigaste uppgifter kan sägas vara att skydda medborgarna och deras egendom och att försvara landet mot yttre hot. Till sin hjälp har staten polisen, försvaret och rättsväsendet.

Statens roll diskuteras ofta av de olika politiska partierna. Hur mycket skall staten lägga sig i? Vad får staten kosta? Hur skall staten fördela sina pengar är viktiga frågor i den debatten.

3. Sveriges grundlagar

De viktigaste reglera om statsskicket har samlats i fyra grundlagar:

• Regeringsformen
• Successionsordningen
• Tryckfrihetsförordningen
• Yttrandefrihetsgrundlagen

Regeringsformen talar om hur Sverige skall styras. Lagen innehåller de viktigaste bestämmelserna för statschefens, riksdagens, regeringens, domstolarnas och myndigheternas roller. Denna grundlag är den äldsta och också den mest omfattande. Den skrevs första gången 1634 men senaste omskrivningen gjordes 1974.

Regeringsformen finns på Riksdagen.se och den inleds med orden:

"1§ All offentlig makt i Sverige utgår från folket.
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse."

Successionsordningen är från 1810 och reglerar tronföljden. Jag nämnde något av detta då jag berättade om statschefen ovan. Lagen säger att statschefens äldsta barn, som kallas prins eller prinsessa, skall ta över den dag då statschefen dör. Läser man lagtexten ser man också att statschefen kallar sig själv för "vi" och inte för "jag".

Tryckfrihetsförordningen skrevs 1949 och handlar om tryckfriheten och vem som skall få läsa allmänna handlingar. Yttrandefrihetsgrundlagens senaste version är från 1991 och kompletterar tryckfrihetsförordningen. Lagen reglerar i första hand vad de s.k "etermedierna" (radio, tv, internet) får säga. Jag berättade om dessa båda lagar på sidan Regler för medierna. Läs mer >

Varför är då grundlagarna så viktiga? Jo, de ligger till grund för andra lagar och skapar ramverket för hur Sverige skall styras. För att garantera detta ramverk så att ingen skall kunna göra en "statskupp" efter ett val, kan lagarna inte ändras hur som helst.

För att ändra en grundlag krävs normalt att riksdagen fattar samma beslut två gånger (det finns undantag). Det måste också hållas ett allmänt val emellan besluten. Man har även infört denna regel för att staten inte skall fatta alltför snabba beslut. Den extra betänketiden ger möjligheter för alla att noga överväga lagändringen.

4. Riksdagen

Riksdagen består av 349 personer som valts av folket i fria val. Platserna i riksdagen kallas mandat och fördelas proportionellt utifrån rösterna.

Har ett politiskt parti fått 16% av svenska folkets röster så får de också 16% av platserna i riksdagen. Blanka och ogiltiga röster räknas inte.

Bilden hämtad med tillstånd från Riksdage.se.
Fotograf: Holger Staffansson

Varje mandatperiod varar fyra år. Sedan sker ett nytt val.

Riksdagens uppgifter är enkelt uttryckt att styra landet och genomföra den politik folket har röstat fram.

Mer detaljerat kan riksdagens uppgifter bestå i att stifta lagar, utse regeringen (eller avsätta den), kontrollera regeringens arbete, godkänna statens budget, besluta om internationella relationer och rösta i viktiga frågor.

Varje parti som kommer in i riksdagen bildar en partigrupp. Varje sådan har sedan en gruppledare som företräder partiet i olika sammanhang. I partigruppen sitter politiker med olika kompetens och intressen. De ingår sedan i sin tur i de olika utskotten.

De olika utskotten arbetar med olika intressefrågor, som arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, statens finanser, rättsväsendet, kulturen, miljön, osv. Viktigast är finansutskottet, eftersom det sysslar med statens finanser.

Varje utskott har ett eget kansli där det finns tjänstemän, sekreterare och andra, som bistår politikerna med hjälp. Utskottens möten är inte offentliga, men man kan ändå få viss insyn genom att bevaka riksdagens arbete.

Dessutom kan man uppvakta ett utskott. Det innebär att man bestämmer en tid då man får komma till utskottet och presentera en idé eller säga sin mening. Denna möjlighet utnyttjas flitigt av andra politiker, intressegrupper och lobbyister.

De sistnämnda är ofta särskilt anställda konsulter som arbetar för en viss intresseorganisation. Lobbyistens arbete är att påverka utskottets medlemmar så att de lägger fram förslag som gynnar lobbyistens uppdragsgivares intressen. Lobbyism kallas ibland även för "korridorspolitik".

Förutom utskott finns också några andra arbetsgrupper. Riksdagsstyrelsen planerar riksdagens arbete och leds av talmannen. Det finns också några olika nämner, som utrikesnämnden och EU-nämnden.

Då en fråga behandlats färdigt i ett utskott läggs den fram för riksdagen. Ett sådant möte är offentligt och kallas plenarmöte. Ibland säger man kammaren och då menar man ett plenarmöte då flertalet riksdagsmän och -kvinnor är samlade.

Ordet "plenar" kommer f.ö av latinets plenus, som betyder "full" eller "fulltalig". Men just plenarmötena har ofta kritiserats för att så få ledamöter närvarar.

Riksdagens arbete består i stor utsträckning av att behandla skrivelser, förslag och frågor de fått från olika utskott och från regeringen. Förslag från riksdagsledamöter kallas motioner och förslag från regeringen kallas propositioner.

Ibland debatterar man i olika frågor där olika ledamöter får lägga fram sin synpunkt. Oftast återger man vad man kommit överens om i sitt parti, t.ex i partigruppen. Då riksdagen debatterat klart sker en omröstning och förslaget går igenom eller förkastas.

5. Regeringen

Riksdagen utser regeringen och det kan ske på två olika sätt. I flera länder tillämpas positiv parlamentarism, vilket innebär att regeringen måste ha stöd av riksdagens majoritet. Det betyder att majoriteten av riksdagen måste godkänna regeringen.

Men i Sverige har vi bestämt att vi skall tillämpa en lite svagare form av parlamentarism. Man pratar om den som negativ parlamentarism. Den innebär att en majoritet av riksdagen inte får rösta emot den föreslagna regeringen. I stället för att rösta för den kan vissa partier eller politiker då välja att inte rösta alls utan att påverka utgången.

Regeringen består av statsministern och de olika statsråden, vilka även kallas ministrar. Antalet statsråd varierar från regering till regering och beroende på vilken kompetens och vilka frågor som regeringen vill lyfta fram.

Regeringens uppgifter är att föreslå nya lagar och ta fram förslag på en statsbudget. Regeringen skall också verkställa riksdagens beslut, leda de statliga myndigheternas arbete, sköta de internationella relationer som riksdagen bestämt samt leda försvarets och polisens arbete.

Riksdagens ledamöter kan ställa frågor till regeringen eller enskilda statsråd. Längre sådana frågor kallas interpellationer och måste lämnas in skriftligen. Detta är viktigt eftersom de faller under offentlighetsprincipen.

Riksdagen kontrollerar regeringens arbete. Tycker den att regeringen har misskött sig kan den väcka en misstroendeförklaring. Om majoriteten i riksdagen röstar för den så måste regeringen avgå. Kvar finns sedan en expeditionsregering som sköter arbetet tills en ny regering utsetts.

Om ett parti har egen majoritet i riksdagen kan den bilda regering på egen hand, men det är ganska ovanligt. En sådan regering kallas enparti- eller majoritetsregering. I stället brukar flera partier går samman för att få majoritet i riksdagen. Då pratar man i stället om en koalitionsregering. Båda dessa regeringsformer är starka och en misstroendeförklaring från oppositionspartierna leder oftast ingen vart.

I vissa fall har det eller de partier som bildar regering ingen egen majoritet i riksdagen. Då pratar man i stället om en minoritetsregering. Det är en svagare regering som i hög grad måste förlita sig på att skaffa samarbetspartier, s.k stödpartier, för att få igenom sina förslag.

Förutom att riksdagen granskar regeringens arbete finns det också andra som gör det. Konstitutionsutskottet (KU) gör varje år en granskning av hur regeringen och de enskilda statsråden har skött sina arbetsuppgifter. Det är då framförallt personer från oppositionspartierna som sköter granskningen.

Riksdagen utser även tre stycken riksrevisorer som leder Riksrevisionen. Det är en myndighet som även granskar andra myndigheters arbeten och rapporterar till riksdagen. Riksrevisionen är en av få myndigheter som lyder direkt under riksdagen i stället för under regeringen.

Riksdagen utser också justitieombudsmannen (JO), som egentligen är flera personer. Dessa tar emot klagomål från allmänheten som framförs på myndigheter och tjänstemännens arbete.

Regeringens arbete

Till sin hjälp har regeringen ett kansli, som kallas regeringskansliet. Där jobbar mellan fyratusen och femtusen personer på olika avdelningar. Den avdelning där statsministern sitter kallas statsrådsberedningen. De andra avdelningarna kallas departement.

Statsrådsberedningens arbetsuppgift är att leda och samordna arbetet i Regeringskansliet. Det betyder att de försöker ha koll på vad som sker i de olika departementen. En annan uppgift är att samordna den svenska EU-politiken.

Statsråden är chefer över var sitt departement (undantag finns). Deras närmast underlydande är i sin tur statssekreteraren och pressekreteraren.

Varje departement ansvarar för ett visst fackområde. Namnet på de olika departementen avslöjar detta: Finansdepartementet, Försvarsdepartementet, Jordbruksdepartementet, Justitiedepartementet, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Näringsdepartementet, Socialdepartementet, Utbildnings- och kulturdepartementet, Utrikesdepartementet, osv.

Bilden nedan visar ett schema över regeringens och riksdagens arbete:

Som jag tidigare nämnt handlägger regeringen frågor och förslag från riksdagen och tvärt om. För regeringens arbete gäller att det är departementen som behandlar och bereder de olika ärendena som sedan presenteras för regeringen. Departementen skapar alltså ett beslutsunderlag åt regeringen.

Vissa frågor är mer besvärliga än andra att bereda. Anledningen kan vara att arbetet är omfattande eller kräver särskild expertis. Då tillsätts ofta en kommitté, som är en arbetsgrupp med lämpliga personer. Kommittéer kan vara parlamentariskt tillsatta eller oberoende. I de sistnämnda sitter inte bara politiker utan även experter och andra sakkunniga.

Utredningskommittéernas arbeten brukar redovisas i en skriftserie som heter Statens Offentliga Utredningar (SOU). Men självklart är det inte bara i dessa grupper som man gör utredningar. Ärenden skickas ofta ut till olika remissinstanser, som organisationer och intresseföreningar, vilka i sin tur gör egna undersökningar. De skickar sedan synpunkter på förslaget till kommittéerna eller departementen, som väger in dessa i sina egna beslut.

Lagrådet består huvudsakligen av domare i Högsta domstolen och Regeringsrätten. Lagrådet yttrar sig över lagförslag på regeringens eller ett riksdagsutskotts begäran. Lagrådet har alltså inte primärt någon granskande uppgift. På Regeringskansliets hemsida förklaras Lagrådet så här:

"Innan regeringen lämnar en proposition till riksdagen skickar regeringen vanligtvis ett utkast av den, en så kallad lagrådsremiss, till Lagrådet. Det kontrollerar att det nya lagförslaget inte kolliderar med eller strider mot grundlagen eller någon annan lag." Källa: http://www.regeringen.se/sb/d/1522/a/13506

6. Myndigheter

Myndigheterna skall tillämpa de lagar och utföra den verksamhet som riksdagen och regeringen har beslutat om. Myndigheterna kallades tidigare för ämbetsverk eller bara verk och namnen lever delvis kvar. Ibland kallas myndigheterna i stället styrelser, råd, inspektion eller institut.

Skillnaden mellan ett verk och en myndighet är att verken sköter sig själva. Man säger ibland att de är självbärande eller affärsdrivande, vilket betyder att de styrs enligt företagsekonomiska principer. De upprättar årsredovisningar och bokslut på samma sätt som stora företag. Exempel på sådana verk är SJ och Luftfartsverket.

Alla verkar i alla fall inom det man brukar kalla statsförvaltningen. Chefen för en myndighet kallas generaldirektör. Olika myndigheter har kontor i olika städer.

Andra exempel på myndigheter är Polisen, Migrationsverket, Myndigheten för skolutveckling, Riksskatteverket, Sjöfartsverket, Kulturrådet och SMHI.

Under varje departement finns en eller flera myndigheter. Under varje myndighet finns sedan en eller flera olika nämnder, distriktskontor, regionkontor, lokalkontor, osv.

Om politikerna i för hög grad försöker påverka vad en myndighet gör pratar man ibland om ministerstyre. Det är förbjudet enligt svensk lag. Det är riksdagen som skall kontrollera att de enskilda ministrarna inte lägger sig i myndigheternas arbete för mycket.

Alla myndigheter är statliga men alla arbetar inte på statlig nivå. Exempel på myndigheter som verkar på regional nivå är Länsstyrelserna. På Regeringskansliets hemsida kan man läsa att:

"I vart och ett av Sveriges 21 län finns en länsstyrelse som är statens regionala företrädare och fungerar som en länk mellan den nationella och regionala nivån. Länsstyrelsens chef utses av regeringen och kallas landshövding. Länsstyrelsen ansvarar bland annat för vissa socialvårdsfrågor och regional samhällsplanering, och samverkar även med flertalet myndigheter på central, regional och lokal nivå." Källa: http://www.regeringen.se/sb/d/505/a/3035

7. Frågor och övningar

Fråga 1
Vilken är Sveriges statschef? Vad gör denne person egentligen? Vad innebär det att Sverige har konstitutionell monarki? Vilken makt har kungen jämfört med statsministern? Varför blir det sån uppståndelse om kungen uttalar sig politiskt?

Fråga 2
Vilka är Sveriges grundlagar? Vad säger de olika lagarna om du skall sammanfatta dem lite kort? Varför finns de? Hur kan de ändras?

Fråga 3
Hur fördelas platserna i riksdagen? Hur räknas blanka och felaktiga röster? Vad tror du skulle hända om mer än 50% av svenska folket röstade blankt?

Fråga 4
Vad har riksdagen för arbetsuppgifter? Hur är riksdagen organiserad? Berätta lite om vad partigrupper och utskott gör. Hur får man insyn i vad de sysslar med? Är det bra att lobbyister finns? Varför (inte) då? Vilken roll har talmannen i riksdagen?

Fråga 5
Vad har regeringen för arbetsuppgifter? Vilka arbetar i regeringen? Vilket förhållande finns mellan regeringen och de olika departementen? Vad gör de olika ministrarna?

Fråga 6
Vad är en myndighet? Försök kortfattat beskriva vad den gör. Varför tror du myndigheter behövs?

Fördjupningsuppgift 1
Sverige är indelat i valkretsar och röstningen i dessa bestämmer vem som vinner ett val. Berätta mer i detalj vad en valkrets är och hur den ser ut. Förklara också hur ett val går till.

Fördjupningsuppgift 2
Vilka andra valsystem än det svenska tror du finns? Berätta hur det går till i andra delar av Europa och världen. Är det viktigt med fria val? Förklara också skillnaden mellan parti- och personval.

Fördjupningsuppgift 3
Riksdagens arbete styrs i stora drag via riksdagsordningen, som är en lag som kompletterar regeringsformen. Vad säger denna kompletterande lag?

Fördjupningsuppgift 4
Beskriv en motion eller propositions väg från förslag till beslut! Försök rita upp ett flödesschema som visar alla de beslutsvägar och instanser som ett ärende passerar.

Fördjupningsuppgift 5
Beskriv hur riksdagens arbetsår ser ut!

Fördjupningsuppgift 6
Ta reda på hur riksdagen bildades ur de fyra stånden: präster, adel, borgare och bönder!

Fördjupningsuppgift 7
Ta reda på hur ett ärende behandlas i ett departement och hur beslutsunderlaget för regeringen tas fram! Välj ut tre departement och beskriv deras arbetsuppgifter. Vem är statsråd i de olika departementen?

Fördjupningsuppgift 8
Ta reda på vilka myndigheter som finns under ett valfritt departement. Försök rita ett schema över hur organisationen under departementsnivån ser ut. Vad gör de olika myndigheterna?

Fördjupningsuppgift 9
Ministerstyre är enligt svensk lag förbjudet. Tror du att den lagen följs? Hur är det i andra länder - vilka bestämmelser har man där?

Fördjupningsuppgift 10
Vad gör Länsstyrelsen mer konkret i ditt län? Vem är landshövding? Var hittar man Länsstyrelsen?