1. Varför spara pengar när man kan låna?
2. Vad kan man spara? 3. Om man inte kan betala 4. Frågor och övningar 1. Varför spara pengar när man kan låna?Frågan kan tyckas självklar: man sparar pengar för att kunna köpa saker eller få en säkerhetsbuffert mot oförutsedda utgifter. Men långt ifrån alla sparar pengar, antingen för att de inte får ekonomin att gå ihop, eller för att de inte har någon bra strategi. Trygghetsskälet tycker jag är ett av de viktigaste till varför man skall spara. Genom att regelbundet sätta in några hundralappar på ett sparkonto bygger man successivt upp en buffert. Då slipper man få panik då oförutsedda utgifter inträffar, som att man måste laga en tand hos tandläkaren eller gå till veterinären med hunden eller hyra en frack till kompisens bröllop. Ett annat skäl är ångerskälet. Genom att spara ihop till det man skall köpa, snarare än att köpa direkt på kredit, hinner man noga tänka igenom sitt köp. Då får man tid att upptäcka felaktigheter i beslutet. Om man jämför kostnaderna för att köpa något kontant jämfört med att köpa det på kredit ser man att det är ganska stora skillnader mellan de två. Sparar man 200:- i månaden under ett år blir det 2400:-. Då är inte räntan medräknad, som i och för sig är försumbar på så små belopp. Men att låna 2400:- på kredit innebär ofta att man inte bara måste betala 200:- per månad utan dessutom en ränta på kanske 10-15%, administrationsavgifter och annat därtill, vilket gör lånet ganska dyrt i slutänden. Kreditköp kallar man det när en säljare lämnar köparen anstånd med någon del av betalningen eller när någon del av betalningen finansieras med ett belopp som köparen får låna av säljaren eller någon annan kreditgivare. Kreditköp är oftast någon form av lån. Många butiker marknadsför sina egna kreditlån som billiga. De lockar med låg ränta och ibland t.o.m. räntefria lån. Men i kreditköpet tillkommer nästan alltid uppläggningskostnader, administrativa kostnader och liknande, som gör att lånet i själva verket blir ganska dyrt. Den sammanlagda kostnaden där alla sådana utgifter är medräknade kallas effektiv ränta. Enligt konsumentkreditlagen måste långivaren alltid uppge den effektiva räntan för ett lån. Men ibland går det lite snabbt då man undertecknar lånehandlingarna och försäljaren vill göra en snabb affär. För sent upptäcker man kanske då det finstilta, där det står vad det egentligen kostar. Och då är i det i allmänhet för sent att göra något, eftersom man ju redan har undertecknat och därmed, enligt lagens mening, godkänt lånet. Visserligen säger konsumentkreditlagen att avtalet kan vara muntligt, men man har som konsument väldigt svårt att hävda sin rätt om man inte har papper på det. Enda gångerna konsumenten kan få rätt är då säljaren ägnar sig åt ocker. Ocker innebär att någon utnyttjat någon annans nödsituation eller oförstånd för att teckna oskäliga ekonomiska avtal. Man pratar oftast om ocker då ett pris är oskäligt eller då lån har oskäligt hög ränta. Räntan på ett lån beräknas alltid för 30 dagar per månad och 360 dagar om året. Förutom att betala räntan skall lånet även betalas tillbaka. Det kallas för att amortera. Ett amorteringsfritt lån innebär alltså att man bara betalar räntan på lånet och att lånet inte minskar i storlek. Många långivare kräver någon form av säkerhet för att betala ut pengar. Det kan vara att man har en viss inkomst eller att en person går i borgen och därmed lovar betala om man själv inte klarar det. Ett blancolån är ett lån utan säkerhet. Sådana lån kallas ibland även snabblån och innebär normalt väldigt hög ränta och kortare återbetalningstid. 2. Vad kan man spara?Rubriken till det här avsnittet låter kanske lite konstig, men med den menar jag att man faktiskt kan spara på olika saker, inte bara pengar. Men att spara pengar är det vanligaste sättet. Då finns följande alternativ: Bankkonto Fördelen med ett bankkonto är att pengarna ändå är ganska lättillgängliga. Dessutom är sparandet säkert. Men räntan brukar vara dålig, varför sparformen kanske mest lönar sig för korttidssparande (0-2 år). Värdepapper Vanligast är att man går med i en fond som förvaltas av banken. Det finns rena aktiefonder, som placerar i aktier i företag i en viss bransch eller i ett visst geografiskt område. Sådana fonder döps oftast efter sin inriktning, t.ex Japanfonden eller IT-fonden. Vissa fonder placerar inte bara i aktier utan även i andra värdepapper, som obligationer eller optioner. Man kallar sådana fonder blandfonder. Det finns också fonder som är renodlade obligations- eller optionsfonder. Olika fonder innebär olika risker för den som sparar i dem. Bankerna brukar ange hur stora risker fonden innebär. Hög risk betyder att vinsten kan bli stor, men också att man kan göra en förlust, om aktierna inte utvecklas som man tror. Låg risk innebär oftast att värdeutvecklingen är ganska säker. Spara eller spela? En grundregel är alltid att man bara skall "spela" med pengar man kan förlora. Måste man ha pengar till något visst så bör man placera dem i säkra fonder. En annan regel säger att ju yngre man är desto högre risk kan man ta. Ju närmare pensionen man kommer desto säkrare placeringar bör man göra. Det kan också vara bra att sprida sitt sparande på flera olika fonder för att ytterligare minimera riskerna. Andra sparformer 3. Om man inte kan betalaOavsett hur mycket pengar man har inkomst och hur mycket man har sparat måste man ha kontroll över sina utgifter. Ett bra sätt är att spara alla kvitton och skriva upp vad man lägger sina pengar på. I slutet av varje månad kan man då summera alltihop och då framgår det hur mycket som man lagt på nödvändigheter och hur mycket som varit onödigt. En annan nödvändighet är att se till så att man betalar sina räkningar i tid. Alla fakturor som kommer in till hushållet måste man förvara på sådant sätt att man inte glömmer av dem. Fakturor har alltid ett förfallodatum då den senast måste betalas. Missar man att betala får man först en betalningspåminnelse och ibland också en extra avgift eller dröjsmålsränta. Gäller det en viktig räkning, t.ex hyran, bör man så fort som möjligt betala. Man kan ibland också ringa upp den som skall ha pengarna och förklara hur det ligger till. Då slipper man oftast fler krav eller anmärkningar. Om man ändå inte betalar skickas ärendet normalt till ett inkassoföretag. Detta företag får ta ut en skälig administrationsavgift som läggs på fakturan. Det blir då alltså dyrare att betala. Skulle man fortfarande inte betala kan inkassoföretaget begära om ett betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. I förlängningen finns då en utmätning, som innebär att delar av din lön, förmögenhet och egendom blir konfiskerad (=beslagtagen) för att täcka kostnaderna för fakturan och administrationen. I extrema fall kan din egendom säljas på exekutiv auktion. Skulle det belopp som den exekutiva auktionen inte räcka till för att betala dina skulder kan du sättas i personlig konkurs. Då förlorar du din rätt att själv bestämma över din ekonomi. Myndigheterna utser då en förvaltare som sköter den åt dig. 4. Frågor och övningarFråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fördjupningsuppgift 1 Fördjupningsuppgift 2 Fördjupningsuppgift 3 Fördjupningsuppgift 4 Fördjupningsuppgift 5
|