Rättsväsendet

1. Inledning

Den här sidan tar kortfattat upp det svenska rättsväsendet och diskuterar viktiga begrepp. Den bygger vidare på framförallt sidan om staten.

2. Vad är demokrati?

I regeringsformen står att "All offentlig makt i Sverige utgår från folket". Det innebär att det är folket som i fria val väljer personer som skall representera och styra landet. Ordet "demokrati" betyder också "folkstyre".

Man brukar skilja mellan olika slags demokrati. Direkt demokrati innebär att man låter folket rösta ja eller nej i en fråga. Så sker då man har folkomröstningar. Politikerna anser då att frågan är så viktig att de inte kan fatta beslut utan att fråga folket. Men folkomröstningar i Sverige är oftast inte beslutande utan blott vägledande för politikernas beslut.

I Sverige tillämpar vi oftast indirekt demokrati. Den innebär att vi utser representanter för medborgarna, som stiftar lagar och fattar beslut. Så görs ju vart fjärde år då vi väljer till riksdag och kommunfullmäktige. Denna form av demokrati kallas därför ibland också representativ demokrati.

Det finns många olika åsikter om demokrati och huruvida det demokratiska systemet verkligen är demokratiskt. Man kan fundera över om politikerna verkligen är goda representanter för folket och om de vill folkets eller sitt eget väls bästa. I Sverige är det i alla fall tillåtet att debattera detta, vilket garanteras i grundlagarna om yttrande- och tryckfrihet.

En annan synpunkt på demokratin är att det mesta arbetet bedrivs av tjänstemännen, som i sin tur påverkas av lobbyister och opinionen. Är det underlag de tar fram och de råd de ger politikerna alltid de bästa? Och kan vi verkligen vara säkra på att allt går rätt till då besluten senare skall fattas?

På sidan om staten berättade jag om de olika kontrollorgan som staten har för sin egen verksamhet. Offentlighetsprincipen är ju också till för att medborgarna skall kunna granska det som politikerna och tjänstemännen gör.

Men politiker är inte ensamma om att fatta beslut. Många gånger måste de ta hänsyn till vad som händer i utlandet. När Sverige gick med i EU varnade många för att demokratin var i fara. Man menade att Sverige inte längre ägde rätten att fatta egna beslut utan att först fråga EU.

Många företag har också åsikter på vad politikerna beslutar om. Ganska ofta skriver tidningarna om företag som fattar beslut som politikerna inte kan göra något åt, t.ex nedläggning av fabriker eller uppsägningar.

Många intressegrupper i samhället menar därför att staten är korrumperad och att demokrati inte råder. De protesterar då på olika sätt för att väcka opinion och föra fram för dem viktiga frågor i rampljuset. Många gånger använder de då sätt som ibland kallas "utomparlamentariska". Det betyder att de gör saker som i sig inte är demokratiska.

Personer eller organisationer som utför icke-demokratiska handlingar ägnar sig ofta åt sådant man kallar civil olydnad. Sådana handlingar befinner sig i gränslandet mellan vad som är lagligt och vad som inte är det.

En del personer och organisationer passerar däremot gränsen för denna form av olydnad. De begår då brott för att väcka en viss opinion eller tar lagen i egna händer. Sådana grupper kallas ibland för terrorister. Andra kallar dem kanske hjältar, vilket belyser demokratins problem, att vi inte alltid delar samma värderingar.

Hur skulle en laglig protest se ut? Jo, man kan besöka politiker och via en organisation försöka påverka politikerna. Man kan också väcka opinion genom medierna. Man kan i förlängningen också försöka starta ett eget parti.

3. Rättssamhället

För att människor skall veta vad de får och inte får göra måste vi ha olika regler, bestämmelser och lagar. De fyra grundlagarna utgör ramverket för alla andra lagar. Jag berättade om dessa på sidan om staten.

I princip finns det sedan tre ytterligare slags lagar. Offentlig rätt gäller mellan staten och den enskilde medborgaren. Civilrätten behandlar förhållandet mellan privatpersoner, mellan företag eller mellan privatpersoner och företag. Straffrätten beskriver vad som räknas som brott, t.ex rån, misshandel och ekonomiska brott.

I Sverige är det riksdagen som beslutar om vilka lagar som skall finnas. Regeringen ser till så att lagförändringarna blir kända. Till sin hjälp har de domstolarna och polisen. Sedan är det olika lagkunniga som tolkar lagarna och ger förslag på förändringar. Medborgarna är de som måste följa lagarna.

Polisens roll är mer i detalj att som myndighet se till så att lagarna följs. Polisen styrs av Rikspolisstyrelsen. Längst ner i organisationen finns närpoliser. Tillsammans skall de förhindra och försvåra brottslig verksamhet. De måste därför övervaka medborgarna och ingripa där så behövs.

En annan uppgift polisen har är att hjälpa medborgarna med information och service. De sköter t.ex utfärdandet av vissa tillstånd, pass, m.m.

Polisens resurser räcker dock inte alltid till varför man har prioriterat vissa brott. Detta debatteras ständigt i massmedierna. Man diskuterar ofta vilka brott som beivras, vem som grips och på vilka grunder. Även lagbrytarnas straff debatteras flitigt.

För personer som blivit utsatta för brott finns Brottsoffermyndigheten och brottsofferjouren. De ställer upp med stödpersoner och juridisk hjälp för den som blivit drabbad. Även olika organisationer har sådan verksamhet för drabbade medlemmar. En annan statlig myndighet som arbetar med rättsfrågor är Brottsförebyggande rådet.

4. Domstolarna

I Sverige finns två olika slags domstolar: allmänna och förvaltningsdomstolar. Här skall jag berätta lite mer om dem. På länksidan hittar du sedan mer detaljerad information, olika rättsfall, osv.

Allmänna domstolar

Allmänna domstolar dömer i ärenden som gäller civilrätten, alltså förhållandet mellan privatpersoner, mellan företag eller mellan privatpersoner och företag. Det finns tre olika nivåer eller instanser som behandlar målen:

• Tingsrätten
• Hovrätten
• Högsta Domstolen

Tingsrätten i Göteborg	Hovrätten	Högsta Domstolen

Tingsrätten är den första instansen i ett mål. Tingsrätten finns på många orter runt om i landet och hanterar de flesta målen.

Rätten består av en domare och tre nämndemän, vilka är utsedda av kommunfullmäktige. Nämndemännen skall vara vanliga medborgare med sunt förnuft. Det finns även en tingsnotarie och en sekreterare.

Hovrätten finns representerad på sex platser i Sverige och dömer i de fall som överklagats från tingsrätten. Överklagan sker om åklagaren eller försvararen i ett fall inte är nöjd med tingsrättens dom. Hovrätten har fler jurister inblandade i fallet för att försöka utröna en dom som stöds i lagen.

Högsta Domstolen kallas oftast bara HD och väljer ut mål som överklagas från Hovrätten. De fall som tas upp är sådana som anses vara prejudicerande (vägledande) och ligger till grund för framtida lagtolkningar.

Förvaltningsdomstolar

Förvaltningsdomstolarna dömer i ärenden kring offentlig rätt. Som du kunde läsa om tidigare så är det ärenden mellan staten (eller kommunen) och den enskilde medborgaren. Det kan handla om ett ärende som man tycker att en myndighet hanterat på fel sätt eller liknande.

Även dessa domstolar har tre nivåer: länsrätten, kammarrätten och regeringsrätten. Principerna för vilka fall som tas upp i de olika instanserna är densamma som för de allmänna domstolarna. De vanligaste målen är skattemål, socialförsäkringsmål, byggnadsmål (t.ex bygglov), mål om socialbidrag, körkort och laglighetsprövning enligt kommunallagen. Man tar också upp fall som rör vård av barn, missbrukare och psykiskt sjuka.

För att ett fall skall tas upp i högre instans krävs s.k prövningstillstånd. Det betyder att fallet måste anses vara prejudicerande. Det kan också finnas anledning att ge sådant tillstånd om domen förefaller felaktig.

Övriga ärenden

Alla ärenden går inte till domstol. Det är vanligt att de tvistande parterna kommer överens om förlikning innan fallet hamnar i domstolen. Förlikning innebär att man kommer överens om hur tvisten skall lösas som båda är med på. Anledningen till att man gör sådana uppgörelser kan vara många, men en viktig aspekt är att domstolsprocessen kan bli väldigt dyr.

Förutom domstolarna finns sedan också "specialdomstolar", t.ex hyres- och arrendenämnderna. I vissa fall kan man också vända sig till Europadomstolen.

5. Frågor och övningar

Fråga 1
Vad är egentligen demokrati för dig? Hur kan man påverka politiska beslut på demokratisk väg? Hur kan man påverka på icke-demokratiska sätt? Ge gärna exempel på olika grupper som verkar demokratiskt och utomparlamentariskt!

Fråga 2
Beskriv kortfattat vilka olika typer av lagar som finns i Sverige.

Fråga 3
Vad är en allmän domstol? Vilka olika instanser finns för dem? Varför tror du att man har dessa nivåer?

Fråga 4
Vilka fall tas upp i en förvaltningsdomstol. Vad menas med att ett fall får prövningstillstånd?

Fråga 5
Vad menas med förlikning? Varför tror du att parterna i en tvist bestämmer sig för förlikning?

Fördjupningsuppgift 1
Berätta lite om demokratins historiska utveckling. Hur uppstod den? Vilka fördelar och nackdelar ser du med olika former av demokrati? När får man rösta? Är det något problem att alla inte får rösta? Jämför gärna demokratin i Sverige med något annat land!

Fördjupningsuppgift 2
Kan man lite på politiker och andra makthavare? Måste de tala sanning? Vad händer om de ljuger? Måste makthavare vara förebilder? Om du var politiker tror du då att du skulle kunna vara en förebild för andra?

Fördjupningsuppgift 3
Har Sverige blivit mer eller mindre demokratiskt sedan inträdet i EU? Hur har medborgarnas möjligheter att få insyn i den politiska verksamheten påverkats? Motivera ditt svar!

Fördjupningsuppgift 4
Beskriv hur de olika domstolarna arbetar. Följ ett fall från tingsrätten till Högsta Domstolen. När kan ett fall hamna i Europadomstolen?

Fördjupningsuppgift 5
Vad är ett brott? Är det sådant som strider mot lagen eller finns det också andra slags brott? Jämför juridiska och moraliska brott - vilket är värst? Diskutera också skillnaden mellan brott mot människor, djur och egendom. Vilket tycker du är värst?

Fördjupningsuppgift 6
Hur stränga straff skall vi ha i Sverige för grova brott? Dödsstraff eller livstid? Samhällstjänst? Skall unga under 15 år kunna dömas till fängelse? Skall man få betala för skadegörelse?