Vad är privatekonomi?

1. Vad är privatekonomi?

Med "privatekonomi" menar man den ekonomi som rör enskilda individer eller grupper av individer, t.ex en familj. Man pratar därför ofta om hushållens ekonomi, eftersom man tänker sig att alla privatpersoner måste ha tillgång till ett sådant. Ett hushåll kan bestå av en eller flera personer.

Privatekonomin utgörs av främst inkomster och utgifter, men också planeringen av denna liksom av tiden. I bakgrunden lurar också en hel del juridik. Bland länkarna hittar du tips på sajter som ger mer information om juridiken. Gå dit >

Vilka inkomster har då ett hushåll? Lön, bidrag, räntor och övriga inkomster brukar räknas hit. Till övriga inkomster kan t.ex läggas sådant som lotterivinster, arv, försäljning av ägodelar, osv. I en del hushåll finns dessutom inkomster från eget företag.

Till utgifterna räknar man först och främst olika skatter och avgifter. Boendekostnader och konsumtion är andra stora poster. Även här finns övriga utgifter i form av oförutsedda kostnader för saker som går sönder eller blir stulna.

Ett bra sätt att få kontroll över vilka inkomster och utgifter man har är att ställa upp en budget. Man räknar då samman alla enskilda inkomster under en månad och skriver upp alla utgifter. Har man högre inkomster än utgifter får man ett överskott. Man säger då att man går plus. Har man större utgifter än inkomster får man ett underskott och man går minus.

På sidorna med övningar i Excel hittar du exempel på hur man ställer upp en budget. Läs mer >

Det finns även färdiga formulär på bl.a Konsumentverkets sidor som man kan använda. Konsumentverket har mycket matnyttigt om hushållens ekonomi och juridik.

2. Inkomster

De flesta i Sverige får sin huvudsakliga inkomst via arbete. Ibland säger man "förvärvsarbete". Ordet "förvärv" betyder att man skaffar sig något. Arbetar man så får man inte bara pengar utan också många andra förmåner. Man bygger t.ex på sin framtida pension (förutsett att man inte arbetar "svart").

På alla inkomster över ungefär 15.000:- betalar man skatt.

På inkomster upp till ungefär 300.000:- betalar man bara kommunalskatt. På inkomster utöver detta belopp betalar man även statlig skatt.

Skatteverket ger besked om de exakta beloppen, som varierar från år till år.

Förutom lön får många hushåll även bidrag. Sådana betalas ut då man befinner sig i ett visst tillstånd, ekonomiskt, fysiskt eller socialt. Vissa bidrag faller ut automatiskt medan andra inkomstprövas, dvs tjänar man för mycket pengar så får man inget bidrag.

Vissa bidrag faller under socialförsäkringen. Den betalar man in till då man arbetar och bidrag aktiveras vid sjukdom, arbetslöshet eller då man går i pension. Socialförsäkringen innehåller ungefär femtio olika bidrag eller förmåner.

Den består huvudsakligen av två olika delar. Dels barnbidraget och bostadsbidraget, som baseras på var man bor och hur många man är i hushållet. Dels sjukpenning och föräldrapenning, vilka baseras på hur mycket man kan arbeta och normalt kräver att man redan har arbetat en tid.

Barnbidrag, sjukpenning och föräldrapenning betalas ut av Försäkringskassan, som är en statlig myndighet. Bostadsbidrag betalas ut av kommunen. Kommunens socialtjänst betalar även ut socialbidrag (kallas ibland också försörjningsstöd). På kommunens hemsida kan man läsa mer om villkoren för detta. Socialbidraget regleras av socialtjänstlagen och grundar sig på en riksnorm som bestäms av regeringen.

Förutom lön och olika former av bidrag kan man även ha andra inkomster i ett hushåll. Framförallt handlar det om räntor på sparade pengar, aktieutdelningar om man har sparat i fonder, och liknande.

Pengar som är väldigt tillfälliga och egentligen kanske skulle kunna kallas extra tillskott i hushållets kassa (snarare än inkomster). Hit kan räknas arv, lotterivinster, försäljning av ägodelar, osv. I en del hushåll finns dessutom inkomster från eget företag.

3. Utgifter

Hushållens utgifter kan delas in i två olika delar. Dels finns här nämligen skatter av olika slag, dels består utgifterna av levnadsomkostnader och konsumtion.

Skatter

Skatterna finansierar den offentliga sektorn (stat, kommuner och landsting). Man betalar alltså skatt för att finansiera välfärdssamhället. Du kan läsa mer om detta på sidan om samhällsekonomi. Gå dit >

Skatterna är av två olika slag: direkta och indirekta. Direkta skatter läggs på det du tjänar eller äger. Det är inkomstskatt, förmögenhetsskatt, fastighetsskatt, osv. Sådana skatter är oftast proportionella, vilket betyder att de ökar ju mer man tjänar och ju större tillgångar man har.

Indirekta skatter läggs på det vi köper, t.ex moms, som är den största indirekta skatten. Moms är en kortform av "mervärdesomsättningsskatt" eller bara "mervärdesskatt".

Bilden visar de momssatser som finns. Skatteverket kan ge mer exakta bestämmelser för vilka momssatser som skall tillämpas. vissa varor och tjänster är momsbefriade, t.ex skolutbildning, sjukvård och hyror.

Arbetsgivaravgifter är ett annat exempel på indirekta skatter. Ytterligare en form är s.k punktskatter, som används för att styra konsumtionen. Ibland pratar man om dessa som "lyxskatter", t.ex skatt på alkohol och tobak, bensinskatt, lotteriskatt och energiskatt.

4. Deklarationen

I stort sett alla som har haft inkomster ska deklarera dem året därpå. De flesta använder en förenklad självdeklaration, men personer som har egna företag, en ovanligt krånglig ekonomi eller vill göra särskilda avdrag, kan använda särskilda deklarationsblanketter och bilagor.

Underlaget till den deklaration man gör är de kontrolluppgfiter som skickats till Skatteverket (som tidigare hette Skattemyndigheten) och till en själv. Kontrolluppgifterna talar om hur stor lön eller hur mycket ränta man fått, samt hur mycket skatt man betalat. Den skatt man betalat under inkomståret kallas preliminärskatt.

I deklarationen räknas den slutliga skatten fram. Detta kallas också för taxeringen. Blir den slutliga skatten högre än den preliminära får man kvarskatt som man måste betala in. Har man redan betalat in för mycket skatt får man en överskjutande skatt som Skatteverket betalar tillbaka ett halvår senare.

Vet man med sig att man haft ojämna inkomster och vill undvika att arbetsgivaren betalar in för mycket skatt, kan man ansöka om jämkning. Denna lämnas till Skatteverket, som också har mer information om reglerna för jämkningen.

5. Frågor och övningar

Fråga 1
Vad menas med uttrycket "privatekonomi"? Vad menas med "hushåll"? Hur många personer är ni i ditt hushåll?

Fråga 2
Berätta kortfattat vilka inkomster och utgifter man har i ett hushåll.

Fråga 3
Förklara vad socialförsäkringen är. Hur finansieras den och vad innehåller den?

Fråga 4
Vad menas med direkta och indirekta skatter? Vad är moms?

Fråga 5
Vad är en självdeklaration? När måste man deklarera? Varför tror du man måste deklarera? Vad händer om man lämnar in deklarationen för sent? Vad tror du händer om man ljuger i sin deklaration?

Fördjupningsuppgift 1
Vilka fördelar och nackdelar finns det med att arbeta "svart"? Varför tror du att så många unga väljer att arbeta "svart"? Skulle du själv kunna tänka dig att arbeta på det sättet?

Fördjupningsuppgift 2
Ta reda på vad man tjänar i tio vanliga yrken. Är det mest män eller kvinnor som jobbar med det? Hur tror du det har påverkat löneutvecklingen?

Fördjupningsuppgift 3
Hur stor är inkomstskatten i din kommun? Hur stor skillnad är det mellan om man är medlem i Svenska Kyrkan eller ej? Tycker du att det är rättvis att olika kommuner har olika skattesatser? Motivera!

Fördjupningsuppgift 4
Ta reda på fakta om arbetsrätten och förklara följande ord:

• Arbetsgivare
• Fackförening
• MBL
• LAS
• Kollektivavtal
• Arbetsmiljölagen
• Jämställdhetslagen
• Lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering

Fördjupningsuppgift 5
Vad gör ett fackförbund? Hur går man med i facket? Vad kostar det? Finns det fördelar och nackdelar med att vara medlem i facket? Vad händer vid en strejk respektive en blockad?

Fördjupningsuppgift 6
Vilka villkor måste man uppfylla för att få ut socialbidrag?

Fördjupningsuppgift 7
Hur gör man en självdeklaration? Gå till Skatteverkets hemsida och ta reda på hur man gör! Ladda ner blanketterna och försök fylla i dem.