Vad är en nyhet?

1. Inledning

Den här sidan handlar om nyhetsmediernas värderingar av olika händelser. Den tar upp varför värderingen ser ut som den gör och försöker problematisera vad som gör en händelse till just en nyhet.

Nyhetsmedierna, som du läste om på förra sidan, har som uppgift att förmedla nyheter.

Tidningsredaktionen måste både tilltala läsarna och ägarna. Ju större attraktionsvärde man lyckas skapa för läsarna, desto fler tidningar säljer man och desto nöjdare blir ägarna.

Samma förhållande gäller ju på alla tidningsredaktioner, men går även att applicera på en radio- eller TV-station, liksom för en hemsida.

Här kommer jag dock att utgå ifrån framförallt tidningar, både de som trycks på papper och finns i digital form.

2. Vad är en nyhet?

Vad är en nyhet och vilka faktorer påverkar urvalet? Massmedieforskare har kommit fram till några olika slutsatser. Man säger att medierna framförallt koncentrerar sig på:

• Personer
• Dramatiska händelseförlopp
• Konfrontationer mellan olika parter

Exempel på personer är företagsledare, politiker, kända myndighetspersoner, filmstjärnor och andra kändisar. Dessa personer värderas antingen som intressanta i sig själva eller så får de bli företrädare för en viss åsikt, viss grupp av personer eller en viss intressefråga som nyhetsmedierna fokuserar på.

Värderingen grundar sig på att en person är lättare att förstå än alla dem som personen är representant för. Då man ser personen framför sig har man också lättare att identifiera sig med honom eller henne, vilket i sin tur skapar engagemang.

Ett dramatiskt händelseförlopp kan vara en olycka, attentat, krig, något oväntat som inträffat. Men det kan också vara något som skulle kunnat inträffa. Ett exempel är "Trasigt larm på kärnkraftverk nära orsaka katastrof".

Konfrontationer mellan parter kan t.ex vara en facklig strid om högre löner mellan arbetsgivare och arbetstagare, en politisk tvekamp för att bli president, två kändisar som smutskastar varandra genom media, osv.

Med utgångspunkt från resonemanget kring signaler och brus på sidan om kommunikationsteorier kan man säga att denna typ av situationer eller händelser lättare uppfattas som signaler.

Men det är ju inte bara så att en händelse är intressant bara för att den innehåller en känd person, något dramatiskt som har hänt eller en konfrontation. Det som spelar in för vad läsaren tycker är intressant går att sammanfatta som principerna om närhet.

3. Principerna om närhet

Principerna om närhet säger att en händelse är mer intressant för läsarna om den ligger nära i tiden, rummet och deras egen livssituation.

I bilden här till höger har jag ritat en modell, men i praktiken går det inte att säga generellt vad som ligger nära läsarna. Varje person har ju sina egna intressen.

Den modell som man brukar använda i litteraturen om nyhetsvärdering kallas Henk Prakkes modell, efter en tysk som publicerade den 1969 i boken Kommunikation und Gesellschaft. Modellen (som egentligen är tredimensionell) ser ut så här:

Det som styr vad vi uppfattar som en nyhet handlar alltså om hur nära händelsen ligger i tiden, hur vi identifierar oss med den och hur nära oss den utspelas i rummet.

En tidningsredaktion måste alltså många gånger väga en dramatisk händelse i ett annat land mot mindre dramatiska i Sverige eller i den stad där tidningen ges ut. Händelsens nyhetsvärde påverkas av var i schemat redaktionen placerar den.

Ju längre bort ifrån läsaren något placeras desto mindre blir dess nyhetsvärde. Därför måste nyhetsmedierna veta vilka som är deras läsare.

4. Vem bestämmer nyhetsvärdet?

Nu har vi tittat lite på vilka händelser som uppfattas som nyheter. Det vi läser om i tidningen är nästan uteslutande artiklar om personer, dramatiska händelseförlopp eller konfrontationer mellan olika parter.

Undantaget är mer "neutral" information, som vädret, TV-programmet och liknande. Sådana artiklar har jag lämnat utanför min analys.

Vi har också sett en modell över vad som bestämmer händelsens nyhetsvärde. Men vem är det som bestämmer detta värde? Vem bestämmer vad som skall komma med i tidningen?

Svaret är inte alldeles enkelt att ge eftersom det inte bara står mellan mediernas ägare, redaktionen och läsarna. I själva verket finns ytterligare faktorer som spelar in:

• Andra massmedia (konkurrenter)
• Makthavare

Andra massmedia i samma genre kommer att publicera samma nyheter som redaktionen hade tänkt. Konkurrensen påverkar nyhetsrapporteringen men också vad man väljer att ta in. Det gäller att synas och höras för att få läsare.

Makthavare som är mediekunniga utnyttjar ofta medierna på detta sätt. Genom att få medierna att värdera en händelse högt kan man föra ut ett visst budskap.

På sidan om opinionsbildning skall vi titta närmare på hur makthavare kan utnyttja medierna för egna intressen.

Den amerikanske psykologen Kurt Lewin publicerade efter Andra världskriget artiklar som handlade om vad som bestämmer vad som hamnar i tidningen. Hans förslag ligger till grund för det som brukar kallas gate-keeper-modellen:

Bilden visar förloppet från det att något händer i världen till det att läsaren ser det i tidningen.

Mellan varje steg sker en filtrering av information.

Om vi utgår ifrån bilden så skulle de olika filtren kunna vara följande:

Händelse-reporter
Reportern antecknar vad som hänt och tar kanske också bilder.

Reporter - nyhetsbyrå
Reportern skriver rent anteckningarna i en artikel, som skickas till nyhetsbyrån, t.ex AP. Antingen är han eller hon anställd eller frilansar.

Nyhetsbyrå - nyhetsbyrå
TT köper nyheter från AP och gör en gallring och sammanställning. Artikelsamlingen säljer man sedan till en svensk tidning.

Nyhetsbyrå - tidningsredaktion
Redaktionen tar emot artikelsamlingen av TT och gör ett eget urval.

Tidningsredaktion - läsare
Läsaren slår upp morgontidningen och konstaterar att detta är intressant eller ointressant. Det är alltså till sist läsaren som gör det slutgiltiga urvalet.

Poängen är att endast en mycket liten del av allt som sker och rapporteras når läsaren.

Nyhetsbyråerna använder t.ex blott 10% av det material de får in (Massmedier, kap 10.7).

Det innebär alltså att informationsflödet påminner om en tratt. Den är dessutom betydligt mer spetsig än den jag ritat här, eftersom så mycket material valts bort innan tidningen trycks.

Man kan se varifrån en tidning hämtat sina nyheter genom att nyhetsbyrån ofta står med som en källa.

Stora nyhetsbyråer världen över är följande:

• AP (Associated Press, USA)
• UPI (United Press International, USA)
• Reuters (Storbritannien)
• AFP (Agence France Press, Frankrike)

Dessa fyra levererar de flesta internationella nyheterna och sysselsätter tusentals personer. De har ofta kontor i världens alla länder och har en väldigt stor påverkan över vad som skall vara nyheter.

TT (Tidningarnas Telegrambyrå) heter den svenska nyhetsbyrån, som producerar nyhetsinslag om sådant som hänt i Sverige. De köper också in nyheter från andra nyhetsbyråer och översätter dem. Det är därför det ibland står "TT-Reuters" som källan för en artikel.

5. Pseudonyheter

I många fall leder detta till att man publicerar pseudonyheter. Det innebär att man får en händelse att framstå i ett annat ljus än vad som är helt sant. I andra fall är det frågan om händelser som kanske inte är några egentliga nyheter och som i vissa fall inte ens har hänt. Sådana nyheter får större nyhetsutrymme i media än vad som kan anses rimligt.

Massmedieforskare pratar ibland om mediernas nyhetsvärdering som onödig fokusering. Framförallt gäller detta pseudonyheter. Den innebär att man lyfter ut en del av

Många gånger är löpsedlarna konstruerade på detta sätt. Lena Ackebo är en serietecknare som parodierat detta bl.a. i Hallå där (1999).

Konkurrensen mellan medierna leder ofta till onödig fokusering. Den leder också till att man använder allt starkare ord, för att på så vis fånga uppmärksamheten hos läsarna. Ett ord som "katastrof" används t.ex ofta om händelser som inte alls är några katastrofer.

6. Finns det sanna nyheter?

Ur resonemanget från de avsnitt som jag hittills har skrivit skulle man kanske vilja dra slutsatsen att det inte finns några sanna nyheter. Varför då? Jo, därför att all nyhetsrapportering i mer eller mindre grad innebär en förvanskning av den verkliga händelsen.

Frågan om vad som är sant är i hög grad också en fråga om att nyheterna måste vara objektiva. Jörgen Westerståhl är en forskare som tagit fram en modell för objektiv nyhetsförmedling (Massmedier, avsnitt 11.5):

Villkoren för att nyhetsförmedlingen om en händelse skall vara objektiv kräver att två kriterier uppfylls: saklighet och opartiskhet.

Sakligheten innebär i sin tur att två villkor uppfylls: rapporteringen måste först och främst vara sann, dvs överensstämma med verkligheten. Den måste dessutom ha relevans, vilket innebär att händelsen skall få det nyhetsutrymme som kan anses skäligt.

Opartiskheten innebär i sin tur att man inte får ta ställning om man skall vara objektiv. Ett villkor för detta är att det måste finnas balans mellan olika parters synsätt. Balansen innebär också att ingen väsentlig fakta får förtigas. Att nyhetsförmedlingen skall vara neutral betyder att journalisten inte får ta ställning för en part, t.ex i en konflikt.

7. Diskussionsfrågor

Fråga 1
Utgå ifrån Henk Prakkes modell i avsnitt 3. Tycker du att medierna ger olika händelser och personer rätt nyhetsvärde? Ge exempel på nyheter som placerats rätt och fel. Motivera!

Fråga 2
Nyhetsmedierna redovisar inte bara fakta utan också sådant som skulle kunna ha hänt. Fundera över hur något som inte har hänt kan bli en nyhet. Måste något ha hänt för att det skall kunna bli en nyhet?

Fråga 3
Medierna försöker ofta förenkla en händelse så att en person eller en viss del av händelsen kommer i centrum. Varför gör de denna förenkling? På vilka sätt innebär en förenkling en förvanskning av vad som verkligen hände?

Fråga 4
Konkurrensen mellan olika nyhetsmedier gör att de ibland inte bara förenklar utan också bluffar för att vara först med en nyhet. Är detta bra eller dåligt? Hur påverkar det ditt sätt att ta till dig nyheter?

Fråga 5
Jämför nyhetsrapporteringen i olika medier. Utgå ifrån en viss händelse och jämför hur olika medier rapporterar om den. På vilka sätt skiljer sig olika medier åt? Varför tror du att det är så?

Fråga 6
I avsnitt 6 diskuterades den objektiva nyhetsrapporteringen utifrån olika villkor. Tycker du att mediernas nyheter motsvarar den modell som visades? Är nyheterna alltid objektiva? Ge exempel och motivera!

Gruppövning
Följande övning är en nyhetsvärdering i praktiken. På nästa sida hittar du några olika nyheter och skall ta ställning till vilken som skall bli huvudnyhet för en tidning:

Nyhetsvärdering i praktiken