Regler för medierna

1. Inledning

Hittills har du kunnat läsa om hur mediesamhället fungerar och hur medierna försöker skapa nyheter. på den här sidan skall jag berätta om några av de regler som medierna måste hålla sig inom.

Det jag skriver kan kompletteras med mina sidor Lag och rätt, samt Lagstiftningen kring e-handeln.

2. Tryckfrihet

Tryckfrihetsförordningen, förkortad som TF, från 1949 är en av våra fyra grundlagar. (De övriga är regeringsformen, successionsordningen och yttrandefrihetsgrundlagen; se Riksdagen.se).

Inga andra lagar eller förordningar får strida mot grundlagarna. För att man skall kunna ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar samma beslut två gånger.

Det måste också hållas ett allmänt val mellan de två besluten. Riksdagen kan också begära en folkomröstning i särskilt knepiga fall.

Tryckfrihetsförordningen talar om vad som gäller för yttranden gjorda i tryckta medier. Lagen inleds med följande text:

"Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning."

Lagtexter är, som synes, ganska snåriga och svenskan kunde vara enklare att förstå. Lagen kan därför enklast sammanfattas i följande punkter.

i) Censurförbud
Statliga och offentliga organisationer får inte censurera texter som skall tryckas. De får inte heller förhandsgranska dem om syftet är att ta bort eller dölja påståenden som är obekväma eller opassande.

Det är också förbjudet att förhindra någon att trycka eller sprida det som trycks, t.ex i en tidning eller på webben.

Däremot kan man väcka åtal i efterhand, t.ex om en tidning far med osanning eller gör sig skyldiga mot förtal eller annat lagbrott. Här tillämpar man då upphovsrättslagen, personuppgiftslagen eller någon annan lag.

Åtal väcks dock nästan aldrig mot tidningen eller webbsidan, utan mot den person som står som ansvarig utgivare. Det är därför allt som publiceras måste ha en sådan, som går i god för att det som står inte bryter mot några lagar.

ii) Etableringsfrihet
Lagen säger också att alla som är svenska medborgare har rätt att starta en tidning och ge ut trycksaker eller publicera saker på webben utan hinder från staten. Men återigen måste det finnas någon som ansvarar för innehållet.

iii) Meddelarskydd
Meddelarskydd innebär att man skall kunna lämna uppgifter om saker man sett, t.ex ett brott, till en tidning, utan att man behöver uppge sitt namn eller bli straffad för det.

För att man skall kunna förbli anonym står det också i lagen att tidningen har rätt att hålla sina källor hemliga. I tidningar står det också ofta att de har fått in ett "anonymt tips". Det betyder att tidningen har fått in ett tips från en person som vill vara anonym. Även de som arbetar på en tidning har rätt att vara anonyma.

iv) Särskild rättsordning
Ett åtal som väcks mot en tidning rörande tryckfriheten kallas för ett tryckfrihetsåtal. När det händer så gäller särskilda regler. En jury kan avgöra skuldfrågan om parterna vill det.

Domstolen agerar sedan enligt principen "hellre fria än fälla", om juryn vill fälla. Vill juryn däremot frikänna tidningen är det denna dom som gäller. Detta ger alltså tidningarna ett ökat rättsligt skydd.

v) Offentlighetsprincipen
Alla handlingar som förvaras hos en myndighet skall vara tillgängliga för allmänheten. Undantaget är om handlingar är hemligstämplade, vilket bl.a sker för att bevara rikets säkerhet eller en enskild person. I sådana fall tillämpas även sekretesslagen och ibland även personuppgiftslagen.

På senare år har många kommuner startat kommunala bolag för att kommer runt offentlighetsprincipen. Man har då sluppit lämna ut handlingar. Kritikerna har varit många, men andra har försvarat kommunerna.

En annan debatt har gällt om vilket material som skall falla under offentlighetsprincipen. 2002 ringde jag runt till några olika kommuner och vissa räknade då cookies till allmänna handlingar. Andra rensade systematiskt datorerna från sådana för att slippa lämna ut dem. Ytterligare andra lämnade ej ut dem utan ansåg att cookies inte faller under offentlighetsprincipen.

3. Yttrandefrihet

En annan av Sveriges grundlagar är yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Den inleds med följande ord:

"Varje svensk medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst."

Lagen skall alltså skydda det fria ordet i radio och TV, på Internet, film, osv. Lagen kompletterar tryckfrihetsförordningen så att det fria ordet även gäller andra medier än tryckta.

Lagen innehåller således samma meddelarskydd, samma rättigheter att vara anonym och man tillämpar också ett särskilt rättsförfarande vid åtal mot medierna.

Ett undantag finns dock och det gäller etableringsfriheten. Alla har nämligen inte rätt att sända radio och TV. De som har fått tillstånd måste också rätta sig efter vissa regler.

De olika politiska partierna har olika åsikter om hur mycket staten skall blanda sig i vad och hur radio och TV sänder. Diskussionen har framförallt gällt huruvida det skall vara tillåtet med reklam i statliga medier. Fortfarande år 2004 är den nämligen reklamfri.

4. Etiska regler

Förutom lagarna om tryckfrihet och yttrandefrihet har medierna själva kommit överens om etiska regler.

Dessa handlar om hur medierna skall handla moraliskt, framförallt när det gäller publiceringen av nyheter.

Dessa publiceringsregler säger då bl.a att:

a) Man skall sträva efter att skapa korrekta nyheter. Detta för att förtroendet för massmedia inte skall bli dåligt. En korrekt nyhetsbevakning innebär att den skall vara allsidig, sann, kritisk. Löpsedlarna skall ha täckning i texten.

b) Man skall inte döma någon på förhand. Den som är utpekad skall få möjlighet att bemöta kritiken.

c) Den personliga integriteten måste respekteras. Man skall inte publicera uppgifter som inkräktar på folks privatliv. Men reglerna har ett tillägg: det är ok om allmänheten kräver det.

d) Namnge inte personer i onödan. Undvik även att publicera uppgifter som kan användas för att identifiera en viss person.

e) Använd bilder på personer med försiktighet. Detta gäller särskilt bilder på ännu ej dömda personer, brottsoffer och liknande.

f) Ge möjlighet till felaktigt utpekade personer att få bemöta kritiken och ge sin syn på saken. Publicera rättelser av felaktiga uppgifter väl synligt.

5. Om man bryter mot reglerna?

Det händer då och då att medierna bryter mot lagarna och reglerna. Därför finns det olika instanser som undersöker och gör bedömningar av vad som kan anses vara rätt eller fel.

Granskningen av tryckta medier

Pressombudsmannen (PO) kan avgöra om en tidning gjort fel. PO gör också egna undersökningar och granskningar.

Om fel begåtts tas fallet upp i pressens egen "hedersdomstol", som kallas Pressens Opinionsnämnd (POn). Om denna fäller en tidning måste tidningen publicera nämndens uttalanden på väl synlig plats.

Gruppen av organisationer som är med och skapar de pressetiska reglerna består bl.a av följande:

• Justitieombudsmannen
• Publicistklubben
• Svenska Journalistförbundet
• Sveriges Advokatsamfund
• Tidningsutgivarföreningen

De uttalar sig också i vissa frågor. Till dessa tillkommer sedan ytterligare intresseorganisationer, t.ex Etiska rådet. För länkar se den särskilda länksamlingen. Läs mer >

Granskningen av radio och TV

De statliga massmedierna har beslutat att de pressetiska reglerna skall gälla även för dem. Men eftersom radio och TV skiljer sig något åt har två myndigheter fått i uppgift att granska det som sänds:

• Radio- och TV-verket
• Granskningsnämnden för radio och TV

För länkar se den särskilda länksamlingen. Läs mer >

6. Diskussionsfrågor

Fråga 1
Är det bra att det finns meddelarskydd? Tycker du att det fungerar? Finns det någon risk för att tidningar missbrukar att man får använda sig av anonyma tips? Hur skall man kunna undvika det?

Fråga 2
Hur fungerar offentlighetsprincipen i din kommun? Går det att begära ut handlingar? Läs på kommunens hemsida vilka regler de tillämpar eller ring dem och fråga!

Fråga 3
Har din kommun startat några kommunala bolag? Hur fungerar offentlighetsprincipen där? Går det att få information om vad dessa bolag sysslar med?

Fråga 4
Tycker du att massmedia följer de etiska reglerna? Vilka medier gör det och vilka gör det inte? Vilka regler bryter de mot och på vilka sätt sker det? Varför tror du att det är så?

Fråga 5
På Etiska rådets sajt finns exempel på sådant som fällts för att det brutit mot lagen eller mot den allmänna uppfattningen om vad som är rätt. Leta upp ett exempel och redovisa varför det fälldes. Var det rätt beslut?

Gruppövning 1
I tidningar, i reklam och på andra ställen finns material som kan anses bryta mot de etiska reglerna. Försök hitta sådant material och fundera över varför detta material publiceras.

Hur hade man sett på den här typen av material för 50 år sedan? Hur tror du att vi kommer att se på det om några decennier? Kommer vi att acceptera det mer eller mindre?

Gruppövning 2
Din före detta blir kändis
Din före detta pojk- eller flickvän blir kändis. Nu ringer en kvällstidning upp dig och ber att få köpa bilder på honom eller henne.

• Lämnar du ut bilder alls? Frågar du någon om hur du skall göra?
• Kan du tänka dig att sälja bilder? Tidningen erbjuder dig 250.000:- för en bild av ditt ex naken. Säljer du bilden?
  • Om ja: Varför då?
  • Om nej: Kan du tänka dig att sälja om du får mer pengar?

Gruppövning 3
Länken nedan leder dig till en sida med några olika fallstudier över nyheter. Skall de publiceras eller inte?

Vad är rätt att publicera?