Mediesamhällets historia

1. Inledning

Mediesamhället har inte uppstått ur ingenting eller av en slump. På den här sidan berättar jag mer om hur utvecklingen gått till. Följande sidor kan användas som komplement till det jag skriver här:

Internets historia >

Datorns historia >

2. Bondesamhället

Följande bild visar de senaste seklernas utvecklingshistoria:

Fram till c:a år 1800 räknar man bondesamhället. Något exakt datum går naturligtvis inte att säga eftersom utvecklingen inte skedde samtidigt. I olika delar av världen finns ju bondesamhället kvar i våra dagar.

Bondesamhället föregicks av jägare och samlarkulturer, men det ligger väldigt långt tillbaka i tiden. Dessutom kan man säga att skriftspråket utvecklades i bondesamhällena.

Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar fanns i Romarriket för 2000 år sedan. Slavar användes då för att mångfaldiga olika meddelanden om viktiga händelser. Dessa skrifter såldes sedan till välbeställda romare.

Men det var först i och med tysken Johann Gutenberg (1397-1468) och hans insatser för boktryckarkonsten som det blev möjligt att skapa regelbundet utkommande publikationer. Man började trycka tidningar om handeln, propagandaskrifter och religiösa texter.

Ganska länge försökte man härma de dokument som munkar och andra skriftlärda tidigare hade skrivit för hand.

Frakturstilen skapades med sådana handskrifter som förebild. Den förekom i tryck ända in på 1900-talet. Idag används den väl dock mest inom musikbranschen, av artister som vill verka fräcka och tuffa?

Första svenska tidningen kom 1645 och hette Ordinari Post Tijdener, på dagens svenska ungefär "Post och Inrikes Tidningar". Den grundades av Axel Oxenstierna och användes för att föra ut propagandabudskap.

På den tiden samlades nyheter in via de lokala postmästarna och distribuerades till högste postmästaren i Stockholm, som i sin tur sorterade och satte samman nyheterna i tidningen.

Tidningarna lästes bara av ett fåtal i samhällets ekonomiska toppskikt. Anledningarna var att tidningarna var dyra och gavs ut i ganska få exemplar. Dessutom var spridningen dålig på grund av ännu outvecklade distributionskanaler.

Under 1700-talet startades fler tidningar och de spriddes till fler och fler personer. En livlig debatt om pressens yttrandefrihet inleddes och ledde fram till en tryckfrihetsförordning 1766. Den innebar bl.a att tidningarna inte fick kritisera kyrkan, religionen, kungahuset eller staten.

3. Industrisamhället

Under 1800-talet inträffade industrialismen. Som namnet antyder skapades då många industrier. Man gick mer och mer ifrån tillverkning för hand och utvecklade massproduktion i fabriker.

En bransch som utnyttjade den industriella tillverkningen var tidningsbranschen. Dagspressen blev under 1800-talet omfattande, både vad gäller antalet tidningar och antalet utgivna exemplar.

Industrialismen innebar att det blev lättare att trycka och distribuera tidningar. Många flyttade in till städerna i hopp om att få jobb. Samtidigt byggdes bättre vägar, vilket gynnade transporterna mellan städerna. När järnvägen kom kunde man plötsligt frakta mycket större mängder gods än tidigare.

Tidningen Aftonbladet startades 1830 av Lars Johan Hierta. Fortfarande har tidningen denna information på framsidan av tidningen och på första sidan på Aftonbladet.se, som bilden visar.

Hierta var inspirerad av utvecklingen i England och USA. Aftonbladet hade därför ett mer varierat innehåll. Tidningen kritiserade både staten och kungahuset, trots att det var förbjudet.

Karl XIV Johan ("Karl den fjortonde") försökte stoppa Aftonbladets utgivning, men misslyckades. Hierta lär ha kontrat med att ge tidningen olika namn varje dag och kallade tidningen "Det första Aftonbladet", "Det andra Aftonbladet", osv.

I slutet av 1800-talet trycktes en annan tidning, Stockholmstidningen, i fler än 100.000 exemplar varje dag. Detta anses av många vara ett stort steg, eftersom man kan säga att Sverige då för första gången uppnådde masskommunikation.

Under slutet av 1800-talet och början av nästa sekel blev tidningarna politiska. Det betyder att de då började företräda olika politiska intressen. Vissa tidningar blev knutna till ett politiskt parti, medan andra var "oberoende" politiska.

Sedan 1965 har ett statligt presstöd delats ut till olika tidningar. En anledning har varit att få tidningarna att leva vidare. Under 1940-70 minskade nämligen antalet dagstidningar dramatiskt och många tvingades gå i graven.

Sedan 1970 har många tidningar också blivit stora på bekostnad av de mindre. Under 1990-talet har konkurrensen från TV, internet och gratistidningar också varit stor. Partipolitiken har också mer eller mindre försvunnit från de stora tidningarnas sidor.

4. Diskussionsfrågor

Fråga 1
Hur tror du att man kommunicerade i bondesamhället? Hur kommunicerade man i industrisamhället?

Fråga 2
Hur skulle man bära sig åt i ett bondesamhälle, industrisamhälle och ett mediesamhälle för att nå ut med ett budskap till hela befolkningen i ett land?

Fråga 3
Vilka tror du var orsakerna till att mediesamhället växte fram?

Fråga 4
Mediesamhället är ganska sårbart idag, jämfört med industri- och bondesamhällena. Vad tror du skulle hända om det blev totalt strömavbrott i vårt land under en dag? Vad skulle hänt för 100 år sedan?

Fråga 5
Vad tror du händer i nästa utvecklingssteg, efter mediesamhället?

Hemuppgift
I ditt hem finns många olika verktyg, apparater och uppfinningar. Försök hitta tio stycken som kom till i bondesamhället. Hitta också tio från industrisamhället och ytterligare tio från mediesamhället.

Exempel: Grötsleven uppfanns i bondesamhället, kapsylöppnaren i industrisamhället och TV-tidningen i mediesamhället.