Källkritik

1. Inledning

På den här sidan berättar jag om källkritik alltså hur man vet att det man hör och läser är sant och baserat på fakta. Jag diskuterar också varför det är så viktigt.

Sidor som kompletterar denna är dels alla dem i sektionen Mediesamhället. Sedan är sidan om lag och rätt på internet. Gå dit >

Du hittar också en källkritisk redogörelse för e-post på sidan Tolka mejlets brevhuvud. Läs mer >

2. Vad är källkritik och varför behövs den?

Källkritik handlar om att granska och kontrollera de källor man får information ifrån. Det handlar om att inte ta in informationen helt okritiskt eller tro på all som man hör och läser. Men samtidigt innebär källkritik inte om att inte tro på något alls. Källkritik är att hitta det som är sant och stämmer med väl prövade fakta.

Om inte den information som finns är sann och tillförlitlig skapas lätt rykten och annat som man inte vill ha. I ett mediesamhälle är ju detta extra viktigt. Vi måste kunna lita på att det vi läser i tidningarna och ser på nyheterna i tv.

Ändå händer det att radio, tv och tidningar har fel. De måste då på ett tydligt sätt berätta detta för lyssnarna eller tittarna. Ett bra exempel på en sådan händelse var då medierna rapporterade om att polisen hade gripit Anna Lindhs mördare, 2004:

Under ett par veckor hade kvällstidningarna extrasidor om denne man. Hans liv gicks igenom och vänner och familj intervjuades. Bilden av en psykopat och kallsinnig mördare målades upp. Problemet var bara att han inte var mördaren!

Några veckor senare släpptes han och den verklige mördaren anhölls. I en intervju efteråt i TV3, med Robert Aschberg som utfrågare, menade mannen sedan att han oförskyllt fått sitt liv förstört. Det enda han gjorde var att likna den person polisen trodde hade begått brottet.

Hur många svenskar hade dömt honom på förhand? Förmodligen de flesta. Vi litar ju normalt sett på att det som står i morgon- och kvällstidningarna är sant eller nästan sant. Men i takt med att konkurrensen hårdnar mellan olika medier är det lätt att en tidning som vill sälja några extra lösnummer publicerar osanna eller okontrollerade uppgifter, bara för att det är en bra historia.

Då måste man ha huvudet på skaft och vara källkritisk. När inte medierna är det måste man själv alltså filtrera informationen på rätt sätt!

Det finns gott om artiklar som behandlar just det här fallet. Tyvärr tenderar tidningar och andra sajtägare att flytta runt materialet varför jag inte ger specifika länkar. Leta själva på Google och titta bland mina allmänna länktips. Gå dit >

Ännu tydligare blir ju detta för den som surfar på internet. Här finns över huvud taget väldigt lite källkritik bland dem som publicerar nyheter och information. Många gånger är det privatpersoner, intresseorganisationer eller människor som vill sprida propaganda, som gjort sidorna. I sådana fall har man inte en chans att veta vad som är sant och falskt om man inte kan tolka informationen och sålla bort felaktigt material.

3. Källkritiska grundfrågor

Syftet med källkritik är alltså att veta vad som är sant för att kunna leva i mediesamhället. Genom att kunna filtrera bort felaktig information kan man få en bra grund att stå på för sina beslut.

Mer specifikt handlar källkritik om att ta reda på om det man läser verkligen stämmer. Det finns då ett antal grundfrågor som man skall ställa:

Vem har tagit fram informationen?
En artikel som är skriven av en anonym person har självklart mindre trovärdighet än en som är skriven av en namngiven person. Det handlar nämligen om att den som skriver under en artikel i god för det som står där. Är artikeln en åsikt så står personen bakom åsikten. Förmedlar artikeln fakta är det den som skrivit artikeln som garanterar att det som står är korrekt.

Vilka källor finns?
I vissa fall använder sig författaren av källor, som då måste redovisas. På så vis kan man alltid kontrollera att det som författaren hänvisar till stämmer överens med källorna.

På min webresurs försöker jag alltid ange de källor jag använt. Men i väldigt många fall finns det inga källor. Jag kan ha lärt mig ett hantverk på egen hand eller jag kan ha läst en massa böcker utan att få svar. Då är ju källor inte möjliga att ange. I stället skriver jag under mina sidor och nämner alla dem som hittar faktafel.

Vilket syfte har texten?
Vilket syfte eller motiv har författaren? Är det att informera läsaren om fatka, att väcka känslor och opinion eller något annat? Författarens vinkling av fakta kan vara väl så viktig för den som är källkritisk.

Är texten objektiv?
Skriver han eller hon detta utifrån en så objektiv ståndpunkt som möjligt eller finns det kommersiella, politiska eller andra intressen bakom? Ett exempel på hur svårt det kan vara att veta vad som är sant är då jag arbetade i hi-fi branschen för 15 år sedan. Det företag jag arbetade på importerade då förstärkare av ett numera känt märke. Vi skickade sedan dessa till branschtidningar som gjorde tester.

Dessa tester presenterades alltid som oberoende och objektiva. Men när vi läste testerna fick vi ganska snart klart för oss att tidningens journalister antingen blivit mutade på något sätt eller så hade våra konkurrenter skickat in "dopade" produkter, dvs som var förbättrade på olika sätt för att få bättre betyg.

Tidningarnas dåliga recensioner av våra produkter byggde nämligen på tester som inte verkade vara korrekt genomförda. Sedan dess är jag därför oerhört skeptisk emot branschtidningarnas tester och försöker alltid vara källkritisk. Nu skall jag berätta vad det innebär.

4. Källkritik på Internet

Vi vet alla att källkritik på Internet är extra viktig. Informationen är ju nämligen flyktig och obeständig. Den är lätt att publicera för vem som helst och därmed också lätt att ändra. Det går enklare att vara anonym eller luras om vem man är. Informationen sprids också väldigt enkelt och snabbt.

Hur är man då källkritisk? Jag har valt att använda mig av källkritik på Internet, men kommer att koppla metoderna även till andra delar av mediesamhället. Följande frågor tycker jag man kan ställa för att komplettera grundfrågorna från förra avsnittet:

Vem är ansvarig utgivare?

Ansvarig utgivare kan vara en anonym person, en privatperson, en organisation, myndighet, företag, osv. Genom att kolla upp detta kan man snabbt får en grov överblick över en sajt. Bara för att författaren är anonym eller en privatperson behöver inte informationen vara falsk, men den kan då vara svårare att kontrollera. Et företag går att ringa eller mejla och ställa frågor till, vilket kan vara svårare om det är en privatperson.

I många äldre artiklar om källkritik talar man om att själva hemsidesadresen är viktig. Men det var förr då inte vem som helst kunde skaffa en egen domän. Idag är dock adressen inte lika viktig att granska, eftersom alla kan skaffa en unik domän.

Tänk dock på att en del företag som vill luras använder sig av snarlika webbadresser. i vissa fall har de även gjort en utseendemässigt exakt kopia av sajten, men ändrat innehållet. Exempel är:

Riktig: Knarkarbajs.nu	Falsk: Knarkärnajs.nu

Exemplet är hämtat från en sajt emot och en sajt för knark, i januari 2005. Som du ser har den falska sidan lånat såväl adress, namn som utseende från originalet.

Det finns många sådana här exempel. Levandehistoria.org är en myndighet som har regeringens uppdrag att främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter. Man utgår ifrån kända fakta om Förintelsen. På Levandehistoria.com förnekas dessa fakta som bluff, men ingen vågar framträda som ansvarig utgivare.

Vita huset i Washington har en hemsida som har adressen Whitehouse.gov. En satirsida har lagts upp på Whitehouse.org. Tidigare fanns en porrsajt på Whitehouse.com.

En del företag utnyttjar vanliga felskrivningar och registrerar en adress på sådana namn för att få fler besökare. Men oavsett vilken sajt man är på, vilken adress den har och vad den kan tänkas innehålla skall man alltid kontrollera om det finns någon ansvarig utgivare.

Utifrån det man vet om denne och de som ligger bakom sidan kan man göra lite research. Man kan försöka slå upp namnet på Google. Svenska namn, adresser och telefonnummer kan man också kontrollera genom Eniro, Posten och liknande ställen.

Andra saker du kan fundera över

Förutom det jag skrivit hittills finns några andra saker att tänka på då man ägnar sig åt källkritik av informationen på en hemsida:

Hur gammal är informationen?
Går det att hitta information om när texten skrevs uppdaterades?

Bilder går att kopiera och manipulera
Som du såg i exemplet ovan kan man ganska enkelt kopiera bildmaterial och retuschera bilder så att de blir ganska lika originalet. Därför bör man alltid vara vaksam då ett bildmaterial används som bevis.

Skilj på medvetna fel och slarvfel!
Det är skillnad mellan att medvetet undanhålla vissa fakta eller förvränga information och att göra slarvfel. Ha alltså förståelse för att enskilda fel kan förekomma, men håll ögonen öppna om de blir för många.

All information är subjektiv
Den information du hittar på en hemsida har valts ut för att belysa något. Detta urval har någon eller några gjort mer eller mindre bra. Man bör därför hålla i minnet att det kan finnas fakta som inte nämns för att den glömts bort, inte hittats eller helt enkelt uteslutits.

Jämför informationen med andra källor
Se alltid till så att du kontrollerar den information du har fått genom att jämföra den med vad andra skrivit. Ju fler källor du konsulterar desto bredare underlag får du. Jämför gärna en dagstidning med en morgontidning, en kommersiells sajt med en ideell, en svensk med en utländsk, osv.

5. Blog och wiki

Hittills har jag skrivit om källkritik utifrån perspektivet att allt man läser inte är sant och att man därför bör fundera över hur man tar reda på hur man kontrollerar om det är sant. Men måste allt man läser kategoriseras som sant eller falskt?

På internet har det nämligen vuxit fram flera olika företeelser som driver just den här frågan till sin spets. Det finns skämtsidor som säger att det som står på sidan är sant, trots att alla vet att det inte är det. Då kan man uppfatta budskapet som humoristiskt eller satiriskt.

Blog

Men det finns också sidor där personer säger saker som man inte vet om det stämmer, men där det inte är så intressant om det är sant eller falskt. I stället visar dessa sidor upp vad en person tycker. Vissa sådana sidor kallas ibland för bloggsidor eller bloggar.

I min ordlista förklarar jag ordet så här: "Ordet är en kortform för weblog. Det är ett samlingsord för dagböcker, analyser, åsikter, osv, som skrivs in i och publiceras på nätet, ofta via särskilda program eller webbplatser." Oftast är det amatörer som skriver - eller bloggar som man också säger - tipsar, ger förslag, diskuterar, debatterar och publicerar alltihop på en webbsida.

I många fall är bloggar sidor som tar upp nyheter som vanliga nyhetsmedier inte tar upp. Ursprungligen var detta tanken och de första bloggarna handlade inte alls om personen som skrev. Men i takt med att bloggandet blev mer allmänt kom många att börja skriva om sig själva i dagboksform.

Bloggsidor skiljr sig normalt lite från vanliga hemsidor då de ofta samlas under en särskild domän, t.ex Blogga.nu.

Wiki

Ett annat fenomen är wiki. Wikisidor är faktabaserade och användarna hjälps där själva åt att hålla koll på vad som är sant och inte. Men sanningen är alltid relativ och upptäcker någon ett faktafel är det bara att gå in och ändra i texten.

I min ordlista förklarar jag ordet så här: "Ursprungligen har ordet innebörden "ett fritt uppslagsverk som vem som helst kan lägga till information i", alltså en "anarkistisk" encyklopedi. Men i och med att nätet blivit mer och mer tillgängligt har man i praktiken nästan alltid en moderator och regler, vilka styr vad som läggs in och tas bort."

På wiki-uppslagsverket Susning.nu beskriver man fenomenet så här: "Ordet är från Hawaiianskans wikiwiki som betyder snabb. Wiki-sidor är ofta ett mycket snabbare sätt att bygga upp en rätt stor samling dokument, jämfört med att skriva allt själv. Detta lämpar sig för nya kunskapsområden, av flera individer tillsammans, och passar därför mycket bra inom nydanande systemutveckling. Den första wiki-webbplatsen skapades 1994 av Ward Cunningham som är systemutvecklare i Portland, Oregon, USA."

En annan väldigt bra wiki-sida är Wikipedia.org där man snabbt och enkelt kan få information om det mesta inom de flesta områden. Poängen är dock inte att ställa krav på att allt måste vara sant. Man får själv ta ansvaret för att kolla upp sanningshalten om man vill bygga sina resonemang på det som står på en wiki-sida.

6. Diskussionsfrågor

Fråga 1
Varför tror du att källkritik behövs? Vad skulle hända om du inte visste om det du läste var sant eller falskt? Vet du alltid om det är det? Motivera!

Fråga 2
Tycker du att de källkritiska grundfrågorna som jag satt upp är bra? Går de alltid att använda? Vad gör du om de inte går att får svar på på en sajt?

Fråga 3
Undersök några sajter som du känner till. Vilka personer eller företag står som ansvarig utgivare? Hur trovärdiga skulle du vilja säga att de är? Varför då?

Fråga 4
På vilka sätt kan man manipulera en bild så att den ljuger? Vem tror du skulle vilja göra det?

Fråga 5
Måste allting vara sant? Är det viktigt för dig att veta om informationen på nätt är sann eller inte? Varför då? När är det viktigt att informationen är sann och när spelar det mindre roll?

Fråga 6
Vilken information avslöjar vad författaren tycker? När tycker du att informationen får vara subjektiv och när måste informationen vara så objektiv som möjligt?