Det ekonomiska kretsloppet

1. Inledning

Den här sidan avslutar sektionen om samhällsekonomi. Här berättar jag lite om statens ekonomi och hur flödet av varor, tjänster och pengar sker i samhället.

2. Statens ekonomi

Statens ekonomi handlar först och främst om vilket ekonomiskt system man använder. Det finns tre grundtyper: marknadsekonomi, planekonomi och en blandning av de tre.

Marknadsekonomi innebär att det är marknaden som styr. Ordet "marknad" skall dock ses mycket brett, eftersom det inte är en marknad och inte heller någon marknad i den lite äldre betydelsen. Ordet "marknad" används ju idag om många olika områden, som arbetsmarknad, bostadsmarknad, båtmarknad, osv.

Marknadsekonomi innebär helt enkelt att man skaffar varor och tjänster via olika marknader eller kanaler. Det man vill ha köper man och det man vill bli av med eller tjäna pengar på säljer man. Relationen mellan säljaren och köparen regleras av sådant som utbud och efterfrågan, liksom av lagar.

Nedan ser du ett schema över hur utbudet och efterfrågan förhåller sig till varandra:

Planekonomi är marknadsekonomins motsats. I en sådan är det inte utbud och efterfrågan som styr vad som skall produceras utan staten. Det är staten som lägger fram en planering för de närmaste åren som man måste rätta sig efter. Därmed finns inte heller någon fri konkurrens mellan företagen - som dessutom är statsägda.

Någon form av marknadsekonomi brukar vara det vanligaste systemet i kapitalistiska länder. Planekonomi är vanligast i socialistiska länder. Men det är sällan så att man hittar renodlade system. Oftast praktiserar man i stället olika blandformer.

I Sverige har vi en sådan variant. Blandekonomin innebär att staten (och kommunerna) äger vissa verksamheter, som Posten, Polisen, den mesta vården, de flesta skolorna, osv. Företagen får däremot konkurrera fritt när det gäller transporter, livsmedel, konfektion, osv.

3. Det ekonomiska kretsloppet

På sidan "Vad är samhällsekonomi?" tittade vi lite på BNP och konjunkturer. Essensen av det jag skrev är att konjunkturen avslöjar vilken ekonomisk situation staten befinner sig i. Vid lågkonjunktur har staten lite pengar och vid högkonjunktur har den mer pengar.

Om statens inkomster är större än dess utgifter så uppstår ett överskott. I statsbudgeten försöker regeringen alltid förutsäga om staten kommer att göra ett överskott eller underskott. I det senare fallet pratar man om ett budgetunderskott. För att förhindra att det blir för stort vidtar man alltid olika åtgärder, beroende på vilken politik man vill föra. Man kan antingen höja skatterna eller skära i de offentliga utgifterna.

Till de offentliga utgifterna räknar man framförallt den offentliga sektorn. Den består av sådana verksamheter som staten finansierar. I en ren marknadsekonomi är denna del ganska liten (beroende på hur man räknar), medan den i en blandekonomi som vår är större.

I Sverige utgörs den offentliga sektorn av försvaret, polisen, tullen, delar av skolan, delar av vården och delar av kulturen. De politiska partierna har olika åsikter hur mycket pengar som skall satsas på den offentliga sektorn och vilka delar som skall ingå i den.

Då staten får ont om pengar kan den låna. Riksgäldskontoret sköter en del av denna genom att sälja obligationer och statsskuldväxlar. Staten kan också låna pengar från utlandet. Summan av alla lån kallas statsskulden. Den 31 januari 2005 var den 1287 miljarder kronor. I och med låg Sverige på en normal nivå inom EU!

Kretsloppet av pengar, mellan staten, företagen, medborgarena och utlandet, kan ritas upp enligt olika scheman. Här är först ett förslag på hur det ser ut mellan företagen och hushållen:

Företagen behöver arbetskraft och den kommer från hushållen. I gengäld betalar företagen ut löner. Hushållen behöver sedan varor och tjänster som de betalar med de pengar de fått ut i lön. På så sätt skapas ett kretslopp.

Men blandar vi in staten blir schemat betydligt mer komplicerat:

När banker och kreditinstitut tillkommer så måste pilar ritas för sådant som lån och betalningar. Den offentliga sektorn genererar både service och bidrag å ena sidan och finansieras via skatter och avgifter å den andra.

Jag har även lagt till politiska beslut, som påverkar vilka skatter och avgifter som skall betalas, samt import och export. Men schemat går givetvis att expandera med fler faktorer.

4. Det ekologisk-ekonomiska kretsloppet

Som vi såg i diskussionen om BNP finns ofta faktorer som vi kanske normalt sett inte räknar med. Här har jag försökt att addera ekologiska faktorer till schemat.

Faktorer som nedsmutsning och förstörelse av naturen då råvaror tas fram ger delvis nya riktningar för det ekonomiska kretsloppet. Här finns dels förluster vid produktionen, i form av energibortfall, föroreningar och liknande.

Även hushållen producerar avfall. Visst går till återvinning, men ganska mycket avfall hamnar i naturen. På sikt kommer detta att bli kostsamt för samhället.

5. Frågor och övningar

Fråga 1
Vad menas med marknadsekonomi och planekonomi? Vilket ekonomiskt system har vi i Sverige?

Fråga 2
Vad är utbud och efterfrågan? Hur uppnår man jämviktspriset tror du?

Fråga 3
Vad menas med det ekonomiska kretsloppet? Försök rita upp ett schema över hur ett sådant kan se ut.

Fråga 4
Vad innebär det för det ekonomiska kretsloppet om ekologiska faktorer tas med i beräkningen? Vilka ekologiska faktorer tycker du är viktigast?

Fråga 5
På vilka sätt tror du att politiska beslut kan förändra ett ekonomiskt kretslopp? Vilken makt tror du politikerna har att göra sådana förändringar?

Fördjupningsuppgift 1
Vad säger olika ideologier om marknaden? Hur skiljer sig t.ex kapitalismen och marxismen åt? Finns det något de är överens om?

Fördjupningsuppgift 2
På vilka sätt tycker du att man kan väga in miljöfaktorer då man mäter levnadsstandarden i ett land? Vad säger de olika politiska partierna om miljön i sin välfärdspolitik?