Boende och försäkringar

1. Boendeformer

På vilka olika sätt kan man bo? Då menar jag inte om man bor i lyxvilla eller i en liten koja ute i skogen. Snarare menar jag det som brukar kallas boendeformer. Man kan då:

Bo hemma hos sin mamma och/eller pappa
Detta innebär för de flesta att de bor kvar lite längre medan de söker lägenhet. Idag är det inte ovanligt att ungdomar bor kvar flera år efter det de fyllt 20, om utrymmet tillåter. Så mycket som 50% av personer som är mellan 20-27 år bor kvar hemma, åtminstone i storstäderna. Framförallt är ju detta praktiskt om man studerar och redan har begränsad ekonomi. Boendeformen kallas även för att man bor som mambo.

Vara inneboende
Detta är en variant av den förra och innebär att man hyr ett rum hos någon som har lediga rum i en lägenhet eller en villa.

Bo i andra hand
Denna boendeform innebär oftast att man hyr en hel lägenhet (eller villa) av någon som har förstahandskontraktet, men som av någon anledning inte behöver bo där under (vanligtvis) ett halvår eller ett år.

Bo i studentlägenhet
I städer med universitet och högskolor finns det oftast studentlägenheter att hyra (om man är ute i god tid). Det är små, enkla och billiga lägenheter i långa korridorer, ofta med ett gemensamt kök. Man säger därför ibland att man bor i studentkorridor.

Bo i hyreslägenhet
Detta är oftast det första "riktiga" boendet man har. Med ett förstahandskontrakt har man nämligen besittningsrätten till lägenheten. Detta är samma sak som att man har besittningsskyddet.

Detta innebär att hyresvärden inte kan säga upp hyreskontraktet hur som helst. Du har som regel rätt att få hyresavtalet förlängt om du blir uppsagd. Om du inte vill flytta prövar Hyresnämnden om du får bo kvar. Besittningsskyddet innebär också att du har en rätt att få en rimlig hyra.

Bo i bostadsrätt
Ännu starkare boendeform är att köpa en lägenhet, alltså bo i en bostadsrätt. Då äger man lägenheten och blir oftast medlem i en bostadsrättsförening. Till skillnad från då man hyr sin lägenhet måste man då också stå för vissa kostnader själv, som kyl, frys, diskmaskin och enklare reparationer.

Bo i villa eller radhus
Köper man en villa eller ett radhus får man oftast ett ännu starkare boende, som kallas äganderätt. Men detta boende är också ganska dyrt och man måste oftast låna pengar för att köpa ett eget hus. Dessutom måste man sköta det mesta fastighetsunderhållet själv, som att måla om huset, klippa gräset och skotta snö.

Andra sätt att bo
Sedan finns det självklart ytterligare boendeformer, som är mer eller mindre bra. Man kan bo svart i någon lokal där det egentligen inte skall bo någon. Då kan man när som helst bli vräkt. I vissa städer finns bostadshotell, som ofta utnyttjas av socialtjänsten för ungdomar som av någon anledning blivit utslängda av sina föräldrar.

Man kan också bo i ett kollektiv eller kooperativ, som innebär att man bor mer tillsammans, antingen i samma lägenhet eller hus. Man sköter då ofta viss fastighetsskötsel själv och fattar många gemensamma beslut.

2. Hyresrätt

Eftersom hyresrätten är den vanligaste boendeformen i Sverige tänkte jag säga lite mer om den. På senare år har hyresrättens vara eller inte vara diskuterats flitigt. Många hyresrätter har t.ex omvandlats till bostadsrätter i attraktiva områden. Den som haft pengar att köpa en sådan lägenhet har i allmänhet gjort en bra affär. Men eftersom alla inte har råd kan rättviseaspekten diskuteras.

Just rättvisa var en av ursprungstankarna med att starta kommunala fastighetsbolag. Dessa äger stora bostadsområden för att garantera medborgarna ett bra och billigt boende. Men olika politiska partier har något olika uppfattningar om hur kommunen skall sköta bostadsmarknaden.

Förenklat skulle man kunna säga att några partier menar att kommunen måste ta ett stort ansvar, medan andra partier menar att utbud och efterfrågan är bästa vägen.

Hyresrätternas reglerade hyror har också diskuterats flitigt. I Sverige är hyrorna inte reglerade efter utbud och efterfrågan utan efter vad som står i hyreslagen. Lagen innehåller en rad punkter som avgör hur stor hyran får vara. Även om lagen har blivit svagare på senare år så gäller det fortfarande att inkomsten och möjligheten att betala höga hyror inte skall få avgöra var man kan bo.

Varje år förhandlar de kommunala fastighetsbolagen med hyresgästföreningen om hur stor hyran skall bli året därpå. Privata fastighetsägare måste sedan rätta sig efter det de kommer fram till och får inte ta ut högre hyror för liknande lägenheter.

3. Försäkringar

Alla svenska medborgare har en grundförsäkring genom de allmänna sjuk- och pensionsförsäkringarna, alltså det som i dagligt tal kallas socialförsäkringen. Skyddet består av en allmän sjukförsäkring, en allmän sjukpension, tilläggspension och en arbetsskadeförsäkring.

Dessa försäkringar sköts av Försäkringskassorna runt om i landet. Premien (avgiften) till socialförsäkringarna betalas via arbetsgivaravgifter, egenavgifter och statliga skatter.

Förutom dessa försäkringar kan man sedan bygga på sitt skydd ytterligare. Privata pensionsförsäkringar är t.ex något som man kan skaffa för att få lite mer pengar än den statliga pensionen.

En viktig detalj när man flyttar hemifrån och skaffar sig en egen bostad är att skaffa ett bra grundskydd för sin egendom och för sig själv. En försäkring hjälper dig med det ekonomiska då du har råkat ut för en olycka. I stället för att betala alla kostnader själv kan du då få en del betalat av ett försäkringsbolag.

Alla försäkringar innehåller olika villkor. Vilka dessa är står i försäkringsbrevet. De flesta försäkringar innehåller en självrisk, som innebär att du måste betala en del av beloppet själv. En självrisk på tusen kronor innebär att du måste betala de första tusen kronorna själv och att försäkringen täcker kostnaderna utöver det.

För att aktivera en försäkring ansöker man hos ett försäkringsbolag. Man betalar sedan en premie för försäkringen, som är en månatlig eller årlig avgift. Förutom en hemförsäkring som gäller ditt boende kan du försäkra nästan vad som helst.

Hemförsäkring
Ger ett grundläggande skydd ifall någon skulle göra inbrott, en vattenläcka eller brand skulle uppstå, osv. Olika hemförsäkringar innehåller olika villkor och ger också olika ersättningsbelopp.

I vissa ingår en drulleförsäkring, som innebär att man kan få ersättning för saker som går sönder trots att man varit allmänt oförsiktig eller klantig. Ett sådant tillägg kan också gälla om man har sönder andras saker eller om man lånar ut sakerna till andra som förstör dem.

En del hemförsäkringar gäller bara i lägenheten, men inte på saker man förvarar på vinden eller i källaren. Därför bör man alltid kontrollera försäkringsvillkoren noga.

Egendomsförsäkringar
Har man särskilt värdefulla föremål i sin ägo, som musikinstrument, konstverk eller smycken, kan man göra en tilläggsförsäkring till hemförsäkringen så att den täcker även denna egendom.

Olycksfallsförsäkring
Försäkrar dig mot olyckor och ersätter dina omkostnader för sjukhusbesök och liknande. I många sådana försäkringar finns också ett invaliditetsskydd.

Livförsäkring
Ger dina efterlevande (maka/make och barn) en viss ersättning om du skulle avlida. Innehåller oftast också invaliditetsskydd. Olycks-, liv- och många andra typer av försäkringar kräver att man lämnar intyg av olika slag. Det kan vara hälsointyg om man vill ha ut ersättning då man blir sjuk. Är man redan sjuk kan man oftast inte teckna försäkringen alls. Försäkringsbolagen pratar ofta om att de gör individuella riskprövningar.

Fordonsförsäkringar
Man kan försäkra bilen, båten, husvagnen och andra fordon.

Sedan finns självklart också andra försäkringar, bl.a privata sjukförsäkringar och arbetslöshetsförsäkringar. Många försäkringsbolag har dessutom egna paketlösningar där flera försäkringar byggts ihop. Specialförsäkringar som gäller under en kort tid finns också, t.ex reseföretagens reseförsäkringar.

Den som har ett eget företag hemma och har inventarier som tillhör företaget behöver oftast en särskild företagsförsäkring. Företagets tillgångar täcks nämligen inte av hemförsäkringen.

Om man råkat ut för något som man tror försäkringen täcker måste man göra en anmälan till sitt försäkringsbolag. Hur man gör det varierar mellan olika bolag och med vilken försäkring man har. Har man råkat ut för en skada eller stöld bör man först kontrollera följande:

• Vad har skadats eller stulits?
• Hur gammalt var det som stals och vad kan det ha varit värt?
• Är ärendet anmält till polisen? Ta då fram diarienumret som du fick när du anmälde.
• Du måste oftast kunna visa upp inköpskvitton för att bevisa märket, modellen och inköpspriset. Garantibevis och liknande är också bra att ha till hands.
• I många fall kräver försäkringsbolaget även infomation om vilket lås man har, om man har larm, stöldskyddsmärkning, osv.
• Om någon person skadats vill de även veta var och hur.

Försäkringsbolaget gör sedan en utredning där skadan eller förlusten vägs mot försäkringen. Eftersom försäkringsbedrägerierna är många (folk ljuger om sin skada eller förlust), så brukar sådana ta lite tid och innebära en del administration.

4. Frågor och övningar

Fråga 1
Vilka olika boendeformer finns? Vilken tror du är billigast och vilken är dyrast? Varför tror du hyran är lägre för lägenheter man köper och högre om man hyr? Hur skulle du vilja bo inom ett år? Inom fem år?

Fråga 2
Vilket ansvar tycker du att kommunen har för att det finns lägenheter till alla? På vilka sätt tror du att kommunen kan påverka bostadsbyggandet?

Fråga 3
Vad är en försäkring? Varför tror du att man vill försäkra sig? Vad händer om man inte har försäkrat sig?

Fråga 4
Varför tror du att försäkringsbedrägerier förekommer? Skulle du kunna göra något sådant? Varför (inte) då?

Fråga 5
Hur tror du att ett samhälle fungerar där man inte kan försäkra sig?

Fördjupningsuppgift 1
Hur mycket kostar hyran i en hyreslägenhet i centrum av den ort där du bor? Hur mycket kostar en lägenhet att köpa?

Fördjupningsuppgift 2
Förklara hur man lånar pengar till en bostad. Vad är bottenlån och topplån? Får vem som helst låna pengar? Hur mycket skulle du behöva låna idag om du skulle köpa en lägenhet?

Fördjupningsuppgift 3
Tycker du att det är rätt att alla skall betala ungefär lika stor hyra? Vad säger de politiska partierna om hyrorna? Vad tror du det skulle innebära i din kommun om hyrorna blev differentierade, dvs styrdes av utbud och efterfrågan snarare än en gemensam norm?

Fördjupningsuppgift 4
Vad heter de kommunala fastighetsbolagen där du bor? Nämn även några privata. Vad har de för bestämmelser för att bli vräkt? Skiljer det mellan kommunens och de privata fastighetsbolagens regler?

Fördjupningsuppgift 5
Vad kostar en hemförsäkring för dig om du skulle flytta hemifrån? Vad ingår i försäkringen? Vad kostar den?