Guide till fotbollens spelregler

1. Inledning

Denna text skrevs i april 2000 som en del av en numera nerlagd sajt. Materialet hämtades från Spelregler för fotboll 2000, som gavs ut av Svenska Fotbollförbundet. En ny regelbok gavs ut 2006 med några smärre ändringar. Den går att beställa från förbundets hemsida.

2. För vilka gäller reglerna?

Reglerna gäller för alla lag i alla serier i Sverige. Man gör ibland undantag i träningsmatcher, vänskapsmatcher, turneringar och cuper, liksom för lag med spelare under 16 år, för damfotbollen, samt för veteranlag (över 35 år). Om ett lag i Superettan ställer upp med en 15-åring, en dam och en som är 36 år, måste dessa självklart följa de vanliga reglerna.

Det som får ändras är spelplanens storlek och underlag, bollens storlek och material, målramens mått, speltiden, antalet spelare på plan, samt antalet avbytare.

3. Spelplanen och målet

I svenska seriesystemet måste spelplanen vara minst 90 meter och maximalt 120 meter lång. Bredden skall vara mellan 45 och 90 meter. Det betyder faktiskt att den största planen får vara mer än dubbelt så stor som den minsta!

Internationella spelplaner måste vara mellan 100 och 110 meter långa och mellan 64 och 75 meter breda.

Linjerna som markerar de olika områdena får inte vara bredare än 12 cm och flaggstolparna runt sidlinjen måste vara minst 1,5 meter höga. Det måste sitta flaggstolpar i alla fyra hörnen och om det även finns två stolpar i höjd med mittlinjen måste de stå minst en meter utanför sidlinjen. Hörncirkeln är egentligen en kvartscirkel, vars radie måste vara en meter.

Mittcirkeln skall ha en radie på 9,15 meter. Straffområdets bredd skall vara 40,32 meter och det alltså oavsett hur stor planen är. Straffområdet skall gå 16,5 meter in på planen. Målområdet innanför straffområdet skall vara 7,32 meter brett och sträcka sig 5,5 meter in på planen. Straffpunkten skall ligga precis 11 meter från mållinjen.

Målet måste vara 2,44 m högt och 7,32 m brett. Anledningen till alla knepiga mått är att man omräknar britternas måttsystem till det metriska och standardeuropeiska. Målet är, enligt det brittiska systemet, 8 fot högt och 8 yards brett. En fot är 30,48 cm och en yard är 91,44 cm.

Målramens tjocklek skall vara 12 cm och stolparna och ribban får vara kvadratiska, rektangulära, runda eller elliptiska. Målet och nätet måste sitta fast i marken och nätet måste dessutom vara ordentligt upphängt så att det inte hindrar målvakten. Reklam är inte tillåten under spelets gång, vare sig på nätet eller på planen.

Vad händer om målet eller nätet går sönder under en match?
Då stoppas spelet och det trasiga repareras. Man får byta ut målet mot ett nytt, men målet måste kunna förankras i marken. Man får också byta ut delar av målramen. Går det inte att laga målet måste matchen avbrytas. Detta har många supportrar försökt utnyttja genom åren!

Området där lagledningen och avbytarna sitter kallas för "det tekniska området".

Bollens omkrets skall innan matchstart vara mellan 68-70 cm, väga 410-450 gram och ha ett lufttryck på 600-1100 g/cm². Detta gäller för alla bollar med storleken 5, som används i alla nationella och internationella matcher. Fyror är något mindre och lättare och används ibland för juniorspel.

Bollen skall vara av läder eller "liknande material", som det står i regelboken. Bollarna är inte sällan gjorda av läder och olika plaster, för att tåla vätan.

Bollar som uppfyller FIFAs krav får kallas "FIFA approved" eller "FIFA inspected" eller "International Matchball Standard".

4. Domaren

På allsvenska matcher brukar det finnas en huvuddomare, två assisterande domare - linjemän i dagligt tal - och en fjärdedomare. Den sistnämnda befinner sig utanför planen, oftast i anslutning till det tekniska området, och skall kunna rycka in om någon av de andra domarna blir sjuk eller skadad.

Fjärdedomaren skall också visa hur mycket tid det är kvar av varje halvlek, så att publiken vet exakt hur nervösa de skall kunna bli.

I Allsvenskan och Superettan dömer ett tjugotal domare. Dessutom finns 21 assisterande domare. Varje domare får 2.800 kronor för en allsvensk match, plus resa och eventuellt uppehälle.

Vi klagar ofta på svenska domare för att de inte är tillräckligt bra. I själva verket är de flesta domarna amatörer, med vanliga jobb bredvid. Rimligtvis borde man se till att även deras roll förstärktes, i och med att fotbollen i övrigt blivit alltmer professionell. Som jämförelse kan nämnas att domarna i Tyskland får motsvarande 25.000 kronor per match.

Det är huvuddomarens jobb att se till så att spelreglerna för fotboll följs. Han anländer i god tid före match och inspekterar planen, för att avgöra om den är spelduglig. Oftast utför han detta tillsammans med sina domarkollegor, med den som ansvarar för anläggningen och eventuellt också med representanter från klubbarna som skall spela. Domaren inspekterar också bollarna, spelarnas utrustning, håller koll på tiden, m.m.

Det står i reglerna att matchen endast i undantagsfall skall ställas in eller avbrytas. Ligger det ett tjockt täcke snö på planen eller om den står helt eller delvis under vatten, kan matchen inte spelas, eller måste planen prepareras. Matchen kan då skjutas upp en kortare tid eller spelas en annan dag.

Intressant nog står inget i reglerna om att domaren måste fatta korrekta beslut. Domaren kan inte heller ställas till svars för sina beslut. Han kan alltså fatta felaktiga beslut, så att spelare eller material skadas och klubben kan inte göra något åt det.

Vet du vad domarens signaler betyder?

Frispark Domaren pekar för att tala om vilket av lagen som fick frisparken. Längre ner på den här sidan berättar jag mer om frisparkar och hur de fungerar.	Fördel Domaren väljer att inte blåsa av spelet för frispark, eftersom det lag som skulle ha fått frisparken ändå har fördel av bollen. Skulle möjligheten rinna ut i sanden kan domaren ändå blåsa frisparken. Även varningar kan delas ut efter en sådan här situation.

5. Spelarna

Från och med denna säsong får spelarna inte bära smycken, länkar, halsband och annat som sticker ut. Släta ringar och tunna halskedjor bör dock gå för sig. Dock ej ringar i ögonbryn, näsor, öron, etc. Denna regel har man infört för att förhinra skador, både på spelaren och på motspelaren.

Från förbundshåll har man arbetat in en slogan: "Det du är född med - det får du ha kvar på planen".

Alla spelare är dock skyldiga att ha på sig tröja, byxor, strumpor, benskydd och skor. För dessa plagg finns en förskräcklig massa regler, som jag inte går in på här. Sådant brukar spelarna ha bra koll på. Under matchens gång måste tröjan vara nerstoppad innanför byxlinningen och strumporna måste täcka benskydden.

Den spelare som missar detta får oftast bara en tillsägelse av domaren och tröjan struntar många domare i att anmärka på.

Den spelare som tar av sig tröjan på planen, t.ex för att göra en målgest, får en varning för detta.

För antalet spelare på planen gäller följande regler. Matchen skall blåsas igång så länge ett lag kan ställa minst 9 man, inklusive målvakten, på benen.

Om ett lag bara är 9 man och får en spelare utvisad, fortsätter dock matchen. Först när ett lag består av färre än 7 spelare skall domaren bryta matchen. Händelsen skall då rapporteras och det skyldiga laget får någon slags bestraffning. Det står inte vilken i regelboken.

De spelare som får användas måste finnas på den spelarförteckning som lämnas till domaren en halvtimme före matchstarten. Tre avbytare får användas.

Jag har försökt få klarhet i hur många som får sitta på bänken, både via telefon och e-post med olika förbund, men har fått två olika svar. Vissa säger att man får ha fem man på bänken, inklusive reservmålvakt. Andra säger att man får ha sju man på bänken. Detta regleras i vilket fall av det nationella förbundet och kan alltså variera mellan länder. Förutom utespelarna får ytterligare 5 man, tränare, terapeuter, lagledare, läkare, osv, sitta på bänken.

Innan ett byte får göras måste domaren ha godkänt det. Linjedomaren brukar signalera som på bilden, hållandes flaggan ovanför huvudet med båda händerna, för att göra huvuddomaren uppmärksam på bytet. Spelare som blivit utbytt får inte komma in i matchen igen, inte ens för straffläggning.

En spelare som tillfälligt lämnat planen, t.ex för att bli omplåstrad av lagets läkare, får inte komma in på planen igen förrän domaren godkänt det. Springer spelaren ut ändå kan han få en varning.

En spelare kan bli utvisad före matchen, men då får laget ersätta honom med en ny spelare. Man kan också bli utvisad mellan halvlekarna, men då gäller det röda kortet som vid en vanlig utvisning och laget får spela med reducerat manskap.

För målvakten gäller lite andra regler än för utespelarna. Först och främst ser han ju lite annorlunda ut än utespelarna. Han måste bära en dräkt som gör att det går att skilja honom från övriga spelare.

Sedan får han ta bollen med händerna, innanför straffområdet och så länge bollen inte passas till honom med foten av en medspelare.

Nytt fr.o.m juni 1999 är också att han får ta hur många steg han vill med bollen innanför straffområdet, men han måste släppa den inom 5-6 sekunder. Detta ger målvakten en mycket mer offensiv roll, eftersom han kan springa förbi en motståndare och sätta igång ett anfall. Tar han upp bollen igen innan den vidrört någon annan spelare, blåser domaren indirekt frispark för motståndarna.

Målvakten får inte heller ta upp ett inkast från en medspelare direkt med händerna. Undantaget är om bollen nickas, bröstas eller knäas till honom. Då ett skott från en motspelare studsar på en medspelares fot, anses dock detta inte vara någon bakåtpassning och då får målvakten ta upp bollen med händerna.

6. Offside

Om en spelare är närmare motståndarlagets kortlinje än både bollen och den sista utespelande motspelaren när bollen slås, är han offside. Det betyder att en spelare kan befinna sig i linje med motståndaren utan att vara offside. Man kan dock inte vara offside på egen planhalva eller vid inkast, inspark eller vid hörna. Spelaren är inte heller offside om en motspelare passar bollen till honom.

Skall man vara helt korrekt står det i regelboken att man kan vara offside utan att domaren kan blåsa. På egen planhalva, vid inkast och vid hörna gäller t.ex det. I regelboken skiljer man alltså mellan offside och bestraffningsbar offside.

Bortre delen av planen	Planens mitt	Närmre delen av planen

När en spelare är offside men inte inverkar aktivt på spelet brukar domaren inte blåsa för offside. Linjedomaren markerar normalt inte heller en icke-bestraffningsbar offside och han kan alltså göra en egen bedömning av en situation. Vid en bestraffningsbar offside måste han emellertid markera.

Först vinkar han med flaggan för att göra domaren uppmärksam på offsiden. Sedan markerar han var på planen det skedde, genom att hålla flaggan högt, rakt ut eller pekandes nedåt marken. Det betyder att offsiden skedde långt bort, i mitten av planen eller nära linjedomaren.

En spelare får inte lämna planen för att undvika offside. Då blir han varnad. Efter en offsideavblåsning slås en indirekt frispark från platsen där förseelsen inträffade. Sker offsiden innanför målområdet får dock bollen slås någonstans inom detta område. Detta gäller alla frisparkar innanför målområdet.

7. Frispark

I fotboll skiljer man mellan direkta och indirekta frisparkar. Direkt frispark får slås direkt i motståndarlagets mål, medan en indirekt frispark måste vidröras av en annan med- eller motspelare innan den får slås i mål. Alla motspelare måste stå 9,15 meter ifrån bollen tills dess den är i spel. Står motspelarna närmare går frisparken om.

Direkt frispark döms när en spelare gjort sig skyldig till vårdslöst eller överdrivet kraftfullt spel gentemot en motspelare, alltså när han sparkar på, fäller, hoppar mot, knuffar eller på annat sätt attackerar motståndaren.

Likadant om han angriper motståndaren innan han själv rör bollen, om han håller fast honom, eller avsiktligt hindrar honom. Sker förseelsen innanför straffområdet blir det naturligtvis straff. Är förseelsen grov utdöms varning eller utvisning.

Indirekt frispark döms för mer passiva förseelser, då det inte är frågan om attacker på motspelaren utan t.ex oaktsamt spel. Indirekt frispark blir det även när målvakten tar mer än fyra steg med bollen, om han tar upp en bakåtpassning som spelats med foten, om han fördröjer spelet med mer än 6 sekunder, osv. Här finns många specialregler som dock sällan behöver användas.

Någon enkel gräns mellan direkt och indirekt frispark finns som bekant inte. När domaren blåser för frispark visar han samma tecken för båda typerna. Han visar frisparkens riktning med armen. Vid en indirekt frispark hålls armen i luften tills dess en annan spelare vidrört bollen eller den gjorts ospelbar, t.ex gått ut över sidlinjen. Domaren visar däremot inget sådant tecken för en direkt frispark, som ju får slås direkt.

8. Varning och utvisning

Domaren ger en spelare en varning i form av ett gult kort, när spelaren begått ett regelbrott. Som regelbrott räknas bl.a följande:

• En alltför vårdslös attack på en motspelare.
• Protest mot domslut.
• Upprepade smärre förseelser, där det inte räcker med en tillsägelse.
• Maskning av olika slag.
• Då en spelare ställer sig i vägen för en frispark eller inte ställer sig på korrekt avstånd från bollen.
• Då en spelare kommer in på planen eller lämnar den utan domarens medgivande.
• Då en spelare försöker simulera sig till en straff.
• Om en spelare tar av sig tröjan för att fira ett mål eller liknande.

Även om det är två spelare från samma lag som bråkar kan de få varningar. Motståndarlaget skall då ha indirekt frispark.

Varning - gult kort	Utvisning - rött kort

Utvisning döms för bl.a följande:

• Allvarligt otillåtet spel.
• Våldsamt eller obehärskat uppträdande.
• Om en spelare spottar på en annan.
• Då en spelare använder stötande, förolämpande eller smädligt språk.
• Då en utespelare räddar en klar målchans med handen.
• Om en utespelare med otillbörliga medel förhindrar en motspelare att få en målchans, t.ex vid frilägen.
• Om en spelare får en andra varning.

En spelare som fått två varningar under samma match får alltså en utvisning. Då räknas de två gula korten som ett rött. En utvisad spelare blir automatiskt avstängd följande match. Är förseelsen grov kan avstängningen bli längre.

En spelare som dragit på sig tre varningar avstängs en match. Efter ytterligare två varningar avstängs han ytterligare en match. Detsamma gäller sedan för alla nya kort: två stycken ger en match avstängning.

9. "När är det hands?" och andra frågor

Självklart räcker det inte att känna till bara de övergripande reglerna. Man måste också kunna praxis, alltså hur reglerna tillämpas, t.ex lära sig se vilken förseelse som ger frispark eller indirekt frispark. Därför har jag kompletterat texten med några följdfrågor, som jag gissar att en del av er vill ställa. Här kommer den första:

När är det hands?
Hands inträffar när en spelare berör bollen med händerna. Men domaren skall egentligen avgöra fyra saker:

• om spelaren berör bollen med handen eller armen.
• om detta sker avsiktligt.
• om detta inverkar på spelet.
• Om denna inverkan är positiv eller negativ för spelaren och laget.

Det betyder att domaren inte behöver blåsa för en hands eller ens en avsiktlig hands, men också att han kan blåsa för en oavsiktlig hands, om den innebär en fördel för spelaren. Situationen av gör som alltid domarens bedömning.

Vad innebär det att maska?
När ett lag leder och det återstår lite tid av matchen, brukar man ta lite extra tid på sig för att lägga frisparkar, kasta inkast och slå insparkar. Domaren brukar därför säga till spelare som maskar och eventuellt lägga till tid. Så görs numera även för byten, skador, m.m. Det är domaren som avgör hur mycket tid som skall läggas till.

Numera har man även sagt att målvakten bara får hålla bollen i 5-6 sekunder med händerna, innan han kan anses maska. Denna tidsintervall är ett mått som också ofta gäller för utespelarna.

När är bollen i spel?
Titta på bilden och säg i vilka av situationerna 1-5 som bollen är i spel!

Situation 1
Hela bollen har passerat sidlinjen. Bollen är ur spel och går till inkast för något av lagen.

Situation 2
Bollen befinner sig delvis på planen och delvis på sidlinjen, men är fortfarande i spel.

Situation 3
En del av bollen befinner sig fortfarande på linjen och är därför fortfarande i spel. Hela bollen måste befinna sig över linjen innan den är ur spel!

Situation 4
Bollen ligger på planen och är naturligtvis i spel.

Situation 5
Bollen studsar på hörnstolpen och in på planen igen. Bollen är fortfarande i spel. Detsamma gäller om bollen studsar på domaren. Linjedomarna skall normalt inte befinna sig på planen och skall därför inte påverka bollen. Skulle bollen ändå studsa på en linjedomare inne på planen räknas han som vid en hörnstolpträff och bollen fortsätter då att vara i spel.

När har målvakten kontroll över bollen?
Målvakten har kontroll över bollen när han håller den med ena armen eller handen eller när han ligger på bollen. Han behöver alltså inte hålla bollen med båda händerna. Domaren måste snabbt avgöra om målvakten kommer att kunna hålla bollen en längre stund, eller om han kommer att tappa den.

I det senare fallet har nämligen utespelarna rätt att fortsätta spela. Ingen får dock slå bollen ur händerna på målvakten. Normalt tillåts inte heller kroppskontakt med målvakten, trots att det inte står något i reglerna om att man inte får tackla målvakten!

När är det mål?
Titta på bilden och säg i vilka av situationerna 1-4 som bollen är i mål!

Situation 1
Bollen ligger på linjen och har inte gått i mål.

Situation 2
Bollen har delvis passerat linjen, men har ännu inte gått i mål.

Situation 3
En del av bollen befinner sig fortfarande på linjen och är därför fortfarande i spel. Hela bollen måste befinna sig över linjen innan den är i mål.

Situation 4
Hela bollen har passerat mållinjen och är därför i mål.

Vad gäller vid straffspark?
Laget väljer ut den spelare som skall slå straffen. Övriga spelare skall befinna sig på planen, utanför straffområdet, bakom straffpunkten och minst 9,15 meter från straffpunkten.

Målvakten får numera röra sig längs mållinjen, men får inte ta något steg framåt, förrän bollen slagits. Den spelare som skall slå straffen får finta på väg fram till bollen, alltså vid ansatsen, men får inte finta över, vid sidan om eller förbi bollen. Spelaren får alltså inte ta ett steg över bollen och vänta på att målvakten skall slänga sig. En spelare som bryter mot detta varnas och straffen måste slås om, såvida den inte missats.

Om spelaren slår straffen i stolpen eller ribban får han inte slå till den igen, innan bollen nuddat en annan spelare. Om däremot målvakten räddar straffen får spelaren slå den i mål.

Jonas Ahlberg
april 2000

Samtliga bilder ritade av Monika Ahlberg. Undantag bilden på bollarna, hämtad från Soccerballworld.com, samt de två sista i texten, som jag hämtat ur "Spelregler för fotboll 2000".

Tack till Johan Hällgren för synpunkter och kommentarer!