Cyberkultur: Om att umgås på nätet

1. Inledning

Den här sidan tar upp ett uråldrigt fenomen, nämligen det att umgås via nätet. Att umgås kan dock innebära olika saker och därför säger man ibland att det handlar om cyberkultur. Här skall jag försöka reda ut begreppen. Jag förklarar vad ord som "chatta", "dejta" och "community" betyder, samt säger lite grand om hur man gör och vad man kan tänka på.

På förra sidan hittar du sidor som kompletterar denna, t.ex om hur internet fungerar, vad en smiley är eller hur man tolkar nätjargongen. Gå till förra sidan >

2. BBS, chat och gästbok

Som du kanske vet har Internet ända sedan forntiden på 60-talet använts för kommunikation. Man har skickat e-post och utbytt erfarenheter inom forskarvärlden. Under slutet av 70-talet dök de första BBS:erna upp, som fungerade som en slags digitala anslagstavlor eller gästböcker. Besökaren ringde upp en dator och kunde på den skriva inlägg, placera filer eller hämta information.

BBS står för "Bulletin Board System" och finns inte längre. Fenomenet kan därför vara svårt att förklara med våra dagars begrepp. En BBS bestod av en modemuppkopplad, ensamstående och icke-nätverkskopplad dator, som vem som helst kunde ringa upp och logga in på.

Datorn körde då olika BBS-mjukvaror och man kunde på så vis få tillgång till olika tjänster, t.ex gästböcker, spel, hämta eller spara filer, osv. Endast ett fåtal kunde använda BBS:en samtidigt och gränssnittet var textbaserat. 80-talet var BBS:ernas storhetstid. När WWW kom under 90-talet, försvann också BBS:erna, eller införlivades med webben.

Behovet av att kommunicera finns självklart kvar och nätet används av många olika grupper av människor och på många olika sätt.

Den kanske enklaste formen av umgänge är chatten. En chat är en tjänst där man (oftast) deltar med ett fingerat namn och diskuterar olika saker med andra som är uppkopplade till samma tjänst. Meddelandena är korta och kärnfulla, vilket också gett upphov till ett slags förkortningsspråk, som jag berättat om på sidorna om smilies och nätjargong.

Diskussionerna sker också i realtid, dvs live. Man kan bara delta på en chat när man är uppkopplad och aktivt deltagande i diskussionerna. Många chattar har olika ämnen, men det finns också chattar där deltagarna finner varandra och sedan går vidare till andra avdelningar, där de kan diskutera vidare på ett mer ostört sätt.

Fördelen med en chat är att man kan vara anonym. Det ger i sin tur möjlighet att testa olika roller. En kille kan utge sig för att vara tjej (eller tvärtom) och på så vis pröva olika personligheter, som annars hade varit mycket svårare att genomföra. En chat ger också omedelbar kontakt med andra människor och man får snabbt en respons på sina tankar och funderingar.

Till nackdelarna hör att det kan vara svårt att få någon djupare kontakt med dem man pratar. Därför fungerar chattar ofta som ingångar till andra typer av umgänge, t.ex e-post, en community eller att man träffas i verkligheten.

Chattar drar ibland till sig knäppskallar och kriminella personer. Det kan vara personer som har behov av att mobba andra. Det kan även finnas andra former av maktspel, som män som vill komma i kontakt med unga tjejer för att ofreda dem.

På sidan om bredband berättade jag även om hur man kan använda en chat för att komma åt någon annans dator.

Vet man bara om riskerna med att chatta behöver man inte hålla sig borta från det. Riskerna att göra något dumt eller råka ut för något är då ytterst små. I kapitel 5 berättar jag mer om vad man bör tänka på.

Jag skrev tidigare att BBS:er ibland fungerade som en slags gästböcker. En sådan är en slags blandning mellan e-post och chat. Det är ofta frågan om en tjänst på en viss hemsida, där man kan skriva lite längre meddelanden, t.ex kommentera hemsidans utseende och innehåll. Det är alltså ofta ett sätt för webmastern att få kontakt med och respons från sina besökare.

Gästböcker uppdateras som regel inte lika snabbt som chattar. Men är det många inne och skriver går det betydligt snabbare än att skicka e-post. Man skulle kanske kunna likna det vid att man gör massutskick via SMS? Alla kan lägga in en gästbok på sin egen hemsida. Det finns gott om gratistjänster för detta, som du hittar på min sida som heter Surftips >

För att en gästbok skall bli bra behöver man ha många inlägg och dessutom bör man försöka ta bort sådana inlägg som inte är seriösa, t.ex alla som innehåller personangrepp eller liknande. Det kan vara svårt att få igång en bra gästbok på sin egen sida. Därför kan man gå ihop med sina kompisar och skapa en egen plats på nätet, där man kan diskutera eller meddela sig.

Ytterligare ett sätt kan vara att gå med i ett community, vilket jag berättar mer om i nästa avsnitt.

3. E-postlistor och communities

En chat och en gästbok ger normalt ganska tillfälliga kontakter. Hittar man någon att prata djupare med vill man oftast söka sig ifrån chatten, antingen till ett privat rum på samma chat, eller till någon form av e-postmeddelanden.

Vi vet alla hur man skickar e-post. Sådan ger kontakt mellan en avsändare och en mottagare. Men ibland vill man att flera skall kunna läsa det man skrivit. Då skickar man meddelandet vidare till flera personer. Detta har jag beskrivit närmare på sidorna om webmail och e-post >

Ibland uppstår en mer regelbunen form av kontakt, där samma personer skriver brev till varandra. Det avsändaren skriver går då ut till alla adressater, som i sin tur kan skriva till alla andra. Man säger då att personerna deltar på en gemensam e-postlista. Andra ord för samma sak är diskussionsforum, diskussionslista, diskussionsgrupp och ibland community (se nedan).

En sådan lista innebär normalt att alla kan skriva till alla. En lista kan i vissa fall vara vara modererad, dvs sammanställd, sorterad och redigerad av en ansvarig person. Då filtreras alla meddelanden genom denne person. Sådana listor brukar också utge sig för att vara mer seriösa.

Det finns en skillnad mellan en e-postlista och ett nyhetsbrev. En lista kan man skicka till och på så sätt diskutera med andra personer på listan. Ett nyhetsbrev fungerar i stället som ett massutskick, där man endast tar emot det någon skrivit, t.ex ett visst företag som informerar om sina produkter. Alla gör dock inte denna skillnad så ibland kan man få se att nyhetsbrev kallas e-postlistor.

Listor kan skapas i ett vanligt e-postprogram, men normalt använder man särskilda tjänster. Du hittar länkar till de vanligaste nedan. En lista som vem som helst kan delta på behöver oftast någon form av automatisk administration, där man kan gå med eller hoppa av när man vill.

Via en lista kan man faktiskt lära känna varandra. Jag har själv varit med på listor i flera år och fått en ganska klar bild över dem jag diskuterat med. När jag sedan träffat vederbörande i verkligheten har det oftast varit väldigt trevligt, när jag väl vant mig vid att personen jag trodde var lång, smal och mörk, i själva verket är kort, knubbig och rödhårig...

Jargongen på en lista är normalt betydligt mer diskret och återhållen än på en chat eller gästbok. Det beror dels på att man inte kan vara anonym på samma sätt och dels på att man får mer tid på sig att formulera sig. Man bör också alltid ligga lågt första tiden, tills dess att man vet vilka regler som gäller för listan. På min sida om nätets etikettregler har jag berättat mer om detta >

Varför deltar man då i en e-postlista? Ja, självklart är det för att umgås och diskutera med likasinnade. Själva umgänget ger faktiskt en viss social kompetens och förståelse för andras åsikter. Kanske är det personer man redan känner eller som man vill lära känna. Sedan kan syftet också vara att lära sig mer om något visst ämne, om listan har en viss inriktning.

Den som deltagit länge på en e-postlista och lärt känna dem som deltar på den, har kanske någon gång funderat över hur det skulle vara att träffas? Dels kan man ju träffas i verkligheten, vilket jag berättar mer om i nästa avsnitt. Men man kan också träffas i den digitala världen, i en community.

Ordet "community" är ganska svåröversatt. Därför använder de flesta det engelska ordet. På svenska skulle det kunna bli "gemenskap" eller "samvaro". Andra lämpliga ord och uttryck är: gemensamhet, gemensam besittning, umgänge, samfund, koloni, samhälle.

En community kan ha olika former. En e-postlista där medlemmarna lär känna varandra och på så vis får varandra som "gemensamt intresse", kan kanske kallas för en community, även om det kanske inte är riktigt rätt användning av ordet. Poängen är i alla fall att medlemmarna inte är utbytbara på samma sätt som på en vanlig lista.

Det finns även mer avancerade former av communities. Ett exempel är sajter på nätet, där man kan få en egen hemsida, lägga upp egna bilder och texter, som andra medlemmar sedan kan gå in och titta på. På en sådan tjänst kan man kanske även söka efter likasinnade, t.ex i samma ålder eller med samma musikintressen. Så småningom har man skapat ett nätverk av kontakter och lärt känna individerna bakom de olika användarnamnen.

Det finns även communities som utgår ifrån en viss övertygelse. Man kan då gå med där för att man vill pröva att leva efter en viss ideologi eller livsåskådning. På motsvarande sätt finns det communities utan några regler alls. De som deltar diskuterar sig fram till vad som skall gälla, vad man skall få göra, och så formar man gemenskapen efter hand.

Man samlas alltså på en viss plats och oftast inom ett visst intresseområde. I en del communities deltar man bara genom att diskutera. Men det finns också communities där man väljs in och får en bit mark eller ett rum, som man sedan själv får inreda. Man efterliknar då verkligheten och skapar ett alternativt liv. Några skulle kalla detta för verklighetsflykt, medan adra skulle framhålla det intressanta att kunna leva olika liv och uppfylla drömmar man annars aldrig skulle ens komma i närheten av.

En kvinna kan t.ex delta som en man, en handikappad kan bli av med sitt handikapp, en ful kan bli snygg, osv. Det finns exempel på människor som gift sig med varandra i en community, utan att ha träffats i verkligheten eller ens veta vem den andre är. Allt man vet är det den andre har hittat på.

4. Kontaktannonser och dejting

I det moderna samhället finns mycket större utrymme för när, var, hur och om man vill bilda familj än tidigare. Många lever därför som singlar, antingen frivilligt eller ofrivilligt. Således har förutsättningarna för kontaktannonser och dejting ökat.

Tidigare var kontaktannonser lite skamligt och något man hittade undanskymt i kvällstidningarna. Men sedan några år tillbaka har annonserna flyttat in på nätet. Många sajter har dykt upp och varit specialinriktade på kontaktförmedling.

Några sådana sajter tar betalt för att förmedla annonser, men de flesta är gratis (=reklamfinansierade). En del sajter liknar chattar, men de flesta fungerar ungefär som vanliga kontaktannonser. Man skriver in en beskrivning av sig själv och lägger eventuellt in en bild. Sedan fyller man kanske i vilka egenskaper man har och vilka man önskar hos en partner. Därefter matchas man mot ett antal personer, som man kan ta kontakt med.

Jag vet många som har prövat eller håller på kontinuerligt med kontaktannonser. Det är dels personer som tröttnat på singellivet och inte hittar nån lämplig på de vanliga ställena: på krogen, på kurser eller i bekantskapskretsen. De försöker därför hitta en lämplig partner via nätet.

På sådana här sajter finns också många "stadgade", alltså som redan är tillsammans med någon, men som gillar bekräftelsen det innebär att få kontakt och flörta med nya personer. Och eftersom man oftast kan vara helt anonym kan man gå ganska långt i sitt flörtande. Denna frihet har man inte eller vill inte ta sig när man är ute och roar sig i verkligheten.

Ibland hittar man kanske någon som man vill träffa i verkligheten. Detta kallas för att dejta, efter engelskans "to date". Det finns saker man skall tänka på när man går på en dejt, som jag berättar mer om i nästa avsnitt.

Man kan hitta en del för och en del emot kontaktannonser. Rent allmänt bör man inte ha för höga förväntningar på dem. Det är ett absurt sätt att hitta någon: Man skriver ner en lista på egenskaper man själv anser är viktiga och den matchas sedan mot en lista som nån annan skrivit.

Men hur matchningen sker är höljt i dunkel. Sajterna avslöjar sällan hur den går till. Ännu större bekymmer är det ju att det jag tycker är utmärkande för mig kanske inte nån annan håller med om. Dessutom vill man ju inte bara matchas mot sina likheter, när olikheterna ofta är det som berikar och lockar. Och så vidare.

I början är det väldigt spännande att skicka och få brev, men efter hand ser man förhoppningsvis mönstret. Då är det inte lika kul längre. Det är ju oftast väldigt ytliga kontakter man får. Men är man singel och känner sig lite desperat (det är inget fel i det!) är nätkontakter ett bra sätt att återfå lite av sin förlorade heder.

5. Vad man bör tänka på

Självklart bör man ha huvudet på skaft när man är ute och surfar på nätet. Är man dessutom inne och chattar med någon eller funderar på att stämma träff i verkliga livet, bör man praktisera lite sunt förnuft. Nedan har jag skrivit ner sådant jag tycker man skall ta ställning till.

För alla e-postistor och communities gäller ungefär samma etikettsregler. Man skall respektera listans regler och inte flejma. Och man bör undvika att försöka vara rolig på någon annans bekostnad. Allt detta berättade jag om på sidan Nätikett och etik >

Rent generellt gäller också att aldrig lämna ut för mycket personlig information, t.ex namn, adress, telefonnummer, osv. Man vet nämligen inte vem som sitter i andra ändan av nätet. Jag vet flera tjejer som litat på den de chattar eller mailar med och som lämnat ut var de jobbar, bor eller vad de heter. Sedan har de fått oönskade telefonsamtal eller t.o.m besök av personer som fått tag på deras telefonnummer. Inte så kul kan jag lova.

Förutom att vara försiktig och inte lämna ut uppgifter om sig själv till personer man inte känner, bör man naturligtvis inte heller stämma träff med någon man inte känner ganska väl. Vänta alltid med en dejt tills du fått några mail och lärt känna personen bättre.

Om du vill träffa någon bör du berätta för andra vart du skall, när du skall dit och hur länge du kommer att stanna. Träffas alltid på neutral plats, aldrig hemma hos någon och aldrig på skumma ställen. Välj alltid ett ställe med mycket folk. Undvik att åka med någon i dennes bil. Se upp med vad du blir bjuden på. Det känns tråkigt att skriva detta, men det händer tyvärr att tjejer (och ibland killar) råkar illa ut.

När det gäller alla möten i verkliga livet bör man ha låga förväntningar. Var dig själv. Var snäll och försök inse att alla kan ha dåliga dagar. Ha tålamod.

Första intrycket är viktigt. När man har så lite tid säger utseendet väldigt mycket. Man känner oftast direkt om man blir atraherad. Blir man inte det kan man eventuellt bli det på sikt, men oftast finns det inte tid eller ork för detta. Detta måste man inse.

Man måste kunna ta det att man får nobben. Och man skall inte fortsätta träffa någon man inte tycker om eller inte är attraherad av. Ger du någon nobben så gör det på ett snyggt sätt. Om det känns svårt att säga som det är när ni träffas, välj då ett senare tillfälle, t.ex via e-post.

Det heter visserligen att uppriktighet varar längst, men det gäller inte alltid i dejtsammanhang. Välj dina ord omsorgsfullt när du nobbar. Säg aldrig att den andre är oattraktiv, utan säg bara att du känner att det inte kommer att fungera. Du behöver inte ursäkta dig eller förklara mer än så.

Jag känner en tjej som dejtade 25 killar utan att få napp och höll på att bli helt knäckt av detta. Ändå fortsatte hon. Kanske var detta fel forum för henne? Är det rätt för dig? Se dejtandet som ett komplement till andra kontakter med eventuella partners, snarare än huvudalternativet.

6. Länkar

Se på sidan med surftips! Gå dit >