Köpa kamera

1. Inledning

Den här sidan skrevs ursprungligen under 2003. Mycket av det jag sade då var självklart några år senare, som att digitala kameror skulle konkurrera ut de analoga kamerorna. Priser och tekniska fakta skall därför tas med en viss nypa salt.

Sidan ger dig några tips och goda råd till dig som skall köpa en kamera. Jag berättar inte vilken kamera du skall köpa utan förbereder dig på sådant du bör fundera över innan ditt köp.

2. Var skall man köpa sin kamera?

Det finns många olika ställen att köpa kameran på. Fotobutiker är det kanske bästa för nybörjaren, eftersom man där får god hjälp att hitta den kamera som passar ens behov bäst.

Den som vill köpa sin kamera billigt väljer kanske oftast en nätbutik. Svenska sådana är något billigare än vanliga fotobutiker, men räknar man in frakten och att inte få lika god service är prisskillnaden i praktiken ganska liten.

Billigast är ofta utländska sajter, framförallt har tyska fotokedjor varit mycket billiga. Det är dock fortfarande mycket mer osäkert hur ångerrätt och garantier fungerar vid köp från utlandet. Även om det finns internationella regler praktiseras dessa inte alltid av av säljföretagen.

Garantin är också sämre för kameror på begagnatmarknaden. Privatpersoner, auktionsverk, pantbanker och fotobutiker annonserar ibland om bra begagnade kameror till mycket förmånliga priser.

Den som reser utomlands, företrädelsevis till Sydostasien, och köper med sig elektronik hem har också en mer osäker garanti. Man måste också ha klart för sig att billiga kopior ibland säljs som om de vore original, vilket naturligtvis lurar den oförsiktige.

På mina sidor med surftips på shoppingsajter hittar du förslag på återförsäljare inom foto. Läs mer >

3. Tre inledande frågor

Innan jag skrev den här sidan besökte jag några fotohandlare och frågade dem vilka frågor de ställer till den som kommer in för att köpa en kamera. De svarade samstämmigt att det är tre frågor de först av allt vill ha svar på:

• Kompakt- eller systemkamera?
• Analogt eller digitalt?
• Prisläge?

Dessa tre frågor är givetvis mer eller mindre sammanlänkade och den ena går därför oftast inte att besvara oberoende av de andra. Jag gör dock ett försök här. Först den första frågan:

Kompakt- eller systemkamera?
Först är det bra att pejla in vilken slags kamera man är intresserad av.

Här handlar det kanske ytterst om vilken typ av situationer eller bilder man vill använda kameran för.

De allra flesta vill ha en kamera för semestern, familjehögtiden och vardagen. Då räcker det oftast med en kompaktkamera, eftersom man vill kunna ta bilder snabbt, enkelt och utan krusiduller.

Man är inte heller motiverad i första hand av att ta fina bilder, utan vill endast dokumentera vänner och bekanta. Kameran skall också vara lätt att ta med sig och går i princip att stoppa i fickan.

De fotohandlare jag pratade med menade att de flesta väljer denna typ. De som hellre vill ha en systemkamera väljer ofta att köpa den via nätet, för att få bättre pris.

Den som väljer en systemkamera vill naturligtvis ta lite bättre bilder, kanske kunna ställa in kameran efter olika ljusförhållanden, byta objektiv, osv.

Den här typen av kunder slussar man oftast vidare till den tredje frågan och presenterar de kameror som är bra inom olika prissegment.

Mellan kompaktkamerorna och systemkamerorna finns flera olika hybridkameror. Dessa har ofta några av systemkamerans möjligheter, som att ställa in kameran efter olika ljus, anpassa blixten, osv. Inte sällan är zoomen ganska bra och på vissa kameror kan man t.o.m. byta objektiv.

Sådana kameror är till för den som vill kunna ta något bättre bilder än med en vanlig kompaktkamera, samtidigt som man inte vill ha alla möjligheter som systemkameran erbjuder.

Självklart finns sedan också systemkameror av den lite enklare sorten, som har helautomatiska inställningar, där man bara behöver ta upp kameran och trycka av.

4. Analogt eller digitalt?

Frågan om kameran skall vara anlog eller digital handlar dels om hur man skall använda bilderna och dels vilket pris man är beredd att betala.

Marknaden håller som bäst (2003-2004) på att svänga från analogt till digitalt. Digitala kameror finns idag inom alla prisklasser och kvaliteter och skillnaden mellan en digital och analog kamera är faktiskt ganska liten.

För kompaktkameror gäller att den digitala och analoga varianten har ungefär samma pris och ungefär samma optik. Det som därför avgör vilken kameratyp man väljer är hur bilderna skall användas.

Den analoga kameran använder film, som kostar några tior per rulle. Filmen framkallas för ytterligare en slant, men man får i gengäld bilderna på papper.

Visserligen kan man få papperskopior också på sina digitalt tagna bilder, men kostnaden har hittills varit högre och bilderna inte alltid heller av lika god kvalitet.

En prisjämförelse jag gjorde i juni 2004 i några fotobutiker visade att en 36-rullesfilm kostade c:a 30:- i inköp och sedan c:a 50:- att framkalla. Digitala bilder kostade c:a 5:- per utskriven bild upp till 100 kopior. Ett drygt år senare hade priset för digitalt framkallade bilder sjunkit till c:a 2:-.

Läs mer om detta på sidan Framkalla dina digitala bilder >

Det betyder att det analoga alternativet kostade ungefär 80:- medan motsvarande digitalt hamnade på omkring 180:-.

Men samtliga fotohandlare menade att man ändå sparar mycket pengar på att skriva ut digitala bilder, eftersom man då kan välja ut de som blir bra. Det analoga alternativet innebär ju att samtliga bilder måste framkallas.

Innan man väljer kamera bör man alltså fråga sig vad man vill använda sina bilder till. Vill man ha ett fotoalbum att kunna bläddra i eller räcker det att ha bilderna i datorn?

För systemkameror är inte användningen lika avgörande utan där är det snarare priset som avgör. En bra analog systemkamera kostar idag 5.000:- och uppåt. Motsvarande digital kamera kostar minst dubbelt så mycket och för vissa varianter ännu mer. Även om glappet minskar är det fortfarande så att digitala kameror är väsentligt dyrare.

Jag skaffade mig en analog systemkamera, en Nikon F65 med extra objektiv för 6.000 kronor, under år 2002.

Bilderna jag framkallade på papper (eller som enbart negativ) scannade jag in. En del rullar framkallade jag i stället direkt på CD.

Denna digitalisering blev avsevärt billigare än om jag hade köpt en digital variant av min systemkamera.

2002 kostade motsvarande kamera nämligen c:a 20.000 kronor. Först under 2004 släppte Nikon en digital motsvarighet för strax under 10.000 kronor.

Fortfarande är anledningen till att välja den digitala varianten att det blir mycket enklare att göra fotojobb, t.ex för tidningar. Istället för att använda film som jag lämnar in till framkallning, kan jag nu bränna en CD direkt. Jag sparar många timmar på det.

Men den tid jag sparar kostar alltså. Därför måste man nästan arbeta som fotograf för att kunna motivera det dyrare priset. I framtiden kommer dock prisskillnaderna att bli mindre. Många fotohandlare jag pratade med menade också att den analoga kameran är på utdöende.

5. Prisläge?

Den tredje frågan är naturligtvis vilket prisläge man vill hamna i. Kompaktkameror kostar från några hundralappar upp till några tusen. Hittar man en kamera i det översta prissegmentet kanske man också skall titta lite närmare på motsvarande systemkameror.

Kompaktkameror utan zoom är i allmänhet mycket billigare än dem med zoom. Tänk bara på att zoomen i många fall tar bort mycket av ljuset, vilket gör bilderna mörkare. Ju billigare kamera desto större problem får man med detta.

Systemkameror för den vanlige konsumenten börjar i prisläget ett par tusen till omkring tiotusen kronor. Funktionerna på de olika kamerorna skiljer sig inte så mycket. Det man betalar för är i stället optiken.

Ett råd jag fick från de fotohandlare jag intervjuade var att man skall undvika de billigaste systemkamerorna. De har dålig kvalitet och optiken ger inte det resultat man skulle vilja ha.

Min Nikon F65 låg i skiktet kring femtusen kronor (runt tretusen utan objektiv). Optiken är bra och det som skiljer denna kamera från bättre kameror är sådant som att huset är i plast, vilket håller sämre om man tappar den.

Jag pratade med ett par proffsfotografer innan mitt köp. De rekommenderade mig i stället att köpa en kamera för runt tiotusen kronor. Deras motivering var inte optiken eller finesserna, utan hållbarheten. men det visade sig att de tog 20-50 rullar film per dag. Då behövdes det alltså en extra tålighet mot slitage, som min kamera saknade.

Nu tar jag inte mer än kanske ett par rullar film i veckan. Därför behövde jag inte bekymra mig om slitaget. På kommande sidor skall jag visa det resultat jag fick och hur det skiljer sig från en kompaktkamera.

6. Köpa digitalkamera

Hittills har vi tittat på tre frågor man skall ställa sig. Om man nu har bestämt sig för att köpa en digitalkamera finns det dock ytterligare frågor att ställa sig. Dessa är:

1. Hur många megapixel?

Antalet pixlar eller bildpunkter avgör hur bra kvalitet bilden har. När detta skrivs (juni 2004) är matematiken ungefär denna: för varje megapixel (miljon pixlar) får man betala knappt tusen kronor. Minimum för att ta bilder som går att skriva ut på fotopapper är ungefär 3 megapixel.

Skall man bara ha bilderna för att visa på datorns bildskärm räcker det med lägre upplösning. Följande schema visar förhållandet mellan upplösningen i kameran, på skärmen och på papper.

Här måste man eventuellt räkna med att bildskärmen har en upplösning på 96 ppi, vilket gör storleken något mindre.

Man kan också fundera över om en utskriftskvalitet på 300 dpi är tillräcklig. Bilder i en veckotidning skrivs ut med ungefär denna upplösning, men dina semesterbilder gör det inte. Kanske räcker 600 dpi, men en bra fotoskrivare kan även skriva ut i 1.200 dpi. Detta gör alltså bilderna ungefär hälften respektive en fjärdedel så stora på papperet som redovisas i schemat.

Tips!
Det är inte alltid nödvändigt att ha den högsta upplösningen till kameran. Dels sätter objektivet begränsningar för hur mycket ljus som träffar kamerans sensor.

Dels bör man ha i minnet att ju fler pixlar (bildpunkter) en sensor har desto mindre blir också varje pixel. Det betyder sin tur att de inte blir lika ljuskänsliga. En kamera med mycket hög upplösning kan därför ibland ge mörkare bilder än man tänkt!

2. Vilken zoom?

Som jag skrev tidigare är en zoom inte alltid av godo. Är optiken för dålig blir bilderna mörka. Zoomen drar också mycket batteri. Billiga kameror har ibland en digital zoom, vilket betyder att kameran "fuskar" och själv lägger till bildpunkter för att göra bilden större.

En riktig zoom kallas för optisk och innebär att glaslinser i objektivet förstorar upp motivet. Objektivens förstoringsgrad brukar anges i millimeter, t.ex 20-80. Jag berättar mer om objektiv på en särskild sida. Läs mer >

3. Display?

För den som vill kunna titta på bilderna direkt då de tagits bör skaffa en kamera med display, dvs LCD-skärm. Denna sitter antingen på kamerans bakstycke eller går att fälla ut.

En display är inte särskilt ljusstark, men drar ändå mycket batteri. Men fördelen är ju att man direkt ser om bilden blev lyckad eller inte.

4. Inställningsmöjligheter

Enkla digitalkameror (eller webbkameror) saknar i princip alla inställningsmöjligheter. Det betyder att man bara kan titta i sökaren och trycka av. Ju mer kameran sedan kostar desto fler finesser brukar de ha.

På sidan om kameratyper berättade jag lite om vad sådana fotograferingslägen kan innebära.

Det kan vara en ratt för att ta bilder i dåligt väder, då ljuset är sämre. Det kan finnas lägen för att ta sportbilder, porträtt eller landskapsbilder.

Innan man väljer kamera måste man fråga sig hur intresserad man är av dessa finesser. Vill man bara ta upp kameran och trycka av eller vill man ha lite mer frihet att kunna experimentera?

Ytterligare en aspekt är huruvida kameran tillåter att man tar bilder i olika upplösningar och kvaliteter? Går bilderna att spara komprimerade eller okomprimerade? Vilka filformat går att spara i?

Frågorna kan tyckas perifera, men ibland vill man kunna ta bilder av bättre kvalitet för att skriva ut, men ibland är det viktigare att kunna ta många bilder. Se vidare under punkt 6, om minneskort.

5. Rörliga bilder och ljud

För att konkurrera med varandra har kameratillverkarna börjat bygga in nya funktioner i kamerorna. Först handlade det om att man kunde spela in film, så långt platsen på minneskortet räckte.

Nästa generation kameror klarade även att spela in ljud, antingen tillsammans med filmen eller som en diktafon. Ytterligare en generation kameror fungerar även som hårddiskar eller för att spela upp mp3-filer (musikfiler).

En gyllene regel är väl här kanske att ju fler finesser som byggts in i kameran, desto sämre är kameran på att ta vanliga kort. Vill man därför främst använda kameran till det den en gång var avsedd för bör man välja en så renodlad kamera som möjligt.

Har man däremot funderat på att skaffa sig en extern liten hårddisk, filmkamera och mp3-spelare och inte ställer så höga krav p bildernas kvalitet, bör man kanske snarare snegla på de multifunktionskameror som finns.

6. Minnet

Storleken på minneskortet (i megabytes räknat) avgör hur många bilder som går att lagra på det. Dagens moderna kameror, med en upplösning på 5-6 megapixels kräver minnen på minst 256 MB och kanske mer, för att man skall kunna ta kort utan att behöva bekymra sig för om de får plats.

Om man vill ta många bilder vid samma tillfälle, bör man köpa till ett eller ett par extra minneskort. Det är då bra att känna till vad sådana kostar innan man köper kameran, så att man upptäcker i tid om just denna slags minneskort är prisvärda.

Det finns många olika sorters minnen. Kontrollera alltid hur stort minneskortet är, vad det kostar att köpa nya och om de är enkla att plocka in och ut ur kameran.

Om du redan har minneskort kan det vara lämpligt att köpa en kamera som använder samma kort. Idag är CompactFlash och SmartMedia vanligast. Priset varierar kraftigt men man får räkna med ungefär 5 kronor per megabyte.

7. Batterier

Digitalkameror med LCD-skärm drar mycket ström, likaså om man fotograferar då det är kallt. Det är bra att ha med sig extra batterier. Men vilken typ används och vad kostar de?

Vanliga AA-, R6-, foto- eller stavbatterier är billigast, men har relativt dålig kapacitet. Lithiumbatterier är bättre men avsevärt dyrare. Finns det någon specifikation över hur länge batterierna räcker för din kamera? Begär att få en uppskattning av försäljaren eller gå till tillverkarens hemsida och läs specifikationerna!

Om man vill spara pengar kan man köpa uppladdningsbara batterier och en batteriladdare. Det kostar en slant, runt 500 kronor, men sparar pengar i längden. Bästa resultat får man med lithiumbatterier.

Eftersom batterier kostar en hel del pengar kan denna rörliga kostnad göra kameran avsevärt dyrare i längden.

8. Komfort

En del kameror ser snygga ut på bild, men ligger dåligt i handen. Med andra kameror är det tvärtom. Därför bör man inte underskatta att hålla kameran i handen innan man köper den.

Till komfort räknar jag även sådant som att kameran måste gå att stänga av ordentligt, så att den inte startar av misstag i kameraväskan. Det måste finnas ett linsskydd och detta får inte ramla av.

Är kameran enkel att ta bilder med? Går det att ändra inställningarna lätt eller krävs programmering och en massa knapptryckningar innan man är färdig?

9. Extrautrustning

Ibland vill man kunna skaffa extrautrustning, t.ex ett bordsstativ, extra blixt eller filter. Har man sådana funderingar bör man kontrollera vilka möjligheter som kameran har innan man bestämmer sig för ett köp.

10. Mjukvara

Hittills har jag bara pratat om kamerans hårdvara. En sista viktig aspekt är att ta reda på vilken mukvara som den levereras med. mjukvaran använder man ju nämligen dels för att importera bilderna i datorn och dels för att justera bildernas storlek, ta bort röda ögon och liknande.

Ett bra bildbehandlingsprogram kostar runt tusenlappen eller mer. Detta är något som vissa kameratillverkare har upptäckt och levererar därför ett bra program utan extra avgift för den som väljer deras kamera. Denna typ av erbjudeanden skall man alltså vara uppmärksam på. Fråga försäljaren vilka program som medföljer!

7. Till sist...

De råd jag gett här kan kompletteras på olika sätt. I dator- och fototidningar görs ständigt tester av marknadens kameror där man även jämför hur bra kamerorna är inbördes.

Man skall inte heller vara rädd för att be att få hålla i kameran i fotoaffären. Fråga också vänner och bekanta om vilken kamera de har och vad de tycker om den.

Tänk på att ju mer noggrann du är när du väljer kamera desto större är sannolikheten att du blir nöjd med kameran. Lycka till!

Jag har hämtat bilderna dels från eget material, dels på kameror och utrustning från tillverkarnas och återförsäljarnas produktkataloger på Internet.