Framkalla dina digitala bilder

1. Vad är digital framkallning?

Med den analoga kameratekniken var det okomplicerat att framkalla sina bilder. Man gick helt enkelt till fotohandlaren och lämnade in rullen. Några dagar senare kunde man hämta bilderna i affären eller få dem hemskickade mot en mindre avgift.

Det var dock ganska dyrt eftersom man oftast fick betala för alla bilder, även de som var suddiga eller fula. Dessutom var det opraktiskt eftersom man inte hade möjlighet att retuschera, beskära och på andra sätt fixa till sina bilder innan de framkallades.

Med den digitala tekniken är friheten större, men det är inte alltid lättare. Med friheten följer nämligen en rad olika saker man måste ta ställning till. Det är vilken upplösning bilderna har, om de behöver retuscheras, om man skall skriva ut dem själv eller lämna dem till en firma som sköter framkallningen åt en.

Jag skall på den här sidan visa hur man kan gå till väga när man vill ha sina bilder på papper. Bildbehandlingsdelen kan du i stället läsa om på sidan med programhantering. Gå dit >

Vad menar ma ndå med digital framkallning? Om vi jämför med analoga bilder så framkallades ju de genom att filmen (negativet) kopierades över till papper. Det var knappast något man gjorde själv och gjorde man det krävdes ett mindre fotolabb.

Att på motsvarande sätt prata om att digitala bilder framkallas är därför något missvisande eftersom de ju inte genomgår samma process. De är ju redan framkallade. Vi ser dem åtminstone på bildskärmen utan större ansträngning än att stoppa in en sladd i kameran.

I branschen använder man därför uttrycket digital framkallning för att skilja den från den äldre metoden. Därför har jag gjort så även på den här sidan. Vi skall nu titta på några exempel på sådana metoder.

2. Skriva ut på en bläckstråleskrivare

En slags framkallning som inte innebär att någon annan hanterar bilderna är att skriva ut dem på en skrivare.

För att få ett bra resultat bör man då välja en särskild fotoskrivare och ett speciellt fotopapper.

Detta är ett speciellt papper, vanligtvis med måtten 10x15 cm och med en blank yta. Det är likadant papper som man får då man framkallar sina bilder hos en fotohandlare.

Papperet finns i olika kvaliteter och tillverkarna har ofta egna varianter som passar just deras skrivare.

Priset på fotopapper för skrivare varierar därför, men ett riktpris för storleken 10x15 cm är 50 öre till en krona styck. Vill man skriva ut i A4-storlek blir priset 2-4 kronor per ark.

Det finns två slags fotoskrivare: kompaktskrivaren som kopplas direkt till kameran och den lite större kontorsskrivaren som kopplas till datorn.

Kompaktskrivaren
En skrivare kan idag kopplas direkt till kameran och skapa utskrifter som håller relativt hög kvalitet.

Bilden ovan till höger visar en sådan.

Fördelar: Bilderna går snabbt att skriva ut och man slipper gå via datorn eftersom skrivaren kopplas direkt till kameran.

Nackdelar: Man får ofta en begränsning av storleken på papperet, som enbart tillåter 10x15 cm. Utskrifterna blir också ganska dyra och kvaliteten blir inte fantastisk.

Det sistnämnda beror på att skrivarna ofta använder enbart tre eller fyra färger vid utskrifterna.

Dessutom är den här typen av skrivare enklare konstruerad och skrivhuvudet har inte samma precision som en kontorsskivare.

Kontorsskrivaren med fotokvalitet
En lite större fotoskrivare, som man kopplar till datorn, använder i stället sex eller ännu fler färger i bläckpatronerna.

Förutom cyan, magenta, gult och svart (CMYK) brukar även röd och grön användas.

Läs mer om CMYK å mina sidor om färger. Gå dit >

Fördelar: På det viset blir sådana utskrifter av mycket högre kvalitet, med högre precision i färgåtergivningen.

Dessutom är dessa skrivare byggda för att hantera en rad olika papperstyper och format. Precisionen i mekaniken är också mycket bra med mindre bläckdroppar och därmed högre upplösning i bilden.

Nackdelar: Skillnaden mellan en skrivare av den här typen och bilder man framkallar via nätet eller hos en fotohandlare, är ingen alls. Det som skiljer är i stället priset, som blir väldigt högt om man skriver ut mycket själv och oförsvarbart högt om man jämför med vad det kostar att framkalla via handeln.

Vanlig bläckstråleskrivare
Många väljer också att skriva ut sina bilder på en vanlig bläckstråleskrivare. Så länge man använder fotopapper blir kvaliteten acceptabel, men kan inte mäta sig med fotoskrivarnas överlägsna utskrifter.

De laserskrivare som finns idag på marknaden ger inte tillräckligt bra utskrifter. Det går oftast inte heller att använda vanligt fotopapper eftersom laserskrivarna använder stark värme för att få färgen att fastna. Därför är färglasern inte något alternativ. Detsamma gäller för övrigt för vaxskrivare.

3. Använda framkallningstjänster

Framkallningstjänster finns idag lite överallt. Dels hittar man dem i fotohandeln och i stora köpcentra och liknande. Dels hittar man dem på nätet.

Framkallningstjänster i butik
Dessa bygger på att man tar med sig kameran, minneskortet till densamma, ett USB-minne eller en CD-rom med bilderna på. Man beställer sedan bilderna via en fotoautomat och väljer ut bilderna man vill ha framkallade, vilka storlekar och vilket papper man önskar osv.

Bilderna skickas sedan antingen över Internet till det fotolabb som butiken samarbetar med eller till butikens egen framkallningsmaskin.

Fördelar: Man får personlig service och hjälp med den tekniska utrustningen. Det finns ibland många olika framkallningsalternativ, papper och liknande, som går att se olika exempel på.

Nackdelar: Man måste gå till butiken. Det är ofta lite dyrare att välja en butik jämfört med nätet.

Framkallningstjänster på nätet
Principen är densamma då man använder framkallningstjänsterna på Internet. Många gånger är det också samma fotolabb som framkallar bilderna. Skillnaden mellan att använda en framkallningstjänst på nätet och en i en fotobutik är alltså egentligen ingen alls.

Fördelar: Man kan sitta hemma och slipper ta sig någonstans. Det blir billigare än att framkalla någon annanstans.

Nackdelar: Har man många bilder krävs bredband. Det kan vara svårt att hitta rätt tjänst och använda den på rätt sätt.

I mer avancerade fotoautomater finns möjligheter att göra enklare redigeringar, som att beskära bilden, förstora eller förminska den, ta bort röda ögon och kanske ändra färgförskjutningar.

Se även på mina sidor om programkunskap. Läs mer >

Ibland följer ett enklare redigeringsprogram med kameran. Du hittar också länkar till lämpliga program på min sida med surftips. Läs mer >

4. Vilka bilder kan man framkalla?

De krav som ställs handlar framförallt om kamerans upplösning. För bra kvalitet krävs att kamerans upplösning är minst 3 megapixel och att bilden inte beskärs. Med 6 megapixel kan man skriva ut med väldigt fin bildkvalitet.

Andra begränsningar handlar om att motljusbilder är svåra att få riktigt bra. Stor kontrast mellan ljus och mörker kan också innebära ett problem. Ibland kan också bilder på människor tillsammans med röda föremål orsaka rödstick.

Rödstick är helt enkelt att bilden blir för röd så att huden på de som avbildats blir för röd. En dåligt framkallad bild kan på motsvarande sätt ha grön- eller blåstick.

De bilder jag valt att framkalla via en framkallningstjänst har varit av den lite svårare sorten. Själva testet kan du läsa om på nästa sida.

5. Hur skall man lagra sina bilder?

Det finns många som har sina fotoalbum med papperskopior i bokhyllan. Längst bak i albumen sitter negativen. Vid en brand, översvämning eller liknande riskerar man då att bilderna blir förstörda.

Ett tips är därför att inte förvara originalen och kopiorna på samma ställe. Detta gäller självklart även digitala bilder som man alltid bör ha kopior av på en CD-skiva eller extra hårddisk.

Fotoalbum med papperskopior från negativ kan man scanna in och lagra digitalt i bankfack. Man kan också med fördel spara negativ eller en extra kopia på ett säkert ställe, t.ex ett bankfack.

De flesta försäkringsbolag ersätter bara faktiska kostnader och inte t.ex affektionsvärdet. Därför kommer man inte att få ersättning om man blir av med sina bilder.

På motsvarande sätt resonerar man då det gäller framkallade bilder från en analog fotorulle eller digitala medier. Enligt Konsumentverket har man inte någon rätt att kräva skadestånd om bilderna försvinner i fotolabbens hantering.

Konsumentköplagen ersätter nämligen bara faktiska kostnader för framkallningen och inte affektionsvärdet.

Tänk därför alltid på att ha kopior på dina bilder!

Gå vidare till testet av framkallningstjänster >