Projektorn

1. Inledning

Under de två tre senaste åren har det blivit populärt med hemmabio. Man har kopplat en projektor till DVD-spelaren och kunnat titta på bio hemma. Samtidigt har projektorerna på allvar gjort sitt inträde i datorsammanhang.

Datasalar och konferenslokaler är numera ofta utrustade med en videoprojektor för att kunna visa bilder från en dator, en VHS-, DVD- eller CD-spelare eller direkt från en kamera.

Priserna på projektorer har sjunkit kraftigt och gjort att det numera är billigare att köpa in en projektor och filmduk än att investera i en storbilds-TV eller motsvarande teknik.

På den här sidan kommer jag därför att berätta lite om vad man skall tänka på innan man köper en projektor, samt hur man använder den på ett sätt som befrämjar dess livslängd.

I texten berättar jag däremot inget om hur projektorn fungerar, eftersom jag tycker att det är mindre intressant än hur man använder den. Tekniken bakom projektorerna kan du läsa mer om på sidan om bildskärmar, eftersom samma principer gäller här.

Men det är inte bara att införskaffa en projektor och tro att alla problem sedan löser sig. Många har gjort den erfarenheten att det inte bara är att koppla in projektorn och börja visningen. På sidan "Koppla en projektor till datorn" berättar jag därför mer om just det. Läs mer >

2. Köpa projektor

Vad skall man tänka på när man köper en projektor? Det finns några viktiga aspekter av ett sådant inköp som kan vara bra att känna till.

Projektorer kostar nämligen fortfarande några tusenlappar och uppåt.

Först och främst måste man fundera på vad man skall använda projektorn till.

Vill man visa datorns bildskärm och enklare grafik behöver man inte investera i en jättedyr maskin. Vill man däremot se på film hemma i vardagsrummet kommer man snart att irritera sig på en dålig bild.

Bildkvaliteten beror på några olika saker. Först och främst på den högsta upplösning som projektorn klarar. Liksom för bildskärmar har projektorer ett max för hur stor detaljåtergivningen kan vara. Ju högre pixeltal desto bättre.

I bilden ovan ser du en enkel skiss över hur upplösningen eller detaljrikedomen påverkas. Bilden blir generellt sett större ju längre ifrån duken projektorn står. Ju större bilden är desto glesare blir avståndet mellan bildens beståndsdelar. En dålig projektor klarar därför bara av att återge en ganska liten bild.

Ju större filmduk man har desto bättre upplösning måste alltså projektorn ha.

Men samtidigt gäller att ju längre ifrån filmduken man flyttar projektorn desto mindre ljusmängd når också fram. Därför spelar projektorns ljusstyrka också in. Dåliga projektorer har liten ljusstyrka och kan därför bara visa en liten bild.

Ljusstyrkan mäts i en enhet som kallas lumen. Ibland pratar man om "ansi lumen", efter "American National Standards Institute", som hittade på ett sätt att jämföra olika ljusstyrkor med varandra.

Genom att mäta på flera platser i bilden får man en rättvis bedömning. I projektorns barndom kunde tillverkarna nämligen mäta på bara den ljusstarkaste punkten och hävda detta värde för hela bilden.

Ju starkare lampa projektorn har desto större bild kan man alltså visa. I ett helt mörkt rum behövs inte särskilt mycket ljus från projektorn, men i dagsljus krävs mins 1200 lumen.

Men ju större lampan är desto mer värme alstrar den också. Därför kommer en stor projektor att behöva en större fläkt, vilket kan ge ett störande bakgrundsljud.

I en stor konferenslokal kan ett högt fläktljud vara mindre störande, men för den som vill njuta av en film hemma kan samma ljud förstöra hela filmupplevelsen. Därför bör man kontrollera hur högt projektorn låter innan man köper.

Självklart spelar sedan ytterligare faktorer in. Upplevelsen av en projektorbild kan bli helt olika beroende på vilket bakgrundsljus som finns. Vissa människor vill ha en kallare bild, med mer blått i sig, medan andra föredrar en mer varm bild, med mer rött eller gult. Alla projektorer skiljer sig och man bör därför "provtitta" för att se vilken projektor man föredrar.

Innan man köper en projektor bör man också kolla i de specialtidningar som finns om hemmabio och som har tester av projektorer. Ganska snart upptäcker man då att hög detaljrikedom, stor ljusstyrka och lågt fläktljud går att få. Olika projektorer skiljer sig dock ganska mycket åt så man bör ägna en del tid åt att kontrollera marknaden innan man slår till.

Många missar också att investera i en filmduk som passar till projektorn. Var noga med att välja rätt duk alltså! Ytterligare en faktor att ta med i beräkningarna är lampan i projektorn. Det berättar jag nu mer om i nästa avsnitt.

3. Lampor

En faktor de flesta inte räknar in vid projektorköp är vad nya lampor kostar. En lampa kostar ganska mycket pengar, men priserna varierar mellan ett par tusen till kanske tiotusen kronor. För de riktigt dyra modellerna, som används för större filmvisningar, kan lampan kosta ända upp till hundratusen kronor!

Liksom priset varierar livslängden på lamporna. Den utlovade livslängden är oftast uppmätt under idealiska förhållanden och stämmer sällan, enligt flera tester jag läst. Om en lampa sägs hålla i 4.000 timmar kanske den i själva verket går sönder efter ett par tusen timmar.

Två timmars användning av projektorn per dag i tre år ger en total användningstid av 2.190 timmar. Det är en ganska normal tid för en lampa, enligt min erfarenhet.

Lampor har ibland en garantitid, som brukar ligga betydligt lägre än den utlovade hållbarhetstiden. Garantitiden brukar gälla några hundra timmar, vilket är ungefär 10% av den totala hållbarheten. I vissa fall har projektortillverkarna också en egen garantitid, som kan vara högre än lamptillverkarens.

Garantin brukar dock gälla vid normal användning. Skulle lampan gå sönder av att man tappar projektorn eller använder projektorn felaktigt, gäller inte garantin. Använder man en bärbar, ej fastmonterad projektor, kan garantin sättas ur spel. Kolla därför noga innan du köper projektor.

Många projektorer håller reda på hur länge projektorn använts och varnar för när det är dags att byta lampan. För den som då försöker klämma ut alltför många extra timmar ur lampan skall veta att den då kan explodera, vilket gör att garantin sätts ur spel.

Normalt sett förlorar lampan sin ljusstyrka efter en längre tids användning. Man märker detta på att bilden blir mer och mer gul. Vissa projektorer lär också en funktion som reducerar lampans ljusstyrka när det blivit dags för att byta den. På det viset riskerar man inte att skada projektorn och man tvingas mer eller mindre att byta lampa eftersom bilden blivit betydligt sämre.

När man byter lampa bör man använda samma sort som den gamla. Man kan också titta lite extra på garantin vid lampbyte, eftersom man ofta inte lämnas lika bra villkor som när man köpte projektorn.

Lampor tillverkas idag av tre stora: Philips, Osram och Ushido. Om det står något annat på din lampa är det förmodligen tillverkaren av projektorn som köpt in lampor av någon av dessa och sedan satt en egen etikett på den.

Det finns olika material i lamporna, vilket i sin tur påverkar våglängden på ljuset. Materialen heter sådant som gadolinium, holmium, cesium, dysprosium, osv. Vilken sammansättningen av sådana metaller har påverkar allt ifrån lampans storlek till ljusstyrkan, färgtonen och livslängden.

Det finns i princip bara en teknik för att göra lampor och den kallas metallhalogen. Tidigare användes "vanliga" halogenlampor, men deras livslängd var alltför kort. Metallhalogen är en vidareutveckling av halogenlamporna och har kommit i flera generationer. Den första hade också problemet med att ljusstyrkan blir betydligt sämre ju längre lampan används.

Den andra generationens metallhalogenlampor finns ute idag (december 2004) i handeln. En variant kallas UHP, vilket står för "Ultra High Performance" och har utvecklats av Philips. Den åldras inte lika snabbt som tidigare lampor. Osram har en som jag sett kallas "Power VIP".

4. Hantera projektorn rätt

Den vanligaste orsaken till att en projektor slutar fungera är att lampan gått sönder. Lampan går sönder om projektorn inte hanteras varsamt. I synnerhet gäller detta när lampan är varm. Så fort man startat projektorn skall man i princip inte röra den och man får absolut inte utsätta den för skakningar eller stöta till den.

När man stänger av projektorn gör man det oftast genom att trycka på Standby-knappen. Lampan slocknar då och fläkten fortsätter gå till dess lampan blivit sval. Stänger man av fläkten i förtid, t.ex genom att dra ur sladden eller trycka på OFF-knappen (om det finns nån sådan), kommer man att förstöra lampan. När man vet vad en ny lampa kostar kanske man inte är lika snabb att stänga av projektorn som tidigare...

Man får heller aldrig ta i lampan med händerna. ha alltid rena vantar eller handskar på dig. Fettet som finns naturligt på huden bränner nämligen fast på lampans glas, vilket skapar en extra förslitning och i värsta fall kan göra så att glaset spricker.

Man bör aldrig ta direkt med händerna i någon lampa, eftersom det begränsar livslängden! Detta gäller alltså även de lampor vi har i vanliga armaturer i hemmet.

Förutom lampan är fläkten känslig för damm. Dammfiltret bör göras rent ofta så att fläkten inte behöver arbeta i onödan. Kommer damm in i fläktens lager går den ju också extra trögt, vilket sliter på motorn till fläkten.

Man måste också se till så att projektorn får luft. Att täppa för luftintaget eller utblåset skapar en uppvärmning av projektorn, vilket i sin tur sliter på lampan. Bygger du in projektorn måste du alltså se till så att inte temperaturen stiger för mycket. Se alltid till så att projektorn får tillräckligt med luft.