Magnetisk lagring

1. Inledning

En hel del av det som stod på sidan om hårddisken gäller också för andra magnetiska lagringsmedia. Även disketter av alla slag har t.ex en bootsektor, en allokeringstabell och använder sig av kluster. Därför går jag inte in i detalj på hur disketter (etc) är uppbyggda, utan hänvisar var och en till denna sida.

2. Disketter

Disketter finns i olika typer, men idag är 3,5"-varianten vanligast. Ytbeläggningen är ungefär densamma som på hårddisken, men är mer känslig för yttre påverkan, som smuts, vatten och värme. Diskettens yta läses av med ett läshuvud, ungefär som på hårddisken.

Fram till mitten av 80-talet använde man mjuka disketter, som kallades floppy-discar. De kunde lagra 320kB.

En senare variant klarade faktiskt ända upp till 1,2MB. Formatet var 5,25 tum eller ungefär 13 cm.

Omkring 1985 kom den enkelsidiga 3,5"-disketten. Jag vill minnas att den först kallades "hård diskett", men så småningom kom även den att benämnas "floppy".

Den hade ett hårt skal för att klara yttre påverkan bättre och lagrade 320kB. Efterföljaren dök upp omkring 1987, var dubbelsidig och lagrade 720kB.

Dagens disketter klarar 1,44MB om de är PC-formatterade och 1,2MB om de är Mac-formaterade. Apple övergav dock disketterna under slutet av 90-talet.

3. Zip och Jaz

Behovet av mer lagringsplats har skapat många alternativ till vanliga disketter. Principen är dock fortfarande densamma, men tekniken är naturligtvis förändrad och förbättrad.

En Zip-skiva lagrade till en början 100MB och togs fram för den grafiska industrin.

Tekniken användes av bildbyråer, reklammakare och andra, som behövde kunna lagra stora filer.

Fördelen var lågt pris för disketterna (runt hundralappen) och snabb formatering.

Skivorna var också delbara mellan Mac och Windows, förutsatt att de formaterats på den senare först.

Så småningom kom skivor som klarade 250MB, men i och med den brännbara CD-skivan kom övergavs Zip-formatet av de flesta. När den här sidan uppdaterades senast (25/11 2005) fanns dock zip-diskar fortfarande att köpa hos återförsäljarna.

Företaget Iomega, som skapat Zip-tekniken, tillverkade ett tag även Jaz-skivor.

Jaz lever en tynande tillvaro, mest för att skivorna är både dyrare och krångligare att använda än såväl CD som DVD.

En jaz-skiva klarar att lagra mellan en och ett par gigabyte och kostar några hundralappar styck.

Ett annat företag är SyQuest, vars "disketter" är ett mellanting mellan diskett och hårddisk. SyQuests skivor har dock inte lika stor lagringskapacitet som Jazz-skivor.

Förr i tiden var alla dessa konkurrerande tekniker förvirrande. Vad skulle man köpa? Idag är det väl knappast någon som funderar över det här, då CD och DVD är det som är både billigast och bäst.

Dessutom är de externa hårddiskarna både billiga och har en hög lagringskapacitet. Dessutom har de högre accesstid än disketter och skivor.

Att tanka hem 100MB från en Zip-skiva tar ganska många minuter, men går betydligt snabbare från en CD. Dock är en hårddisk med firewire-anslutning ofta ännu snabbare.

CD och DVD är inte heller lika känsliga för vatten, elektriska och magnetiska störningar, m.m. Men framförallt är de plattformsoberoende på ett helt annat sätt än disketter, tack vare sitt unika filsystem.

Förutom de tekniker jag nämnt finns naturligtvis många fler. Imations SuperDisc, samt magnetoptiska skivor är två exempel, som du kunde läsa om på sidan om optisk lagring >.

4. Bandstationer

Magnetiska band användes mycket i datorsammanhang under framförallt 70-talet. De tjänade då som sekundärminnen. Datan skrevs sekventiellt, medan bandet rullade.

Accesstiderna var enorma eftersom bandet behövde spolas till rätt ställe varje gång man skulle hämta data. Tekniken var också känslig för slitage och behäftad med många fel vid inskrivning och läsning.

Vanliga kassettband försvann så småningom från datormarknaden. Men intressant nog tjänar bandmedia fortfarande i olika sammanhang.

DAT-banden (Digital Audio Tape) används fortfarande vid inspelning av ljud för t.ex radio. Motsvarande tekniker finns för inspelning av video.

Företag med stora behov av backup kan idag också skaffa sig bandstationer för att lagra mycket data. Då bryr man sig inte om accesstider utan skriver av all data på hårddisken till ett band, som kanske rymmer 20-40GB.

Bandstationer används idag framförallt för backuper där DVD-skivor inte räcker till. En DVD-skiva klarar ju bara 4-6BG data och hållbarheten är dessutom inte särskilt lång.