Till startsidan för Jonas Webresurs!

Vad är IP-telefoni?

1. Inledning

Fram till för några år sedan fanns det egentligen bara två olika slags sätt att ringa på: fast telefoni och mobiltelefoni. Den fasta telefonin har funnits i drygt hundra år och mobiltelefonin har vid det här laget funnits i några decennier.

telefonjackIdag är den fasta telefonin mer eller mindre på väg bort från marknaden, precis som analoga kameror och analoga TV-sändningar.

Anledningen är att man idag vill kunna göra mer än att bara prata i telefon: skicka sms och mms, skicka datafiler och bilder, lagra meddelanden på nya sätt, kanske surfa på Internet eller hämta information av olika slag.

Den fasta telefonin innebär ju som bekant att man sätter in telefonen i ett jack i väggen. Tekniken kallas PSTN (Public Switched Telephone Network) eller lite mer nedsättande POTS (Plain Old Telephone Service).

Den nya telefonmarknaden svämmar för tillfället över av nya sätt att ringa på och det är inte bara mobiltelefoni som blir allt mer etablerad, utan även den telefoni som går under samlingsnamnet IP-telefoni.

Eftersom marknaden inte är reglerad på samma sätt som för fast och mobil telefoni, finns det idag många olika företag som erbjuder olika tekniker och det kan vara svårt att veta vad man skall välja.

Här skall jag därför berätta mer om vad IP-telefonin innebär och vilka för- och nackdelar den har.

Håll dock i minnet att den begreppsliga uppdelning jag gör här för att få översikt och försöka hålla isär vad som är vad inte alltid följs i branschen. Det jag kallar "internettelefoni" kallar andra för "VoIP" eller "bredbandstelefoni", osv.

2. IP och digital paketering

Som du kunnat läsa om på mina sidor Mer om Internet och sidorna om nätverk så är IP en del av uttrycket TCP/IP och står för "Internet Protocol".

IP är ett slags adresseringssystem som används i nätverk för att kunna överföra data, t.ex skicka meddelanden, till rätt adress. Det samverkar med andra kommunikationsprotokoll (standarder), t.ex TCP, så att datan även skickas i rätt form.

Först använde man tekniken till att skicka textfiler digitalt, men under 90-talet blev multimediafiler - ljud, filmer, videosnuttar - allt vanligare. Och så kom man på att man även kan skicka telefonsamtal på detta sätt.

Som du kunde läsa på sidan om på sidan om trådlös kommunikation, sker överföringen av information antingen analogt eller digitalt.

Analogt innebär en kontinuerlig ström i en ledning. När du pratar är det därför upptaget, eftersom hela ledningen används.

Digital överföring innebär att informationen (via TCP-protokollet) delas upp i små paket, som därefter skickas med längre avbrott eller mellanrum. Detta gör att annan data kan skickas i de mellanrum som uppstår och överföringskapaciteten ökar.

Den fasta telefonin var länge helt analog, men under 80- och 90-talen byttes analoga telestationer successivt ut mot digitala. Anledningen var naturligtvis att man ville utnyttja telenätet bättre utan att behöva dra alltför många nya kablar.

Idag är den analoga tekniken bara kvar mellan telestationen och abonnentens telefon. Med IP-telefoni blir dock även denna del digital.

Hur går det då till? Enkelt uttryckt fungerar det så här: när du pratar omvandlas röstens vibrationer till digitala signaler med en liten manick i telefonen. Den analoga informationen (luftens vibrationer) omvandlas till ettor och nollor, som utgör bitar i de datapaket som skickas. De minsta paketen utgörs av åtta ettor eller nollor och kallas för bytes.

De små paketen skickas sedan i skurar (snarare än en jämn ström) allt eftersom det finns lediga platser. Adresseringen sker via IP-protokollet. I bärbara telefoner och mobiltelefoner skickas signalerna via radio. När signalen når basenheten övergår den till en elektrisk ström.

Hur kabeln ser ut är mindre relevant. Analoga signaler kan visserligen bara skickas i kablar där en ström kan slås på, t.ex kopparledningar (telefonledningar) och koaxialkablar (TV-antennkablar). Men även digitala signaler kan skickas genom dem.

För digitala signaler finns dock även särskilda ledningar, som allmänt kallas fiberoptisk kabel. Dessa är inte känsliga för elektrisk ström eftersom man använder ljuspulser som förmedlare av information. Idag använder de flesta telefonbolag sådana ledningar mellan sina telestationer.

IP-telefoni är alltså samlingsnamnet på sådan telefoni där man använder TCP/IP-standarden för att överföra röstmeddelanden. Man ringer via Internet, snarare än via de vanliga teleledningarna.

I dagsläget finns flera mellanformer som kan innebära att delar av samtalet går via IP och resten via det vanliga telefonnätet. Det finns också flera olika standarder och olika sätt att använda IP-tekniken på, som vi nu skall se.

3. VoIP

Ibland ser man uttrycket VoIP eller ”Voice över IP”. Då handlar det om telefoni över nätverk, som både kan ske via Internet eller via interna nätverk, t.ex på ett företag. För ett företag är det nämligen väldigt dyrt att ha medarbetare som ringer internt på vanligt sätt. Då betalar man nämligen som för vanliga samtal.

Med IP-telefoni kan man styra så att en stor del av telefontrafiken enbart blir intern och därmed inte kostar något. Det kan vara medarbetare som ringer till varandra på olika lokalkontor eller säljare som ringer från sina mobiler in till kontorets fasta telefoner.

VoIP förekommer nästan inte på konsumentmarknaden utan är istället en teknik för telefonväxlar, stora företagsnätverk och liknande. Oftast kopplar man telefonväxlarna via internet, medan de fasta telefonerna internet är anslutna på vanligt, fast sätt.

De personer jag pratat med i branschen säger att VoIP därmed ofta innebär att man utnyttjar de standarder som finns, framförallt H.323, som jag berättar om i avsnitt 7.

Det skall också sägas att uttrycket "VoIP" ibland används synonymt med IP-telefoni, internettelefoni eller bredbandstelefoni. Anledningen till detta är att begreppen ibland överlappar och det finns sällan någon exakt definition. Men här gör jag alltså en skillnad mellan dem.

+
Ger billigare samtal jämfört med att ringa via mobilen eller på vanlig telefon.

-
Används sällan på konsumentmarknaden. Kräver telefonväxel. Ganska dyrt att installera.

4. Internettelefoni

Denna innebär att man ringer via Internet, oftast via sin dator, med en särskild programvara installerad. Mottagaren måste ha samma program på sin dator. Programmen kallas allmänt för mjukvarutelefoner

Via ett headset kan man sedan prata med varandra och samtalen kostar inget om man bortser från kostnaden för bredbandet som också krävs.

Exempel på sådana lösningar är MSN och Skype. MSN innebär kommunikation mellan dator till dator, medan Skype möjliggör alla tre formerna av kommunikation:

  • Dator till dator
  • Dator till telefon
  • Telefon till telefon

Med "telefon" avser jag här såväl fast som mobil telefon. Jag berättar mer om Skype på en särskild sida. Läs mer >

Utrustningen som krävs är normalt tillgång till en dator, ett någorlunda bra ljudkort, bredbandsuppkoppling och ett headset, som kopplas till ljudkortet.

Det finns också särskilda telefoner som man kan ansluta till datorn via usb-porten. De går därför ofta under namnet USB-telefoner. En del av telefonerna är istället trådlösa, där basenheten ansluts till datorn.

+
Eftersom det inte finns någon uppkopplingsavgift, minutavgift eller abonnemangskostnad ger tekniken billiga samtal som oftast inte kostar något alls. Enkelt att komma igång.

-
Kräver bredbandsuppkoppling och dator med särskild mjukvara. Kräver normalt att den man pratar med har samma mjukvara installerad och man kan alltså inte alltid ringa till vanliga telefoner. Kräver oftast särskild telefon eller headset. Har ofta ganska dålig kvalitet. Ofta liten säkerhet.

5. Bredbandstelefoni

Idag erbjuder såväl Bredbandsbolaget, ComHem och andra leverantörer IP-telefoni via bredbandsmodemet till sina kunder. Man kopplar då sin vanliga telefon, med RJ 11-plugg, till bredbandsmodemet och samtalen förmedlas via modemet och internet.

Eftersom det finns många olika slags telefoner kan min användning av uttrycket "vanlig telefon" vara förvirrande. Vad jag menar är t.ex Dect-telefoner.

DECT står för "Digital European Cordless Telephone" och är en EU-standard för digitala trådlösa telefoner.

Bilden visar en Audioline DECT 4800 trådlös telefon.

Ofta kan man köpa bredband och telefoni till förmånliga priser. Det är just priset man konkurrerar med och det är i allmänhet mycket billigare än den vanliga, fasta telefonin.

Men till nackdelarna kan man räkna att telefonen inte fungerar då modemet är avstängt, t.ex vid strömavbrott. Min erfarenhet är också att det är betydligt mer tekniskt krångel och oförklarliga avbrott med bredbandstelefonin, men det är kanske ett övergående problem.

+
Ger billiga samtal. Kräver inte att man har dator. Enkelt att komma igång. Man kan använda sin vanliga, fasta telefon.

-
Kräver bredbandsuppkoppling. Man kan inte ringa vid strömavbrott.

6. WLAN

Värt att nämna är också WLAN, som är en kortform för "wireless local area networks" eller "trådlösa nätverk" på svenska. Sådana nätverk är lokla och upprättas t.ex på ett kontor, café eller annan lokal.

Överföringen sker normalt utifrån standarden IEEE 802.11. Det finns olika varianter av denna standard, som man kan läsa om på IEEEs webbplats. Du hittar mer information om länkar längst ner på den här sidan.

D-Link DI-824VUP+ trådlös routerMånga företag använder idag trådlösa nätverk till mer än att koppla upp datorer mot internet (som ju möjliggör internettelefoni).

Bilden visar en D-Link DI-824VUP+ trådlös router som kan användas för att sätta upp ett WLAN. Oftast använder man dock sådana här maskiner för att skapa VPN eller "Virtual Private Networks", vars syfte är det motsatta WLAN.

VPN är skyddade från utomståendes insyn och kommunikationen sker oftast krypterad för att datan inte skall komma i orätta händer. Med rätt programvara kan man annars sniffa upp information som skickas i nätverket.

WLAN är motsatt i den meningen att sådana nät är publika. I många fall skickas också informationen oskyddat. Just detta blev mycket omdiskuterat under slutet av 2005. Riskerna med att använda oskyddade WLAN är nämligen ganska stora, eftersom lösenord och annan hemlig information ganska lätt kan avlyssnas.

Många som sätter upp WLAN struntar i säkerheten av olika anledningar. Detta trots att det finns lösningar för att kryptera datapaketen som skickas även genom dessa nätverk.

För att använda ett WLAN behövs ingen särskild programvara. Med en mobiltelefon eller särskild IP-telefon, som man ansluter till det trådlösa nätverket, kan man ringa precis som vanligt. Skillnaden är att priset är mycket lägre eftersom man endast ansluter lokalt till nätverket, som i sin tur redan är fast anslutet till internet.

Uttrycket VoWLAN ser man ibland. Det står självklart för "Voice over WLAN" och innebär VoIP-teknik som skickas över ett trådlöst LAN (nätverk).

Trådlösa nät kallas ibland även Wi-Fi (Wireless Hi-Fi), som används som namn på en viss typ av WLAN med hög överföringskapacitet. Wi-Fi används därför ofta som en kvalitetsstämpel på nätverket.

Ytterligare uttryck som förekommer är "VoWi-Fi" or "Wi-Fi VoIP", som är olika konstruktioner av de uttryck jag redan diskuterat. Om inte annat visar väl mångfalden att det ännu inte finns någon riktigt etablerad term som alla vill använda?

Ett annat slags trådlöst nätverk kallas bluetooth eller blåtand på svenska. Det fungerar på lite annorlunda sätt än WLAN, bl.a genom att ha kortare räckvidd och utnyttja flera olika frekvenser. Man kan läsa mer om de tekniska skillnaderna på sidorna som jag länkar till på länksidan. Läs mer >

Qtek 8300Under slutet av 2005 kom flera telefoner som kunde utnyttja såväl GSM-nätet, WLAN, Bluetooth och IrDA (infraröd kommunikation) för att kommunicera. Bilden visar en Qtek 8300 med dessa funktioner.

Eftersom utvecklingen varit enorm har också produktutbudet förnyats med en överväldigande hastighet. Telefoner som lanserats på våren har varit ur produktion och ersatts av nya modeller efter några månader.

När det här skrevs i mars 2006 kom också flera pressmeddelanden från de stora tillverkarna om att de tagit fram telefoner med enklare sätt att ansluta till WLAN och utnyttja IP-telefonins fördelar.

Med vissa telefoner kunde man t.ex använda gratisprogrammet Skype direkt i telefonen, utan att behöva ansluta en dator först. på det viset slipper man de avgifter som många WLAN tar ut av användarna. Läs mer om Skype här >

Samtidigt kom också flera rapporter om att konsumtionen ökar. Enligt en undersökning som Föreningssparbanken gjorde visade att konsumtionen fördubblats på 35 år. Vi lägger nästan 72000 kronor mer per individ i konsumtion jämfört med 1971 och vi lägger fem gånger så mycket pengar på telefoni jämfört med då. (Siffrorna är omräknade i dagens penningvärde.)

Om inget oförutsett händer kommer konsumtionen att öka. Huruvida vi kommer att lägga mer eller mindre pengar på telefoni i framtiden står dock skrivet i stjärnorna. Kostnaden för samtalen kommer i alla fall inte att öka. Läs mer om detta på sidan om Skype. Gå dit >

+
Fördelarna med WLAN är att de ger billiga samtal. Med en WLAN-kompatibel telefon kan man ringa direkt, oftast helt gratis.

-
Kräver normalt sett bredbandsuppkoppling och dator med trådlöst nätverkskort. Kräver särskild telefon eller headset. Ofta liten säkerhet vilket gör att andra kan lyssna på ens samtal. WLAN finns inte överallt utan endast lokalt och man kan därför inte förflytta sig medan man pratar.

7. Standarder eller inte?

För IP-telefonin finns både standardiserade och icke-standardiserade lösningar.

Vissa standarder är framtagna av telefonibranschen och är oftast strikta, krångliga men stabila. Andra är gjorda av internetfolk och är mer öppna och mindre detaljerade, men i gengäld mindre stabila.

Exempel på den förra är H.323 som är en telestandard framtagen av ITU (International Telecommunication Union) och anpassad för IP-telefoni. Enligt branschfolk jag pratat med är den oerhört krånglig att använda varför den företrädelsevis används av företag med komplexa telefonsystem, videokonferenser och liknande.

En standard framtagen av internetfolk, närmare bestämt IETF (Internet Engineering Task Force), är SIP (Session Initiation Protocol). Det lär vara vanligare i enklare system och härmar förfarandet vid den fasta telefonin: att slå ett nummer och ringa upp en person i andra änden.

Varför är standarder viktiga? Jo, så fort man vill kunna ansluta IP-telefoni till det fasta och mobila nätet ställs höga krav på kompatibilitet och kvalitet. Därför dröjde det ganska länge innan företag kunde erbjuda IP-telefoni med denna möjlighet. Först en bit in på 2000-talet blev tekniken tillgänglig för alla.

Många företag har dock struntat i att följa upprättade standarder och skapat egna system. Eftersom marknaden inte är reglerad på samma sätt som för den fasta och mobila telefonin förekommer många olika lösningar. Oftast handlar det då om att kunna prata mellan två datorer. Man bryr sig helt enkelt inte om den fasta telefonin. I andra fall struntar man i säkerheten.

Den tekniska sidan av IP-telefoni är enormt komplicerad och den som är intresserad av att veta mer kan läsa bland länkarna på sidan med länkar till mobilt och trådlöst. Läs mer >

Trots olika standarder finns idag mängder med problem med IP-telefonin. Det handlar dels om hård- och mjukvara som inte fungerar ihop och gör kommunikationen omöjlig. Dels om brister i överföringen som skapar förvrängningar, fördröjning (latens), och andra saker som påverkar kvaliteten negativt. Säkerheten har jag redan nämnt som en problematisk punkt.

8. Källor och länkar

Samtliga källor är från den 17 mars 2006:

Aftonbladet "Nu ringer du helt gratis - utan dator: www.aftonbladet.se/vss/it/story/0,2789,791966,00.html

Cell IP "10 myter om IP-telefoni": www.cellip.com/privat/myteromiptelefoni.html

Föreningssparbankens undersökning "Hushållens ekonomi under 35 år": www.fsb.se/sst/www/inf/out/fil/0,,280054,00.pdf

Susning.nu "IP-telefoni": susning.nu/IP-telefoni
Wikipedia "IP-telefoni": sv.wikipedia.org/wiki/Internettelefoni

Telekom Idag: "Bredbandstelefoni i bara mässingen Jämförande test avslöjar allt om kvaliteten"

...samt olika personer jag känner eller ringt upp och ställt frågor till. Du hittar alla andra länkar på en särskild sida. Gå dit >


Den här sidan är en del av Jonas Webresurs - www.jonasweb.nu - copyright © 1998-2011