Mac OS X: Teckensnittshantering

1. Inledning

Mac använde under de första 15 åren bitmappade teckensnitt. Sådana är inte skalbara och blir väldigt fula i fel storlek. Men i och med OS X är sådana typsnitt inte längre möjliga att använda.

I stället utnyttjar OS X alla de modernare fonterna: TrueType, OpenType och PostScript. Jag berättar mer om dem på en särskild sida. Läs mer >

I och med det blir hanteringen av teckensnitt mycket enklare och man slipper bekymra sig om vilket typsnitt man använder då man skriver brev eller skapar presentationer.

Men samtidigt innebär OS X nya problem. Det finns nämligen inte bara en enda mapp där alla teckensnitt samlas, utan man har minst tre olika platser att hålla reda på.

Här skall jag försöka reda ut var dessa finns, varför de gör det och hur man kan handskas med dem.

2. Var finns teckensnittsmapparna?

I OS X finns alltså teckensnitten på minst tre olika ställen. Samtidigt är de typsnitt du ser på skärmen en blandning av innehållet i dessa. Detta kräver lite bättre ordning och man måste vara mer insatt i OS X än man behövde vara i OS 9.

Var finns då teckensnitten i OS X? Jo, de finns i...

Hemkatalogen
Sökvägen är Hemkatalogen - Library - Fonts:

Här kan du placera vilka teckensnitt du vill, men bara du själv kan utnyttja dem. Varje användare har en egen hemkatalog och följdaktligen en egen fontmapp.

Datorns teckensnittssamling
Sökväg: Hårddisken - Library - Fonts:

Detta är den mapp som innehåller alla de fonter som alla användare kan utnyttja. De fungerar i program som är gemensamma och i sådana program varje användare installerat i sin egen hemkatalog.

Innehållet i denna mapp kan bara ändras av den som har administratörsrättigheter.

Systemets egen fontkatalog
Sökväg: Hårddisken - System - Library - Fonts:

Här finns de teckensnitt som operativsystemet använder för egen del, t.ex för menyer, ikoner och dialogrutor. Teckensnittet Lucinda Grande är det som används mest och som måste finnas för att OS X skall fungera.

Man kan titta på innehållet i denna mapp men det går inte att ändra innehållet. Det finns dock sätt att göra ändringar via Unix, men den praktiska nyttan av detta är minimal.

Förutom dessa tre olika mappar kan man också hitta teckensnitt på följande ställen:

Teckensnittsmappen i Classic
Om man har OS 9 installerat finns en mapp som heter "Fonts" eller "Typsnitt" i systemmappen.

Nätverksfonter
Under Nätverk - Library - Fonts kan man skapa en katalog för gemensamma typsnitt för alla användare i ett nätverk. Detta är naturligtvis bra för dem som är beroende av en enhetlig grafisk profil på ett företag.

Enskilda programs teckensnittsmappar
Olika program på datorn använder ibland egna mappar för teckensnitt. Dessa återfinns då antingen i programmets egen mapp eller i "Library" i användarens hemkatalog.

Tips!
I andra fall kan det vara så att vissa teckensnitt måste finnas installerade för att programmet skall fungera. Detta kan vara bra att veta om man ha avinstallerat ett teckensnitt och får problem med ett program utan att kunna hitta felet.

Vilken rangordning finns då mellan alla dessa mappar? Frågan är framförallt aktuell då det uppstår konflikter mellan olika typsnitt, alltså då olika varianter av ett teckensnitt heter samma sak.

Så här ser rangordningen ut:

1. Användarens hemkatalog
2. Datorns teckensnittssamling
3. Nätverksfonter
4. Systemets egen fontkatalog
5. Teckensnittsmappen i Classic

Var enskilda programs teckensnittsmappar hamnar i denna lista är väldigt svårt att säga. Det beror antagligen från program till program och man br höra med tillverkaren hur det förhåller sig. Problemet är tack och lov inte särskilt vanligt så det är inget man behöver ligga sömnlös för.

3. Lägga till och ta bort teckensnitt

OS X kan hantera ett närmast oändligt antal teckensnittsfiler. I praktiken blir datorn svår att arbeta med om du har installerat för många typsnitt samtidigt.

Detta beror på flera olika saker. Dels tar varje teckensnittsfil upp plats i minnet, c:a 100 kB var. Det låter inte mycket, men 100 teckensnitt blir då ungefär 10 MB. Det är inte ovanligt att man har ända upp till tusen teckensnitt i de olika mapparna, vilket alltså innebär en onödig arbetsbelastning för datorn.

Dessutom blir teckensnittsmenyerna i de olika programmen svåra att arbeta med om antalet överstiger 100 olika val. Problemet blir därför oftast att kunna ta bort snarare än lägga till fonter.

Lägga till teckensnitt
Den som ändå vill lägga till teckensnitt väljer någon av de tillgängliga mapparna, enligt redogörelsen i förra avsnittet. Installationen sker genom att man drar en fill till mappen och släpper den där.

Man måste oftast starta om programmet för att listan över tillgängliga teckensnitt skall uppdateras. Endast i undantagsfall (och i OS 9) måste man starta om Finder eller hela datorn.

Obs!
När man installerar nya program läggs ibland nya teckensnitt till i datorn. Läs därför noga vilka filer som kommer att installeras och var, så at du har kontroll på dina fonter. I vissa fall kan nämligen sämre varianter av dina typsnitt installeras och radera dem du hade i mappen. Detta sker t.ex om filerna har samma namn.

Ta bort teckensnitt
Man tar enklast bort ett teckensnitt genom att ta bort filen ur mappen. Om man inte vill radera den kan man skapa en mapp som heter t.ex "Fonts_avstängda" där man placerar alla typsnitt som inte är aktiva.

Obs!
Tänk på att ett oönskat teckensnitt måste tas bort ur samtliga teckensnittsmappar för att försvinna helt!

4. Typsnittsmenyn i Cocoa-program

I Cocoa-program finns en särskild meny som heter Typsnitt (Font). I vissa program finns denna som en egen meny, men i andra finns den under t.ex Format-menyn.

Här kan man välja alternativet "Visa typsnitt" och får då fram en teckensnittshanterare. Denna skall jag berätta om i detta avsnitt.

Här har jag använt mig av denna funktion i Kom-ihåg-lappar (Stickies):

Genom att skriva text på en kom-ihåg-lapp och sedan markera den, kan jag ändra teckensnitt och annat via detta lilla program. I bilden nedan till höger ser du några olika stilar man kan göra.

Dessa knappar använder man för att göra textunderstrykning, överstrykning, ändra text- och dokumentfärg.

Den vita knappen med ett svart T på aktiverar textskuggning.

Här finns sedan reglage för att förändra skuggningens genomskinlighet, oskärpa, förskjutning och vinkel.

Kolumnen "Samlingar" visar teckensnitten indelade i olika kategorier. Jag visar i nästa avsnitt hur det fungerar och hur man gör egna samlingar.

"Familj" är här de olika teckensnitten som finns i varje samling.

En del teckensnitt finns i flera olika varianter eller teckensorter. Sådana används framförallt inom den grafiska produktionen, t.ex vid framställning av trycksaker.

Storleken går antingen att ställa in med fasta steg eller genom att man skriver in ett eget värde. Klicka på raden där vald storlek visas och skriv in ett nytt. Man kan välja i princip vilket värde man vill.

Längst ner finns några knappar, dels ett plus och ett minus för att skapa nya samlingar och ta bort teckensnitt ur en samling. Jag återkommer till detta i nästa avsnitt.

Knappen med en liten stjärna och pil fäller ner en meny. Här kan man välja att skapa bokmärken till sina favoriter bland teckensnitten.

Förhandsvisning tar fram ett fönster som visar hur teckensnittet ser ut. Bra att ha framme för jämnan!

Färg, Tecken och Typografi låter dig infoga konstiga tecken, göra extra inställningar för typografin, t.ex koppla till och från användningen av ligaturer.

Under Redigera storlekar kan du skapa en egen lista över de storlekar som skall finnas tillgängliga i listan (kolumnen märkt med siffran 6 ovan).

Hantera typsnitt öppnar Typsnittsboken, som vi nu skall titta vidare på.

5. Typsnittsboken (Font Book)

Typsnittsboken går att nå på det sätt jag nyss visade, via Typsnitt-menyn i Cocoa-programmen, Visa Typsnitt och sedan Hantera typsnitt:

Du känner delvis igen layouten från förra avsnittet. Här visas alltså först de olika samlingarna. jag skall alldeles strax säga mer om dem.

De olika teckensnitten visas här. Längst ner står en siffra (här "5") som talar om hur många förekomster av fonter som finns i denna samling.

Varje markerat teckensnitt visas här i en exempeltext. Längst ner syns information om vilken inställning man valt. Tyvärr visas inte svenska tecken i den version av Typsnittsbok som jag har, vilket jag tycker är ett stort minus. Många typsnitt saknar ju just sådana tecken.

Storleken går dels att förändra genom att välja ett fast läge eller skriva in ett eget värde. Men man kan också dra i spaken i högerkanten.

För att skapa en samling klickar man på plustecknet. Man döper sedan samlingen till vad man vill. Man kan också avaktivera en samling om man inte har någon nytta av den i programmet.

För att lägga till ett teckensnitt i en samling klickar man på plustecknet och väljer sedan själv genom att leta upp rätt fil på datorn. Tänk på att välja ur rätt mapp!

Man kan också avaktivera ett teckensnitt här. Det innebär dock inte att fontfilen raderas, utan bara att typsnittet inte visas i listan förrän man aktiverar det igen.

Varför samlingar?

Fördelen med samlingar är att man kan hitta fonter som liknar varandra, snarare än att de bara är ordnade i bokstavsordning. det senare kan man åstadkomma genom att välja alternativet Alla och sedan söka upp en teckensnittsmapp.

Sorteringen går också att göra efter användare och efter de samlingar man själv skapar. Man kan t.ex skapa en samling enbart för ett särskilt projekt.

Obs!
Ett gott råd till dig är att inte röra de förinställda samlingar som finns. Inte lägga till nya teckensnitt och inte ta bort. Måste man ändå göra ändringar skall man undvika att göra det för de teckensnitt som systemet själv använder.

Vad innehåller då samlingarna?

Beroende på vilket språk man har valt finns det olika, förinställda samlingar av teckensnitt. Jag har valt svenska som språk och hade då följande samlingar:

Fast teckenbredd (Fixed Width). Teckensnitt där varje bokstav tar upp lika stort utrymme. Dessa används för inmatningsrutor, m.m.

Festliga (Fun). Teckensnitt som är till för att skilja sig från mängden. Här ingår både scripter och extremer (se sidan Teckensnitt).

Klassiska. Teckensnitt som har seriffer och används i trycksaker och "klassiska" sammanhang. Lämpar sig inte för bildskärmen.

Moderna. Sans-seriffer ämnade för att visas på bildskärmen.

PDF. Teckensnitt som ofta används för att skapa PDF-dokument.

Webb. Teckensnitt som ofta används på webben och som de flesta har på sin dator. Kan därför kallas "webbsäkra".

Vill du veta mer om Typsnittsboken skall du läsa i hjälpfilerna. Apple har också publicerat flera texter i PDF-format, som finns att hämta under Supprot" på deras sajt: www.apple.com.

6. Dela teckensnitt med andra användare

Som jag tidigare skrivit kan alla användare dela de teckensnitt som finns installerade i systemet och Library i OS X: Däremot kan användarna inte dela varandras teckensnitt, om de finns installerade i hemkatalogen.

Man kan dock dela teckensnitt genom att placera typsnittsfilen i mappen för delade filer. Som jag tidigare berättat finns den i hemkatalogen och sedan i mappen Public.

Man kan också dela samlingar gjorda i Typsnittsboken. Man kan göra detta på flera sätt. Antingen ställer man in samlingen för att vara gemensam. Detta görs då samlingen skapas eller då man väljer att redigera den.

Man kan också dra ett personligt typsnitt till Användare under "Alla typsnitt". Däremot fungerar inte det med samlingar. I stället måste man då flytta över den fil OS X skapat för just denna samling.

Sådana filer finns i Hemkatalogen - Bibliotek - Typsnittssamling (Home-Library-FontCollection).

Här har jag skapat en egen samling, som jag pekar ut i listan.

OS X har skapat en fil som håller reda på vilka fonter som ingår i samlingen.

Ibland finns en fcache-fil. Jag har inte lyckats ta reda på vad den gör. Möjligen måste man flytta över även den.

Filen JonasWebresurs.collection kan jag sedan placera i den mapp som används för att dela filer, dvs Delad eller Public. Andra användare kan då flytta över en kopia av den till sin egen typsnittssamlingsmapp. Sedan kan de utnyttja samlingen.

7. Kantutjämnade teckensnitt på bildskärmen

På sidan om inställningarna för bildskärmen fanns ett kommando för att kantutjämna teckensnitt på bildskärmen. Se under Systeminställningar - Utseende:

I systemet kallas funktionen ibland för "font smoothing". Den innebär att tecknen visas i en mjukare variant, för att bli lättare att läsa. Men det beror på vad bildskärmen klarar av.

Grundinställningen är att ingen kantutjämning skall ske för tecken mindre än 12 pixlar. Jag har dock ställt in värdet så att ingen utjämning sker för tecken under 8 pixlar. Då blir tecknen mycket tydligare, tycker jag.